Laticauda saintgironsi
| Laticauda saintgironsi Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Giftsnokar Elapidae |
| Underfamilj | Havsormar Hydrophiinae |
| Släkte | Laticauda |
| Art | Laticauda saintgironsi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Laticauda saintgironsi | |
| Auktor | Cogger & Heatwole, 2005 |
| Utbredning | |
.png) | |
| Synonymer | |
|
Platurus colubrinus BOULENGER 1896[2] Platurus laticaudatus GÜNTHER 1858[3] Laticauda colubrina SCHNEIDER 1799[4] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Laticauda saintgironsi[5] är en ormart som beskrevs av Cogger och Heatwole 2005. Laticauda saintgironsi ingår i släktet Laticauda och familjen giftsnokar och underfamiljen havsormar.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]
Arten förekommer i Nya Kaledonien och vid angränsande ögrupper. Den vistas främst i havsvattnet till ett djup av 80 meter. Individerna jagar huvudsakligen ålfiskar. De besöker även landet upp till 100 meter över havet och honor lägger sina ägg på land. Vandrande exemplar dokumenterades vid Indien, Karolinerna och Nya Zeeland. På land gömmer sig Laticauda saintgironsi ofta under stenar, mellan trädens rötter och i bon av kilstjärtslira.[1]
På grund av urbanisering vid kusten som etablering av turistanläggningar blir lämpliga områden för äggläggning mindre och färre. Laticauda saintgironsi gömmer sig i korallrev och när korallreven försvinner saknar ormen skydd. Ormen är fortfarande vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Lane, A. 2010 Laticauda saintgironsi . Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 mars 2020.
- ^ Boulenger, G.A. (1896) Catalogue of the snakes in the British Museum, Vol. 3., London (Taylor & Francis), xiv + 727 pp.
- ^ Günther, A. (1858) Catalogue of Colubrine snakes of the British Museum., London, I - XVI, 1 - 281
- ^ Schneider, J. G. (1799) Historiae Amphibiorum narturalis et literariae. Fasciculus primus, continens Ranas. Calamitas, Bufones, Salamandras et Hydros., Jena, 266 S.
- ^ Cogger, H.G. & Heatwole, H.F. (2005) Laticauda frontalis De Vis 1905, and Laticauda sp. nov. representing a new clade of sea kraits from the Republic of Vanatu and New Caledonia (Serpentes: Elapidae: Laticaudinae)., Rec. Austr. Mus. 57 (3):
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (13 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/laticauda+saintgironsi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Laticauda saintgironsi i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Laticauda saintgironsi.
Wikispecies har information om Laticauda saintgironsi.
|