Latinsk grammatik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Latinsk grammatikbok

Det klassiska latinet har ett ganska rikt system av böjningar och därför en relativt fri ordföljd.

Latinet böjer substantiv och adjektiv i två numeri (singular och plural), tre genera (maskulinum, femininum och neutrum) och sex kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ och vokativ). Det finns dessutom rester av lokativ och instrumentalis. Böjningen av substantiv indelas i fem deklinationer.

Verben har två diateser (aktivum och passivum), tre finita modi (indikativ, konjunktiv och imperativ) och fem infinita verbformer (infinitiv, gerundium, supinum, particip och gerundivum).

Följande tempora finns: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum simplex och futurum exaktum. Verben böjs också efter person och numerus. Verbböjningen har fyra konjugationer.

Klassiskt latin hade varken bestämd eller obestämd artikel.

Innehåll

Ljudlära[redigera | redigera wikitext]

Iulius Caesar uttalades "Julius Kaisar" i klassisk latin.

Latin skrivs med hjälp av det latinska alfabetet, som svenskan och andra europeiska språk senare tagit över. Vår skrift är från början gjord för att skriva latin, och därför stämmer bokstäverna mycket bra överens med ljuden i latinet, men avviker på några viktiga punkter. Latinet skrivs inte med accenter, som fémina, "kvinna", bara som hjälpmedel i läroverk så att man vet hur orden ska betonas.

Det antika latinet hade inte gemener (små bokstäver), bara versaler (stora bokstäver). Det antika latinet skrevs iheller inte med skiljetecken och mellanrum mellan orden. Men halvhög punkt användes mellan orden då och då i latinets historia.

Skrivet latin såg då ut så här jämfört med dagens skrivet latin:

SENATVSPOPVLVSQVEROMANVS - Senatus populusque romanus. - Senaten och det romerska folket.

SEDQVIDTVSTRISTISAMABO - Sed quid tu's tristis, amabo? - Men varför är du ledsen, kära du? (Plautus)

CONSVETVDINIS·MAGNA·VIS·EST - Consuetudinis magna vis est. - Vanans stora makt är (vanans makt är stor). (Cicero)

Dessa stora bokstäver var efter hand jobbiga att skriva. Romarna utvecklade då en kursiv stil, som gav upphov till vara dagars gemener.

Klassiskt uttal[redigera | redigera wikitext]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

I klassiskt latin finns vokalerna a, e, i, o, u och y (det sista endast i grekiska lånord). De tre första stämmer överens med det svenska uttalet, men o uttalas som svenskt [å] och u som [u] i tyskan. Det klassiska latinets bokstav för u-ljudet var v och användes både för u-ljud och förmodligen som ett engelskt w-ljud, istället för ett v-ljud. Ordet musica [mú-si-ka], "musik", och veritas [wé-ri-tas], sanning, skrevs då MVSICA och VERITAS.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

I klassiskt latin har bokstaven c alltid ljudvärdet k, aldrig som ett che-ljud (som i engelskans change) och aldrig som ett s-ljud. Ursprungligen betecknade bokstaven även g-ljudet, vilket bibehållits i namnsförkortningar såsom C, Gaius och Cn, Gnaeus.

I uttalas som ett j-ljud framför vokaler i början av ord och mellan två vokaler, som iustitia [ju-stí-ti-a], "rättvisa" och maior [má-jor], "större".

N är ett ng-ljud framför konsonanterna c, g och q, som nunc [nungk], "nu", longus [lóng-gus], "lång" och quinque [kwíng-kwe], "fem".

G uttalas som ett hårt g och framför n uttalas det också som ett ng-ljud, som magnus [máng-nus], "stor".

Det klassiska latinets bokstav för u-ljudet var v och uttalades både som ett u-ljud och förmodligen som ett engelskt w-ljud, istället för ett v-ljud, som musica [mú-si-ka], "musik" och veritas [wé-ri-tas], "sanning".

X uttalas som [ks], som pax, "fred".

Z uttalas förmodligen som ett tonande s.

Komplikationerna qu, gu och su uttalas som [kw], [gw] och [sw], som:

  • aqua [ák-wa], "vatten"
  • lingua [líng-gwa], "tunga", "språk"
  • consuetudo [kon-swe-tú-do], "vana"

Ch uttalas som ett k-ljud, som i pulcher [púl-ker], "vacker".

Th förekom endast i lånord och uttalades som ett t-ljud, som i mathematica [ma-te-má-ti-ka], "matematik".

Ph förekom endast i lånord och uttalades som ett f-ljud, som i philosofia [fi-lo-so-fí-a], "filosofi".

Diftonger[redigera | redigera wikitext]

Klassiskt latin har diftongerna:

  • ae uttalas [aj] som i engelskans buy.
  • ai uttalas också som ae.
  • au uttalas som i engelskans house.
  • oe uttalas [oj] som i engelskans joy.
  • oi uttalas också som oe.
  • ei uttalas [ej] som i say.
  • ui uttalas [uj].
  • eu uttalas [ev] som vi uttalar valutan euro [év-ro].

Undantag med ae och oe var aenus [a-é-nus], "koppar", aer [á-er], "luft" och poeta [po-é-ta], "poet", där bokstäverna uttalas var för sig (som hiatus (fonetik)). Ibland skrivs detta med hjälp av ett trema, som sätts efter den senare vokalen, som aënus, aër och poëta. I senare klassisk latin ändrades uttalet i diftongerna ae och oe till ett långt e. Praesens [práj-sens], "närvarande", uttalades då [pré-sens].

Medeltidsuttal[redigera | redigera wikitext]

I medeltidslatin och nylatin har ljudet ändrats framför vokalerna e (och ae, oe) och i (och y). När latinska ord utläses på svenska brukar c i dessa fall utläsas som s. På andra språk förekommer i stället affrikatorna [ts] och [tʃ] (uttalas ch som i det engelska ordet change).

Ti uttalas [tsi] om den följs av en vokal, som i iustitia [ju-stí-tsi-a]. "rättvisa". Uttalet var ursprungligt om det stod ett s framför t, som i bestia [bé-sti-a], "best".

Sc uttalas framför en vokal som [s], som scire [sí-re], "veta".

Kvantitet[redigera | redigera wikitext]

Latinska stavelser har lång eller kort tidslängd eller kvantitet.

Naturlängd[redigera | redigera wikitext]

En naturlång stavelse innehåller en lång vokal eller en diftong, som róta, "hjul" och laetus, "glad".

Positionslängd[redigera | redigera wikitext]

En positionslång stavelse innehåller en kort vokal, följd av mer än en konsonant, eller x (h räknas ej som konsonant), som pórta, "port", álter, "annan, annat" och pax, "fred".

Betoning[redigera | redigera wikitext]

De flesta latinska ord betonas på näst sista stavelsen, som på latin heter (sýllaba) paenúltima. En mindre mängd ord betonas på näst näst sista stavelsen, och det heter (sýllaba) antepaenúltima.

Exempel: rósa, "ros", amícus, "vän", fémina, "kvinna" och sapiéntia, "vishet".

I tvåstaviga ord, som rósa, [ró-sa], ligger betoningen på (sýllaba) paenúltima. I ord med flera stavelser ligger betoningen på (sýllaba) paenúltima om den är lång, men om (sýllaba) paenúltima är kort ligger betoningen på (sýllaba) antepaenúltima. [1]

Latinet skrivs inte med accenter, bara som hjälpmedel i läroverk så att man vet hur orden ska betonas.

Substantiv[redigera | redigera wikitext]

Substantiven i latin böjs i numerus, kasus och genus.

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

Latinet har ingen obestämd artikel (en, ett) eller bestämd artikel (den, det). Ordet silva, "skog", kan då, beroende på sammanhanget, översättas till svenska som "skog", "en skog" eller "skogen" och silva magna, "stor skog" kan översättas som "stor skog", "en stor skog" eller "den stora skogen".

I medeltidslatinet kan pronomen som ille, illa och illud, som alla tre betyder "den där", ibland användas som bestämd artikel och unus, una och unum, som alla tre betyder "ett, en", kan sättas som obestämd artikel.

Numerus[redigera | redigera wikitext]

Substantiven kan stå i singular och plural. Plurale tantum är substantiv som endast förekommer i pluralis, antingen i betydelse av singularis eller pluralis, till exempel castra (n pl), -orum, "läger" (ett eller flera). Flera ortnamn är plurale tantum, bl.a. Athenae (f pl), -arum, "Aten".

Genus[redigera | redigera wikitext]

Substantiv i latinet har tre genus, nämligen maskulinum, femininum och neutrum. Maskulina ord är bland annat namn på floder, som Tiberis och ord som betecknar män, som nauta, "sjöman". Feminina ord är till exempel namn på länder, städer, öar och träd.

Ett annat bra sätt att känna igen ordens genus är att titta på ordens ändelser. Många substantiv som slutar på "-us" är maskulina, många som slutar på "-a" är feminina och många som slutar på "-um" är neutrala. Ord som slutar på "-is" och *-es* är antingen maskulint eller feminint, eller både och. Det finns även många neutrala ord som slutar på "-us". Och de ord som slutar på "-tas" är alltid feminina.

Exempel för maskulina ord i singular och plural:

  • amícus m (amíci) - vän
  • ánnus m (ánni) - år
  • líber m (líbri) - bok
  • lócus m (lóci) - plats
  • lápis m (lápides) - sten
  • ménsis m (ménses) - månad
  • mons m (móntes) - berg
  • páter m (pátri) - far, pappa, fader
  • pons m (póntes) - bro
  • véntus m (vénti) - vind

Exempel för feminina ord i singular och plural:

  • áqua f (aquae) - vatten
  • clávis f (claves) - nyckel
  • fémina f (féminae) - kvinna
  • gens f (géntes) - ätt, släkt
  • libértas f (libertátes) - frihet
  • návis f (náves) - skepp
  • pars f (pártes) - del
  • pórta f (pórtae) - port
  • sílva f (sílvae) - skog
  • véritas f (veritátes) - sanning

Exempel för neutrala ord i singular och plural:

  • béllum n (bélla) - krig
  • cármen n (cármina) - sång
  • córpus n (córpora) - kropp
  • fórum n (fóra) - torg
  • flúmen n (flúmina) - flod
  • forámen n (forámina) - hål
  • legátum n (legáta) - arv
  • nómen n (nómina) - namn
  • témpus n (témpora) - tid
  • vérbum n (vérba) - ord

Kasus[redigera | redigera wikitext]

I deklinationen av substantiv och adjektiv finns 6, ibland 7 kasus, av vilka 5 vanligtvis används:

Överblick[redigera | redigera wikitext]

Kasus Användning Anteckning
Nominativ Subjekt
Vokativ Direkt tilltal
Genitiv Ägande med mera
Dativ Indirekt objekt
Ackusativ Direkt objekt Kan också vara ett prepositionsobjekt.
Ablativ Varierad användning, oftast adverbial. Ofta vid preposition.

Nominativ[redigera | redigera wikitext]

Nominativ betecknar i regel subjektet i satsen, som fémina féminam videt, "kvinnan ser kvinnan" och Cornélia Antónium videt, "Cornelia ser Antonius". Nominativ kan också vara en bestämning till subjektet, dvs subjektiv predikatsfyllnad, adjektivattribut, predikativ attribut eller appostition.[2]

Vokativ[redigera | redigera wikitext]

Vokativ används vid tilltal, som et tu Brute, et tu, "även du Brutus, även du", där namnet Brutus blir Brute i vokativform.

Nominativform Ändelse Vokativform Ändelse
Brutus -us Brute -e
Iulius -ius Iuli -i

Lokativ[redigera | redigera wikitext]

Förekommer som en rest i vissa stelnade uttryck i klassiskt latin. Den används utan preposition för att beteckna städer, samhällen och små öar, men används inte för länder och kontinenter. Den svarar på frågan var? i singularis av första och andra deklinationerna. Lokativerna har sammanfallit med formerna i genitiv, Romae, "i Rom".

Genitiv[redigera | redigera wikitext]

Possessiv genitiv anger, vems något är eller till vem (vad) något hör. Denna genitiv står som ett attribut, Templum Iovis, "Jupiters tempel" eller som predikatsfyllnad vid esse och fieri.

Objektiv genitiv anger föremålet för det styrande substantivets verksamhet. Svenskan kan ibland ha samma genitiv, men oftast är man tvungen att omskriva uttrycket med prepositionsuttryck. Endast sammanhanget kan i flera fall avgöra genitivets betydelse.

Genitivuttryck Objektiv genitiv Possessiv genitiv
Amor Dei Kärleken till Gud Guds kärlek
Timor hóstium Fruktan för fienderna Fiendernas fruktan

Egenskapsgenitiv (Genitivus qualitatis) anger egenskap eller beskaffenhet och omskrivs ofta med prepositioner, som vir magni ingénii, "en man med stor begåvning".

Partitiv genitiv anger helheten av vilken huvudordet är en del.

Dativ[redigera | redigera wikitext]

Dativus commodi, "nyttans dativ" och incommodi, "skadans dativ", betecknar den eller det som har fördel eller skada av verbets handling, som gallis Caesar imperat frumentum exercitui, "Caesar befallde gallerna att lämna spannmål för härens räkning".

Dativus agentis, "agentens dativ": betecknar agenten vid verbfromen gerundivum, som ea res mihi cogitanda est, "jag har den saken att tänka på" (Den saken bör, måste jag tänka på).

Dativus finalis betecknar ändamålet eller resultatet av en handling vid vissa verb.

Possessiv dativ, som mihi pecunia est, jag har pengar". Bokstavligt blir det "pengarna är till mig".

Ackusativ[redigera | redigera wikitext]

Betecknar direkt objekt, som fémina féminam videt, "kvinnan ser kvinnan" och Cornélia Antónium videt, "Cornelia ser Antonius". Ackusativ används även vid vissa prepositioner, som ad, "till". Roma, "Rom" blir då ad Romam, "till Rom".

Ablativ[redigera | redigera wikitext]

Ablativ används oftast vid vissa prepositioner där substantivet eller adjektivet får en annan ändelse. Amícus, "vän" blir då cum amíco, "med vännen", och mons, "berg", blir in monte, "på berget". Prepositionen behövs inte nämnas, men görs det normalt, som till exempel aedificátus hómine, "byggd av människan", istället för aedificátus a hómine.

Ablativ har oftast också adverbiell betydelse. Ablativet har uppkommit från tre gamla kasus, separativ, lokativ och instrumentalis.

  • Separativ ablativ är avskiljandets kasus, som svarar på frågan varifrån?
  • Lokal abativ är lägets kasus, som svarar på frågan var? eller när?
  • Instrumental ablativ är medlets och gemenskapets kasus, som svarar på frågan varmed?

Deklinationer[redigera | redigera wikitext]

Substantiven böjs i fem deklinationer eller böjningsmönster. För varje ord latinskt ord i lexikon anges nom. sing. och gen. sing., som visar till vilken deklination ett ord tillhör.

Deklination Genitivändelse i singularis
1 -ae
2 -i
3 -is
4 -us
5 -ei

Vokativforemerna överensstämmer alltid med nominativ, förutom i 2:deklinationen singular. Dativ och ablativ plural har alltid samma former. Nominativ- och ackusativformerna för neutrer överensstämmer alltid med varandra.

Första och andra deklinationen[redigera | redigera wikitext]

Om ett substantiv i den första deklinationen slutar på -a, tillhör det genuset femininum. Dessa ord är då feminina. Orden dea, "gudinna", och filia, "dotter", tar ändelsen -ābus istället för -īs i dativ och ablativ i plural. Annars skulle de se ut som "gud", deīs, respektive "son", filiīs.

Om ett substantiv i den andra deklination slutar på -us, tillhör det genuset maskulinum. Dessa ord är då maskulina. Hit hör också ett antal ord på -er, som liber (libri), "bok" och ager (agri), "åker". Slutar ett substantiv i den andra deklination på -um, tillhör det genuset neutrum. Dessa ord är då neutrala.

  • puéll|a f (-ae) - flicka
  • amíc|us m (-i) - vän, kompis
  • vérb|um n (-i) - ord
1.a deklinationen -

femininum

2:a deklinationen -

maskulinum

2:a deklinationen -

neutrum

Singular Plural Singular Plural Singular Plural
Nominativ puella puellae amīcus amīcī verbum verba
Genitiv puellae puellārum amīcī amīcōrum verbī verbōrum
Dativ puellae puellīs amīcō amīcīs verbō verbīs
Ackusativ puellam puellās amīcum amīcōs verbum verba
Ablativ puellā puellīs amīcō amīcīs verbō verbīs
Vokativ amīce

Tredje, fjärde och femte deklinationen[redigera | redigera wikitext]

Om ett substantiv i den tredje deklination slutar på -is i genitiv singular, tillhör det genusen maskulinum eller feminium. Slutar det på -a i nominativ plural, tillhör det genuset neutrum.

Om ett substantiv i fjärde deklinationen slutar på -us i nominativ singular, tillhör det vanligen maskulinum. Om det slutar på -u tillhör det neutrum.

Alla ord i femte deklinationen är feminina, förutom díes, "dag", som är maskulint.

  • re|x m (-gis) - kung
  • nóm|en n (´-inis) - namn
  • már|e n (-is) - hav
  • spírit|us m (-us) - ande, andedräkt
  • córn|u n (-us) - horn, styrka
  • |es m (-éi) - dag
3:e deklinationen 3:e deklinationen -

neutrum

3:e deklinationen -

neutrum med i-stam

4:e deklinationen 4:e deklinationen -

neutrum

5:e deklinationen
Singular Plural Singular Plural Singular Plural Singular Plural Singular Plural Singular Plural
Nominativ rēx rēgēs nōmen nōmina mare maria spīritus spīritūs cornū cornua diēs diēs
Genitiv rēgis rēgum nōminis nōminum maris marīum spīritūs spīrituum cornūs cornuum diēī diērum
Dativ rēgī rēgibus nōminī nōminibus marī maribus spīrit spīritibus cornū cornibus diēī diēbus
Ackusativ rēgem rēgēs nōmen nōmina mare maria spīritum spīritūs cornū cornua diem diēs
Ablativ rēge rēgibus nōmine nōminibus marī maribus spīritū spīritibus cornū cornibus diē diēbus
Vokativ

Adjektiv[redigera | redigera wikitext]

Adjektiv kongruerar med sitt huvudord till genus, kasus och numerus.


Första och andra deklinationen[redigera | redigera wikitext]

  • bon|us, -a, -um - god
Maskulinum Femininum Neutrum
Singular
Nom. bonus bona bonum
Gen. bonī bonae bonī
Dat. bonō bonae bonō
Ack. bonum bonam bonum
Abl. bonō bonā bonō
Vok. bone bona bonum
Plural
Nom. bonī bonae bona
Gen. bonōrum bonārum bonōrum
Dat. bonīs bonīs bonīs
Ack. bonōs bonās bona
Abl. bonīs bonīs bonīs
Vok. bonī bonae bona

Tredje deklinationen[redigera | redigera wikitext]

  • len|is, -is, -e - len, mild
Maskulinum/Femininum Neutrum
Singular
Nom. lēnis lēne
Gen. lēnis lēnis
Dat. lēnī lēnī
Ack. lēnem lēne
Abl. lēnī lēnī
Vok. lēnis lēne
Plural
Nom. lēnēs lēnia
Gen. lēnium lēnium
Dat. lēnibus lēnibus
Ack. lēnēs lēnia
Abl. lēnibus lēnibus
Vok. lēnēs lēnia

Komparation[redigera | redigera wikitext]

longus, -a, -um lóngior, -ius longíssimus, -a, -um
lång längre, ganska lång, alltför lång längst, mycket lång
gravis, -e grávior, -ius gravíssimus, -a, -um
tung tyngre, ganska tung, alltför tung tyngst, mycket tung
sápiens sapiéntior, -ius sapientíssimus, -a, -um
vis visare, ganska vis, alltför vis visast, mycket vis

Oregelbunden komparation[redigera | redigera wikitext]

bonus, -a, -um mélior, -ius óptimus, -a, -um
god godare, ganska god, alltför god godast, mycket god
malus, -a, -um peior, -us péssimus, -a, -um
dålig sämre, ganska dålig, alltför dålig sämst, mycket dålig
magnus, -a, -um maior, -us máximus, -a, -um
stor större, ganska stor, alltför stor störst, mycket stor
parvus, -a, -um minor, -us mínimus, -a, -um
liten mindre, ganska liten, alltför liten minst, mycket liten
multi, -ae, -a plures, -ia plúrimi, -ae, -a
många mera, ganska många, alltför många mest

Böjning av komparativer och superlativer[redigera | redigera wikitext]

Komparativ[redigera | redigera wikitext]

Maskulinum Femininum Neutrum
Singular
Nom. longior longior longius
Gen. longioris longioris longioris
Dat. longiori longiori longiori
Ack. longiorem longiorem longius
Abl. longiore longiore longiore
Vok.
Plural
Nom. longiores longiores longiora
Gen. longiorum longiorum longiorum
Dat. longioribus longioribus longioribus
Ack. longiores longiores longiores
Abl. longioribus longioribus longioribus
Vok.

Superlativ[redigera | redigera wikitext]

Superlativen longíssimus, -a, -um, "längst", "mycket lång", böjs efter första och andra deklinationen.

Maskulinum Femininum Neutrum
Singular
Nom. longissimus longissima longissimum
Gen. longissimi longissimae longissimi
Dat. longissimo longissimae longissimo
Ack. longissimum longissimam longissimum
Abl. longissimo longissima longissimo
Vok. longissime longissima longissimum
Plural
Nom. longissimi longissimae longissima
Gen. longissimorum longissimārum longissimōrum
Dat. longissimīs longissimīs longissimīs
Ack. longissimōs longissimās longissima
Abl. longissimīs longissimīs longissimīs
Vok. longissimī longissimae longissima

Adverb[redigera | redigera wikitext]

Adverb bildas i positiv från adjektiv genom att sätta till adjektivets böjningsstam följande ändelser

1. "-e", om adjektivet tillhör deklination 1 eller 2[redigera | redigera wikitext]

  • longus - lång
positiv komparativ superlativ
longe lóngius longíssime
långt längre, ännu lång, alltför lång längst, mycket lång

2. "-iter", om adjektivet tillhör deklination 3[redigera | redigera wikitext]

  • gravis - tung
positiv komparativ superlativ
gráviter grávius gravíssime
tungt tyngre tyngst

3. "-er", om adjektivet har en böjningsstam på -nt- efter 3:e deklinationen[redigera | redigera wikitext]

  • díligens - noggrann
positiv komparativ superlativ
diligenter diligéntius diligentíssime
noggrant noggrannare noggrannast

Räkneord[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Romerska siffror

Romarna använde sig inte av samma räknesätt som vi har idag. De hade bokstäver som var siffror.

Grundtal och ordningstal[redigera | redigera wikitext]

Grundtal Ordningstal Delningstal Räkneadverb
1 I unus, una, unum primus, -a, -um singuli (en i sänder) semel (en gång)
2 II duo, duae, duo secundus, alter bini bis
3 III tres, tria tértius terni ter
4 IIII (IV) quáttuor quartus quatérni quater
5 V quinque quintus quini quínquies
6 VI sex sextus seni séxies
7 VII septem séptimus septeni sépties
8 VIII octo octávus octoni ócties
9 VIIII (IX) novem nonus noveni nóvies
10 X decem décimus deni décies
11 XI úndecim undécimus undeni undécies
12 XII duódecim duodécimus duodeni duodécies
13 XIII trédecim tértius décimus terni deni terdécies
14 XIV quattuórdecim quartus décimus quaterni deni quaterdécies
15 XV quíndecim quintus décimus quini deni quinquiesdécies
16 XVI sédecim sextus décimus seni deni sexiesdécies
17 XVII septéndecim séptimus décimus septeni deni septiesdécies
18 XVIII duodevigínti duodevicésimus duodeviceni duodevícies
19 XIX undevigínti undevicésimus undeviceni undevícies
20 XX vigínti vicésimus viceni vícies
21 XXI unus et viginti unus et vicésimus unviceni unvícies
22 XXII duo et viginti alter et vicésimus duoviceni duovícies
30 XXX trigínta, riginta tricésimus triceni trícies
40 XL quadragínta quadragésimus quadrageni quadrágies
50 L quinquaginta quinqagésimus quinquageni quinquágies
60 LX sexaginta sexagésimus sexageni sexágies
70 LXX septuaginta septuagésimus septuageni septuágies
80 LXXX octoginta octogésimus octogeni octógies
90 XC nonaginta nonagésimus nonageni nonágies
100 C centum centésimus centeni cénties
500 D quingenti quingentésimus quingeni quingénties
1000 M mille millésimus síngula milia mílies
100000 - centum mília
1000000 - décies centena mília

Böjningsmönster[redigera | redigera wikitext]

duo, duae, duo
två
Maskulinum Femininum Neutrum
Plural
Nominativ duo duae duo
Vokativ duo duae duo
Ackusativ duōs duās duo
Genitiv duōrum duārum duōrum
Dativ duōbus duābus duōbus
Ablativ duōbus duābus duōbus

Det bör noteras att ambō, båda, är deklinerad som duo. Ändå är dess O långt.

trēs, tria
Maskulinum & Femininum Neutrum
Plural
Nominativ trēs tria
Vokativ trēs tria
Ackusativ trēs, trīs tria
Genitiv trium trium
Dativ tribus tribus
Ablativ tribus tribus

Ordet, mīlle, är singular, ett adjektiv och odeklinerbart. Ändå är dess oregelbundna pluralform, mīlia använt på samma sätt som plūs är.

mīlia, mīlium
(a) tusen n.
Plural
Nominativ mīlia
Vokativ mīlia
Ackusativ mīlia
Genitiv mīlium
Dativ mīlibus
Ablativ mīlibus

Pronomen[redigera | redigera wikitext]

Personliga pronomen[redigera | redigera wikitext]

Personliga och även possessiva pronomen utlämnas i allmänhet i latin och tillsätts endast om de är betonade och behövliga.

Nominativ Genitiv Dativ Ackusativ Ablativ
jag ego mei mihi me me
du tu tui tibi te te
han/hon/den/det
se is, ea, id
vi nos nostri/nostrum nobis nos nobis
ni vos vestri/vestrum vobis vos vobis
de
se is, ea, id

Genitiv uttrycker inte ägande utan används som objektiv och partitiv-genitiv.

  • Objektiv genitiv: memoria nostri (minnet av oss)
  • Partitiv genitiv: pars nostrum (en del av oss)

Personligt reflexiva pronomen[redigera | redigera wikitext]

—, suī
sig själv
Nominativ
Ackusativ sē, sēsē
Genitiv suī
Dativ sibi
Ablativ sē, sēsē

Demonstrativa pronomen[redigera | redigera wikitext]

is, ea, id[redigera | redigera wikitext]

denne (förenat: is servus - denne slav). Personligt pronomen tredjeperson när det står självständigt.

is, eī
han, de m.
ea, eae
hon, de f.
id, ea
det, de n.
Singular Plural Singular Plural Singular Plural
Nominativ is eī, iī ea eae id ea
Ackusativ eum eōs eam eās id ea
Genitiv eius eōrum eius eārum eius eōrum
Dativ eīs, iīs eīs, iīs eīs, iīs
Ablativ eīs, iīs eīs, iīs eīs, iīs

idem, éadem, idem[redigera | redigera wikitext]

īdem, eadem, idem
den samme, samma som
Maskulinum Femininum Neutrum
Singular Plural Singular Plural Singular Plural
Nominativ īdem eīdem,
iīdem
eadem eaedem idem eadem
Ackusativ eundem eōsdem eandem eāsdem idem eadem
Genitiv eiusdem eōrundem eiusdem eārundem eiusdem eōrundem
Dativ eīdem eīsdem,
iīsdem
eīdem eīsdem,
iīsdem
eīdem eīsdem,
iīsdem
Ablativ eōdem eīsdem,
iīsdem
eādem eīsdem,
iīsdem
eōdem eīsdem,
iīsdem

hic, haec, hoc[redigera | redigera wikitext]

Hic, "den här", är första personens demonstrativum och syftar på vad som står den talande nära: hic servus, "den här slaven" (min slav).

hic, haec, hōc
den här
Maskulinum Femininum Neutrum
Singular Plural Singular Plural Singular Plural
Nominativ hic haec hae hōc haec
Ackusativ hunc hōs hanc hās hōc haec
Genitiv hūius hōrum hūius hārum hūius hōrum
Dativ huic hīs huic hīs huic hīs
Ablativ hōc hīs hāc hīs hōc hīs

iste, ista, istud[redigera | redigera wikitext]

Iste, "den där", är andra personens demonstrativum och syftar på vad som står den tilltalande nära: iste servus, "den där slaven" (din slav).

Number Singular Plural
Case \ Gender M. F. N. MM. FF. NN.
Nominativ iste ista istud istī istae ista
Genitiv istīus istīus istīus istōrum istārum istōrum
Dativ istī istī istī istīs istīs istīs
Ackusativ istum istam istud istōs istās ista
Ablativ istō istā istō istīs istīs istīs

ille, illa, illud[redigera | redigera wikitext]

Ille, "den där", tredje personens demonstrativum och syftar på vad som står den omtalade nära: ille servus, "den där slaven" (hans slav).

Singularis
Maskulinum Femininum Neutrum
Nom. ille illa illud
Gen. illíus illíus illíus
Dat. illi illi illi
Ack. illum illam illud
Abl. illo illa illo
Pluralis
Maskulinum Femininum Neutrum
Nom. illi illae illa
Gen. illorum illarum illorum
Dat./Abl. illis illis illis
Ack. illos illas illa

Interrogativa pronomen[redigera | redigera wikitext]

quis
vem? m. och f.
quid
vad? n.
Singular
Nominativ quis quid
Ackusativ quem quid
Genitiv cūius cūius
Dativ cui cui
Ablativ quō quō

Relativt pronomen[redigera | redigera wikitext]

Singularis
Maskulinum Femininum Neutrum
Nom. qui quae quod
Gen. cuius cuius cuius
Dat. cui cui cui
Ack. quem quam quod
Abl. quo qua quo
Pluralis
Maskulinum Femininum Neutrum
Nom. qui quae quae
Gen. quorum quarum quorum
Dat./Abl. quibus quibus quibus
Ack. quos quas quae

Possessiva adjektiv[redigera | redigera wikitext]

Possessiva pronomen kallas possessiva adjektiv därför att de böjs som adjektiv.

meus, mea, meum[redigera | redigera wikitext]

  • meus, -a, -um - min
Maskulinum Femininum Neutrum
Singular
Nom. meus mea meum
Gen. mei meae mei
Dat. meo meae meo
Ack. meum meam meum
Abl. meo meā meo
Plural
Nom. mei meae mea
Gen. meorum meorum meorum
Dat./Abl. meis meis meis
Ack. meos meas mea

tuus, tua, tuum[redigera | redigera wikitext]

  • tuus, -a, -um - din
Maskulinum Femininum Neutrum
Singular
Nom. tuus tua tuum
Gen. tui tuae tui
Dat. tuo tuae tuo
Ack. tuum tuam tuum
Abl. tuo tuā tuo
Plural
Nom. tui tuae tua
Gen. tuorum tuarum tuorum
Dat./Abl. tuis tuis tuis
Ack. tuos tuas tua

suus, sua, suum[redigera | redigera wikitext]

  • suus, -a, -um - sin
Maskulinum Femininum Neutrum
Singular
Nom. suus sua suum
Gen. sui suae sui
Dat. suo suae suo
Ack. suum suam suum
Abl. suo suā suo
Plural
Nom. sui suae sua
Gen. suorum suarum suorum
Dat./Abl. suis suis suis
Ack. suos suas sua

Pronominaladjektiv[redigera | redigera wikitext]

Grund Beskrivning Genitiv Dativ
nullus, a, um ingen nullíus nulli
ullus, a, um någon ullíus ulli
solus, a, um ensam solíus soli
totus, a, um hel totíus toti
unus, a,um en, en enda; ensam uníus uni

Verb[redigera | redigera wikitext]

Se även Latinska verb och böjningar
De latinska ordens böjning har traditionellt setts som det svåraste i språket.

Böjningskategorier[redigera | redigera wikitext]

  • Det finns sex tempus (latin: tempus):
    • Presens, (latin: praesens) indikerar saker som händer i nutid.
    • Imperfekt, (latin: imperfectum) indikerar saker som hänt.
    • Futurum, (latin: futurum simplex) indikerar saker som inte hänt ännu.
    • Perfekt, (latin: perfectum) indikerar saker som är gjorda och avslutade i dåtid.
    • Pluskvamperfekt, (latin: plusquamperfectum)
    • Futurum exaktum, (latin: futurum exactum) indikerar saker som ska bli klara i framtiden: Jag ska ha skickat ett brev.
  • Det finns tre modus (latin: modus):
    • Indikativ, (latin: indicativus) indikerar ett odiskutabelt faktum: Slaven bär vinkruset.
    • Konjunktiv, (latin: coniunctivus) indikerar möjlighet, avsikt, behov etc: Det är nödvändigt att centurionen besegrar barbarerna.
    • Imperativ, (latin: imperativus) används för befallningar: Slav, bär vinkruset!
  • Det finns två diateser (latin: genus):
    • Aktiv, (latin: activum) där handlingen (verbet) utförs av subjektet: Slaven bär vinkruset.
    • Passiv, (latin: passivum) där handlingen (verbet) utförs för/till subjektet: Vinkruset bärs av slaven.
1:a konjugationen
Aktiv diates
Presens Imperfekt Perfekt Pluskvamperfekt Futurum Simplex Futurum Exactum
Indikativ
ego portō portābam portāvī portāveram portabo portāverō
tu portās portābas portāvistī portāverās portabis portāveris
* portat portābat portāvit portāverat portabit portāverit
nos portāmus portābāmus portāvimus portāverāmus portbimus portāverimus
vos portātis portābātis portāvistis portāverātis portabitis portāveritis
* portant portābant portāvērunt portāverānt portabunt portāverint
Konjunktiv
ego portem portārem portāverim portāvissem
tu portēs portārēs portāveris portāvissēs
* portet portāret portāverit portāvissēt
nos portēmus portārēmus portāverimus portāvissēmus
vos portētis portārētis portāvēritis portāvissētis
* portent portārent portāvērint portāvissent
Infinitiv
portare portvisse portaturus, -ura portaturum esse
Passiv diates
Presens Imperfekt Perfekt Pluskvamperfekt Futurum Simplex Futurum Exactum
Indikativ
ego portor portābar portatus sum portatus eram portabor portatus ero
tu portāris portābaris portatus es portatus eras portaberis portatus eris
* portātur portābātur portatus est portatus erat portabitur portatus erit
nos portāmur portābāmur portati sumus portati eramus portabimur portati erimus
vos portāminī portābāminī portati estis portati eratis portabimini portati eritis
* portantur portābāntur portati sunt portati erant portabuntur portati erunt
Konjunktiv
ego porter portarer portatus sim portatus essem
tu porteris portareris portatus sis portatus esses
* portetur portaretur portatus sit portatus esset
nos portemur portaremur portati simus portati essemus
vos portemini portaremini portati sitis portati essetis
* portentur portarentur portati sint portati essent
Infinitiv
portari portatus esse
Imperativ och particip
Presens aktiv futurum aktiv (2 pers.) Futurum aktiv (3 pers.) Presens passiv Futurum passiv (2 pers.) Futurum passiv (3 pers.)
Imperativ
singularis porta portato portato portare portator portator
pluralis portate portatote portanto portamini portantor
Presens Imperfekt Perfekt Pluskvamperfekt Futurum Simplex Futurum Exactum
Particip
portans, portantis portatus, -a, -um
2:a konjugationen
Aktiv diates
Presens Imperfekt Perfekt Pluskvamperfekt Futurum Simplex Futurum Exactum
Indikativ
ego habeō habebam habui habueram habebo habuerō
tu habes habebas habuistī habuerās habebis habueris
* habet habebat habuit habuerat habebit habuerit
nos habemus habebāmus habuimus habuerāmus habebimus habuerimus
vos habetis habebātis habuistis habuerātis habebitis habueritis
* habent habebant habuērunt habuerānt habebunt habuerint
Konjunktiv
ego habeam haberem habuerim habuissem
tu habeas haberēs habueris habuissēs
* habeat haberet habuerit habuissēt
nos habeamus haberēmus habuerimus habuissēmus
vos habeatis haberētis habuēritis habuissētis
* habeant haberent habuērint habuissent
Infinitiv
habere habuisse habiturus, -ura habiturum esse
Passiv diates
Presens Imperfekt Perfekt Pluskvamperfekt Futurum Simplex Futurum Exactum
Indikativ
ego habeor habebar habitus sum habitus eram habebor portatus ero
tu haberis habebaris habitus es habitus eras habeberis habitus eris
* habetur habebātur habitus est habitus erat habebitur habitus erit
nos habemur habebāmur habiti sumus habiti eramus habebimur habiti erimus
vos habeminī habebāminī habiti estis habiti eratis habebimini habiti eritis
* habentur habebāntur habiti sunt habiti erant habebuntur habiti erunt
Konjunktiv
ego habear haberer habitus sim habitus essem
tu habearis habereris habitus sis habitus esses
* habeatur haberetur habitussit habitus esset
nos habeamur haberemur habiti simus habiti essemus
vos habeamini haberemini habiti sitis habiti essetis
* habeantur haberentur habiti sint habiti essent
Infinitiv
haberi habitus esse habitum iri
Imperativ och particip
Presens aktiv futurum aktiv (2 pers.) Futurum aktiv (3 pers.) Presens passiv Futurum passiv (2 pers.) Futurum passiv (3 pers.)
Imperativ
singularis
pluralis
Presens Imperfekt Perfekt Pluskvamperfekt Futurum Simplex Futurum Exactum
Particip
habens, habentis habiatus, -a, -um

Aktiv diates[redigera | redigera wikitext]

Indikativ[redigera | redigera wikitext]

Presens[redigera | redigera wikitext]
  • porto (-are) - bära
ego portō
tu portās
portat
nos portāmus
vos portātis
portant
    • Stam + personändelse
Imperfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portābam
tu portābās
portābat
nos portābāmus
vos portābātis
portābant
    • Stam + "ba" + personändelse
Futurum[redigera | redigera wikitext]
ego portā
tu portābis
portābit
nos portābimus
vos portābitis
portābunt
Perfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portāvī
tu portāvistī
portāvit
nos portāvimus
vos portāvistis'
portāvērunt
    • Perfektstam + perfektändelser
Pluskvamperfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portāveram
tu portāverās
portāverat
nos portāverāmus
vos portāverātis'
portāverant
    • Perfektstam + imperfekt av sum, esse (att vara)
Futurum exaktum[redigera | redigera wikitext]
ego portāverō
tu portāveris
portāverit
nos portāverimus
vos portāveritis'
portāverint
    • Perfektstam + futurum av sum, esse (att vara), utom -erint därför att erunt redan används.

Konjunktiv[redigera | redigera wikitext]

Presens[redigera | redigera wikitext]
ego portem
tu portēs
portet
nos portēmus
vos portētis
portent
Imperfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portārem
tu portārēs
portāret
nos portārēmus
vos portārētis
portārent
    • Stam + imperfekt mellanändelse + personändelse
Perfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portāverim
tu portāveris
portāverit
nos portāverimus
vos portāvēritis
portāverint
    • Stam + perfekt mellanändelse + personändelse
Pluskvamperfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portāvissem
tu portāvissēs
portāvissēt
nos portāvissēmus
vos portāvissētis
portāvissent
    • Stam + pluskvamperfekt mellanändelse + personändelse
  • Det finns inget futurum eller futurum exaktum i konjunktiv.

Passiv diates[redigera | redigera wikitext]

Indikativ[redigera | redigera wikitext]

Presens[redigera | redigera wikitext]
  • portor (-ari) - bäras
ego portor
tu portāris
portātur
nos portāmur
vos portāminī
portantur
Imperfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portābar
tu portābāris
portābātur
nos portābāmur
vos portābāminī
portabāntur
Futurum[redigera | redigera wikitext]
ego portābor
tu portāberis
portābitur
nos portābimur
vos portābiminī
portabuntur
Perfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portātus, -a, -um sum
tu portātus es
portātus est
nos portā sumus
vos portā estis
porta sunt
Pluskvamperfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portātus eram
tu portātus erās
portātus erat
nos portā erāmus
vos portā erātis
porta erant
Futurum exaktum[redigera | redigera wikitext]
ego portātus erō
tu portātus eris
portātus erit
nos portā erimus
vos portā eritis
porta erunt

Konjunktiv[redigera | redigera wikitext]

Presens[redigera | redigera wikitext]
ego porter
tu portēris
portētur
nos portēmur
vos portēminī
portentur
Imperfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portārer
tu portārēris
portārētur
nos portārēmur
vos portārēminī
portarēntur
Perfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portātus sim
tu portātus sīs
portātus sit
nos portātus sīmus
vos portātus sītis
portātus sint
Pluskvamperfekt[redigera | redigera wikitext]
ego portātus essem
tu portātus essēs
portātus esset
nos portātus essēmus
vos portātus essētis
portātus essent

Oregelbundna verb[redigera | redigera wikitext]

sum, esse, fui[redigera | redigera wikitext]

att vara

Presens ind. Presens konj. Imperfekt ind. Imperfekt konj. Fut. simplex
ego sum sim eram essem ero
tu es sis eras esses eris
est sit erat esset erit
nos sumus simus erámus essémus érimus
vos estis sitis erátis essétis éretis
sunt sint erant essent erunt

sto, stare, steti, statum[redigera | redigera wikitext]

att vara, befinna sig (i ett läge, på en plats)

Presens ind. Presens konj. Imperfekt ind. Imperfekt konj. Fut. simplex
ego sto stem stabam starem stabo
tu stas stes stabas stares stabas
stat stet stabat staret stabat
nos stamus stemus stabamus staremus stabamus
vos statis stetis stabatis staretis stabatis
stant stent stabant starent stabant

possum, posse, potui[redigera | redigera wikitext]

Presens ind. Presens konj. Imperfekt ind. Imperfekt konj. Fut. simplex
ego possum possim poteram possem potero
tu potes possis poteras posses poteris
potest possit poterat posset poterit
nos possumus possimus poteramus possemus poterimus
vos potestis possitis poteratis possetis poteritis
possunt possint poterant possent poterunt

malo, malle, malui[redigera | redigera wikitext]

Presens ind. Presens konj. Imperfekt ind. Imperfekt konj. Fut. simplex
ego malo malim malebam mallem malam
tu mavis malis malebas malles males
mavult malit malebat mallet malet
nos malumus malimus malebamus mallemus malemus
vos mavultis malitis malebatis malletis maletis
malunt malint malebant mallent malent

nolo, nolle, nolui[redigera | redigera wikitext]

Presens ind. Presens konj. Imperfekt ind. Imperfekt konj. Fut. simplex
ego nolo nolim nolebam nollem nolam
tu non vis nolis nolebas nolles noles
non vult nolit nolebat nollet nolet
nos nolumus nolimus nolebamus nollemus nolemus
vos non vultis nolitis nolebatis nolletis noletis
nolunt nolint nolebant nollent nolent

volo, velle, volui[redigera | redigera wikitext]

Presens ind. Presens konj. Imperfekt ind. Imperfekt konj. Fut. simplex
ego volo velim; volem
tu vis; volas velis; voles
vult; volat velit; volet
nos volumus; volamus velimus;velemus
vos vultis; volatis velitis; voletis
volunt; volant velint; volent

Konjunktioner[redigera | redigera wikitext]

  • ac - och
  • an - om (i fråga)
  • at - men
  • atque - och
  • aut - eller
  • autem men
  • dummodo - så länge som
  • enim - nämligen
  • ergo - alltså
  • et - och, även (et före pronomen betyder "även")
  • étiam - även, också
  • forsan - kanske
  • fortasse - kanske
  • ígitur - alltså
  • ita - så, på så sätt (används även som ett ja-svar)
  • ne - att inte, inte
  • nec - och inte, men inte
  • nisi - om inte
  • non - inte (används även som ett nej-svar)
  • postquam - efter
  • quam - än
  • quasi - som om
  • sed - men, utan
  • si - om
  • sic - så
  • tam - så
  • tamen - dock
  • ut - så, som, att, som att
  • vidélicet - nämligen


Källor:

Tore Janson - Latin - Kulturen, historien, språket, 2002.

Prepositioner[redigera | redigera wikitext]

Prepositioner med ackusativ[redigera | redigera wikitext]

  • ad - till
  • ante - före, innan
  • apud - hos, nära, vid, framför intill
  • circum - runt, kring
  • contra - mot
  • extra - utanför
  • inter - emellan, bland
  • intra - inom, innanför
  • ob - mittemot
  • per - genom
  • post - efter
  • prope - nära
  • propter - nära, eftersom, därför att
  • sub - under (i rörelse)
  • super - över (i rörelse)
  • supra - över, ovanpå
  • trans - på andra sidan om
  • transmarinus - på andra sidan havet
  • versus - mot (riktning, dvs mot ett visst håll)

Prepositioner med ablativ[redigera | redigera wikitext]

  • a, ab - av, från
  • cum (quom i äldre tider) - med
  • de - om, av, från
  • ex, e - från, ur
  • in - i, på
  • prae - före, framför, mittemot
  • pro - för, före, framför
  • sine - utan
  • sub - under (i befintligt tillstånd)
  • super - över (i befintligt tillstånd)

Prefix[redigera | redigera wikitext]

  • ac- - (från ad) till, nära
  • ad- - till, nära
  • co- - tillsammans
  • con- - med
  • prae- - före

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

  • a. Chr. n. ante Cristum natum
  • a. d. ante diem
  • a. u. c. ab urbe cóndita
  • Ap Appius
  • C. Gaius
  • Cn. Gnaeus
  • cos. consul
  • coss. consules
  • HS sestértius
  • p. Chr. n. post Christum natum
  • s. c. senatus consultum
  • S. P. Q. R. Senatus Populúsque Romanus

Fraser[redigera | redigera wikitext]

De ord som inte betonas på näst sista stavelsen anges här med accenter.

De ord som anges inom parenteser kan man välja om man ska använda dem eller inte. Sammanhanget kan avgöra om man vill använda dessa ord eller inte.


Salve! (till en person); Salvete! (till flera personer) - Goddag!; Hej!

Ave. (till en person); Avete. (till flera personer) - Var hälsad.; Goddag.

Vale! (till en person); Valete! (till flera personer) - Farväl!

Quómodo vales?; Ut vales? - Hur mår du? (Quómodo vales? ordagrant: "Hur är du värd?") (Ut vales? ordagrant: "Så du är värd?")

  • Verbet vales betyder "du är värd" och "du är mäktig", inte "du mår". Verbet heter i infinitiv valere och betyder "vara värd" och "vara mäktig".

Bene! - Bra! (Ordagrant: "Gott!" Adverbform av adjektivet bonus, "god".)

Male. - Dåligt. (Adverbform av adjektivet malus, "dålig", "ond".)

Loquerisne Latine? - Talar du latin? (Ordagrant: "Talas du inte latinskt?")

  • Verbet loqui, "tala", finns bara i passivum, men är ett deponensverb och har alltså aktiv betydelse.
  • Frågepartikeln -ne som används i frågor behövs nödvändigtvis inte användas.
  • Ordet Latine, "latinskt" är adverbform av adjektivet latinus, "latinsk".

Ita (est).; Ita vero.; Sic (est).; Étiam. - Ja.

  • Inga av dessa ord betyder "ja", men används som ja-svar. Ordet ita betyder "så" och "på så sätt". Ita (est). betyder då ordagrant "Så (det är)." eller "På så sätt (det är)." Ita vero. betyder "Så för det sanna." eller "På så sätt för det sanna." Ordet sic betyder "så". Sic (est). betyder då ordagrant "Så (det är)." Ordet étiam betyder "även" och "också".

Non.; Non ita (est). - Nej.

  • Inga av dessa ord betyder "nej", men används som ett nej-svar. Ordet non betyder "inte".

Aut étiam aut non respondere. - Svara andingen ja eller nej.

Nomen mihi est Luna. - Jag heter Luna.; Mitt namn är Luna. (Ordagrant: "Namnet åt mig är Luna.")

Quid nomen tibi est? - Vad heter du?; Vad är ditt namn? (Ordagrant: "Vad är namnet åt dig?")

Qua aetate es? - Hur gammal är du? (Ordagrant: "Var är du i åldern?")

25 annos natus sum. - Jag är 25 år gammal. (Ordagrant: "Jag är 25 år född.")

  • 25 heter quinque et viginti eller viginti quinque.

Quota hora est? - Vad är klockan? (Ordagrant: "Vilket nummer är timmen?")

Hora quinta est. - Klockan är fem. (Ordagrant: "Timmen är den femte.")

Intélligo. - Jag förstår.

Non intélligo. - Jag förstår inte.

Scio. - Jag vet.

Néscio. - Jag vet inte.

Sum in recto. - Jag har rätt. (Ordagrant: "Jag är i det rätta.")

Sum in falso. - Jag har fel. (Ordagrant: "Jag är i det falska.")

Ubi latrina est? - Var är toaletten?

Fortasse.; Forsan. - Kanske.

Cur?; Quare? - Varför?

Semper. - Alltid.

Numquam. - Aldrig.

Aliquando.; Quandoque. - Ibland.

Amo te. - Jag älskar dig.

Odi te. - Jag hatar dig.

Grátias tibi (ago)! - Tack! (Ordagrant: "(Jag driver) tack åt dig!")

Magnas grátias (ago)! - Stort tack! (Ordagrant: "(Jag driver) stora tack!")

Máximas grátias (ago)!; Ingentes grátias (ago)! - Tack så mycket!; Tusentack! (Máximas grátias (ago)! ordagrant: "(Jag driver) mycket stora tack!") (Ingentes grátias (ago)! ordagrant: "(Jag driver) väldiga tack!")


Källor:

Alla fraser är tagna ur Ebbe Vilborgs Norsteds svensk-latinska ordbok, andra upplagan, 2009.

De latinska ordens riktiga betydelser, istället för de svenska motsvarigheterna, är tagna ur den latinsk-svenska ordlistan ur Tore Jansons Latin - Kulturen, historien, språket, 2009, och står inom parenteser och inom punktlistor. Om sådant inte finns, är det också riktiga översättningar, istället för svenska motsvarigheter.

Resurser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tidner, Erik 1965 s. 11
  2. ^ Tidner, Erik 1965 s.99

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Erik Tidner - Latinsk grammatik, Almqvist & Wiksell, 1965.
  • Nils Sjöstrand - Ny latinsk grammatik, andra upplagan, Lund, 1960.
  • Tore Janson - Latin - Kulturen, historien, språket - 2009.
  • Ebbe Vilborg - Nordstedts svensk-latinska ordbok, andra upplagan, 2009.
  • Hans H. Örberg - Lingua Latina per se illustrata - C. Iulii Caesaris Commentarii de Bello Gallico, Focus Publishing / R. Pullins Company, Newburyport, Massachusetts, 2003.
  • Larsson m.m, Via Nova Bonniers, 2006.

Internet[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]