Laura Fitinghoff

Laura Fitinghoff

Laura Fitinghoff, född Laura Matilda Bernhardina Runsten 14 mars 1848 i Sollefteå, död 17 augusti 1908 i Stocksund, var en svensk författare.

Biografi

Laura Fitinghoff växte upp som en av fem döttrar till kyrkoherden teologie doktor Berhard Runsten och hans andra fru Ottilia Mathilda Catharina Löfwander. Hon hade också tre bröder, men de avled alla späda. Fadern, som ett tag förestått den skytteanska professuren, undervisade själv sina döttrar i religion, latin, litteratur och astronomi. Kyrkoherdens fru och döttrar fick hjälpa till och ta hand om de fattiga. Under vintern 1867-68 kom dagligen tiggare till prästgården för mat och övernattning.

1871 gifte sig Laura Runsten med den adliga brukspatronen Conrad Fitinghoff till Conradsfors bruk; deras enda barn, dottern Rosa, föddes året därefter. Laura Fitinghoff var den 44 år äldre makens andra hustru. Efter några ekonomiskt turbulenta år köpte paret Ekensholms slott och bosatte sig där, men från 1885 levde de åtskilda. Laura Fitinghoff hyrde då ett flerbostadshus i Stockholm och försörjde sig på inkomsterna från hyresgästerna. Där bodde hon med sin dotter Rosa Fitinghoff, sin syster och sin mor. Hon rörde sig i lärda och kulturella salonger i huvudstaden, och var nära vän med Arthur Hazelius som rådfrågade henne inför öppnandet av Skansen och som hon var bekant med sedan ungdomen. 1892 blev hon änka. Makens förmögenhet var därefter, på grund av ointresse från hennes sida, förlorad och bolagen gick i konkurs.

Fitinghoff debuterade som författarinna 1885 med "En liten värld bland fjällen", en bok om hennes barndomsminnen som hon en gång skrivit ner för sin dotter Rosa. Boken utgavs med illustrationer av Jenny Nyström och blev en framgång. För romanen "Vårluft" fick hon halva Iduns litteraturpris 1891.

Laura Fitinghoff skrev romaner, berättelser och barnböcker. Många av hennes böcker hämtar motiv från hennes uppväxt i ett norrländskt prästhem. Hon är ihågkommen för barnboken Barnen ifrån Frostmofjället (1907), en sentimental skildring om sju föräldralösa barn som under nödåren i slutet av 1860-talet ensamma måste ta sig över fjäll och ödemark i sällskap med geten Gullspira.

I företalet till Barnen ifrån Frostmofjället skriver författarinnan att hon velat skriva en bok som når inte endast de förmögna hemmens barn utan kan "uttränga den osunda kolportörlitteratur och jolmiga söndagsskollektyr som frestande bjudes eller påtvingas barnen". Hon ville framställa bokens rollfigurer, allmogebarnen, som intelligenta och fantasifulla och inte som beskedliga våp eller illmariga mottagare av överklasshjältarnas barmhärtighet. Därmed skulle barn från alla klasser känna igen varandra och känna igen sig själva. Barnen liksom folket de möter i gårdarna talar norrländskt allmogespråk. Boken predikar nykterhet och religiositet. Författarinnan avsåg att skriva en fristående fortsättning på boken, som skulle skildra barnens tillvaro i de hem de vunnit, men den fortsättningen kom aldrig till stånd. Barnen från Frostmofjället har filmats flera gånger.

Hennes gravvård återfinns på Sollefteå kyrkogård.

Bibliografi

• En liten värld bland fjällen 1885, senaste upplaga 1991
• Tavlor ur livet och naturen, 1886, senaste upplaga 1915
• I rosengård, 1890, ny upplaga med titeln Vådaskott 1912
• I lövsprickningen, 1891, ny upplaga med titeln Erik och Saima 1912, senaste upplaga 1922
• Vårluft. En berättelse för ungt folk, 1892
• Gamla näset. Roman, 1895
• I fjälluft, 1899, senaste upplaga 1923
• Skisser och berättelser. Saml. 1-2, 1901-1904
• Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar, 1904, senste uppl 1912
• Vid gränsen. Roman Ur hvita slafveriets historia. af Eli Heiki, 1906
• Barnen ifrån Frostmofjället: en barnberättelse för små och stora, 1907, senaste uppl. 1992, som Frostmobarnen 1999
• Mellan tvenne makter. Roman, 1916
• Ovännen med flera betraktelser, 1916
• Brittsommar. Roman, 1917
• I myrstacken, 1917, senaste upplaga 1926
• Stella. Roman, 1924
• För många om rummet. Sagor och berättelser, 1926
• Född mer märket, 1935

Litteratur

• De läses än, A-L, utgiven av BTJ 1992, ISBN 91-7018-446-1
• Rosa Fitinghoff: Minnenas kavalkad, 1948
• Lars Furuland: Ord och bilder för barn och ungdom. 1. Barnlitteraturen, 1990
• Margot Nilson: En barnbok som tidsspegel. Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället, 1968

Externa länkar

• Barnen ifrån Frostmofjället i fulltext på Projekt Runeberg
• Barnen ifrån Frostmofjället i fulltext på Litteraturbanken
• Brittsommar i fulltext på Litteraturbanken

Källor

• Adelskalendern 1923
• http://www.genealogi.se/angermanland/biografi/fitinghoff.html