Laura Fitinghoff

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Laura Fitinghoff

Laura Matilda Bernhardina Fitinghoff,[1] född Runsten 14 mars 1848 i Sollefteå, död 17 augusti 1908 i Stocksund, var en svensk författare. Pseudonym: Eli Heiki.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Laura Fitinghoff växte upp som en av fem döttrar till kyrkoherden teologie doktor Bernhard Runsten och hans andra fru Ottilia Mathilda Catharina Löfwander. Hon hade också tre bröder, som dog i späd ålder.

Fadern, som ett tag förestått den skytteanska professuren, undervisade själv sina döttrar i kristendom, latin, litteratur och astronomi. Kyrkoherdens fru och döttrar fick hjälpa till att ta hand om de fattiga. Under vintern 1867–1868 kom tiggare dagligen till prästgården för mat och övernattning. Hon fick även utbildning vid Kungliga Musikkonservatoriet.

År 1871 gifte sig Laura Runsten med den adliga brukspatronen Conrad Fitinghoff till Conradsfors bruk och de fick tre barn, varav endast den förstfödda dottern Rosa fick leva. Laura Fitinghoff var den 44 år äldre makens andra hustru. Efter några ekonomiskt turbulenta år köpte paret Ekensholms slott och bosatte sig där, men från 1885 levde de åtskilda. Laura Fitinghoff hyrde då ett flerbostadshus i Stockholm och försörjde sig på inkomsterna från hyresgästerna. Där bodde hon med sin dotter Rosa Fitinghoff, sin syster och sin mor. Hon rörde sig i lärda och kulturella salonger i huvudstaden och var nära vän med Arthur Hazelius som rådfrågade henne inför öppnandet av Skansen och som hon var bekant med sedan ungdomen. 1892 blev hon änka. Makens förmögenhet var därefter, på grund av ointresse från hennes sida, förlorad och bolagen gick i konkurs. Från 1903 bodde hon i Villa Furuliden i Stocksund.

Fitinghoff debuterade som författarinna 1885 med En liten värld bland fjällen, en bok om hennes barndomsminnen som hon en gång skrivit ner för sin dotter Rosa. Boken utgavs med illustrationer av Jenny Nyström och blev en framgång. För romanen Vårluft fick hon halva Iduns litteraturpris 1891.

Laura Fitinghoff skrev romaner, berättelser och barnböcker. Många av hennes böcker hämtar motiv från hennes uppväxt i ett norrländskt prästhem. Hon är ihågkommen för barnboken Barnen ifrån Frostmofjället (1907), en sentimental skildring om sju föräldralösa barn som under nödåren i slutet av 1860-talet ensamma måste ta sig över fjäll och ödemark i sällskap med geten Gullspira.

I företalet till Barnen ifrån Frostmofjället skriver författarinnan att hon velat skriva en bok som når inte endast de förmögna hemmens barn utan kan "uttränga den osunda kolportörlitteratur och jolmiga söndagsskollektyr som frestande bjudes eller påtvingas barnen". Hon ville framställa bokens rollfigurer, allmogebarnen, som intelligenta och fantasifulla och inte som beskedliga våp eller illmariga mottagare av överklasshjältarnas barmhärtighet. Därmed skulle barn från alla klasser känna igen varandra och känna igen sig själva. Barnen liksom folket de möter i gårdarna talar norrländskt allmogespråk. Boken predikar nykterhet och religiositet. Författarinnan avsåg att skriva en fristående fortsättning på boken, som skulle skildra barnens tillvaro i de hem de vunnit, men den fortsättningen kom aldrig till stånd. Barnen från Frostmofjället har filmats flera gånger.

Hennes gravvård återfinns på Sollefteå kyrkogård.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

För barn och ungdom[redigera | redigera wikitext]

  • En liten verld bland fjällen: berättelse för barn. Stockholm: Hökerberg. 1885. Libris 1596787  - Med teckningar av Jenny Nyström.
  • Taflor ur lifvet och naturen. Stockholm: Lamm. 1886. Libris 1665949  - Med teckningar av Jenny Nyström.
  • Nya svenska barnbiblioteket: originalberättelser för barn. Saml. 1 : upptagande berättelser af J. C. von Hofsten, Mathilda Langlet och Laura Fitinghoff. 1888. Libris 10397701  - Med originalillustrationer av Jenny Nyström.
  • I rosengård: barnberättelse. Stockholm: P. A. Huldbergs Bokf.-aktb. 1890. Libris 1622450  - Med teckningar af Jenny Nyström-Stoopendaal. - Ny upplaga med titeln Vådasskott 1912.
  • I löfsprickningen: berättelse för de unga. Stockholm: P. A. Huldbergs Bokf.-aktb. 1891. Libris 1622449  - Med teckningar af Jenny Nyström-Stoopendaal. - Ny upplaga med titeln Erik och Saima 1912.
  • Vårluft: en berättelse för ungt folk. Stockholm: Frithiof Hellberg. 1892. Libris 1622451 
  • Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar: berättelse för barn. Stockholm: Hökerberg. 1904. Libris 1726568  - Illustrationer av Hilma af Klint.
  • Barnen ifrån Frostmofjället : en barnberättelse för små och stora. Stockholm: Ljus. 1907. Libris 10228763. http://runeberg.org/frostmo/ 
  • I myrstacken. Stockholm: Svenska andelsförl. 1917. Libris 1651773  - Illustrationer av E. Kruse.
  • För många om rummet: sagor och berättelser. Stockholm: Sv. andelsförl. 1926. Libris 1329860 

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Om uppfostran: några allvarsord. Stockholm: Nils Ander. 1904. Libris 1726569 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Adl. ätten Fitinghoff, N:o 220. - Adl. ätten Flach, N:o 1606." Sveriges ridderskaps och adels kalender, 1923. Läst 2012-09-20.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Maria (2011). ”Bland allmogebarn, samer och prästgårdsflickor: Laura Fitinghoffs "Barnen ifrån Frostmofjället" / av Maria Andersson”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) "2011(40):2,": sid. 17-27. 1104-0556. ISSN 1104-0556.  Libris 12347159
  • De läses än: från Louisa Alcott till Erik Zetterström. A-L. Lund: Bibliotekstjänst. 1992. Libris 1344521. ISBN 91-7018-346-5 
  • Fitinghoff, Rosa (1948). Minnenas kavalkad. Stockholm: Norstedt. Libris 1397324 
  • Fransson, Birgitta (2006). ”Än lever Gullspira”. Opsis kalopsis "2006:1,": sid. [58]-[61]. ISSN 0283-653X. ISSN 0283-653X ISSN 0283-653X.  Libris 10131670
  • Grettve, Anna (1998). ”Med hemmet i centrum: två texter av Laura Fitinghoff”. Barnboken (Stockholm : Svenska barnboksinstitutet, 1978-) "1998 (21:2),": sid. 27-34. ISSN 0347-772X. ISSN 0347-772X ISSN 0347-772X.  Libris 2732537
  • Holm, Annika (1998). ”Sju syskon och en get: Laura Fitinghoff”. Klassiker för dig. 3 (Lund : Bibliotekstjänst, 1998): sid. 63-77.  Libris 3381117
  • Kotterier och kön: kanonbildning och näringstillförsel i litteraturen. Kotterier & kön, 1401-5692 ; 1. Uppsala. 1993. Libris 2385219 
  • Lindskog, Gerda Helena (2000). ”Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar: om sameskildringen hos Laura Fitinghoff och andra kvinnliga barnboksförfattare 1899-1950”. Bilden av det samiska / redaktör: Kjell-Arne Brändström (Umeå : Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Univ., 2000): sid. 100-116.  Libris 8194866
  • Nilson, Margot (1968). En barnbok som tidsspegel: Laura Fitinghoffs Barnen ifrån Frostmofjället. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 8390245 
  • Nævdal, Bodil (1989). ”Hon blev kvällssolen i hans liv: om Rosa Fitinghoff och Henrik Ibsen”. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri "1989 (65),": sid. [393]-397 : ill.. 0029-1501. ISSN 0029-1501.  Libris 8692519
  • Reimers, Gerd (1993). ”Barndomshem för snillen”. Lärdom och idyll : prästgården som bildningsmiljö (1993): sid. 111-117, 118-122, 128-136.  Libris 10224640
  • Ronne, Marta (1992). Laura Fitinghoff: fragment ur ett författarliv. Uppsala: [Litteraturvetenskapliga institutionen], univ. Libris 1693162 
  • Sjöblad, Christina (2010). ”Laura och Rosa Fitinghoff: bilder från sekelskiftet 1900”. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri "2010(86):4,": sid. 349-358. 0029-1501. ISSN 0029-1501.  Libris 12088615
  • Sjödin, Hervor (2002). ”Ett frieri i början av 1870-talet: eller hur brukspatronen Conrad Fitinghoff friade till Laura Runsten...”. Oknytt "2002(23):3-4,": sid. [22]-34 : ill.. 0349-1706. ISSN 0349-1706.  Libris 9425996
  • Sjödin, Hervor (2006). Vägen till Frostmofjället: en berättelse om Laura Fitinghoffs liv. Sollefteå: ADC media. Libris 10300669. ISBN 91-631-9636-0