Laurentius Petri Nericius
| Ärkebiskop Laurentius Petri Nericius | |
,_Archbishop_of_Uppsala,_SBH.png) |
|
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
|
|
|
| Stift | Uppsala stift |
| Period | 1531–1573 |
| Företrädare | Johannes Magnus |
| Efterträdare | Laurentius Petri Gothus |
|
|
|
| Biskopsvigd | 22 september 1531 av Petrus Magni |
| Född | 1499 i Örebro |
| Död | 26 oktober 1573 i Uppsala |
Laurentius Petri Nericius, (på svenska "Lars Petersson från Närke"), född 1499 i Örebro, död 26 oktober 1573 i Uppsala, var Sveriges förste evangelisk-lutherske ärkebiskop. Han valdes till ärkebiskop augusti 1531, och vigdes av den katolske biskopen Petrus Magni.
Petri var bror till den svenske reformatorn Olaus Petri, och son till smeden Peter Olofsson och Kristina Larsdotter. Genom att Petrus Magni vigde Laurentius Petri till biskop kom de svenska biskoparna att inneha en obruten apostolisk succession, något som dock bestrids av den romersk-katolska kyrkan (senast förmodligen – om än ej uttryckligen – i dokumentet Dominus Iesus från år 2000).
Laurentius Petri hävdade kyrkans självständighet mot kungens önskan om större makt över kyrkan. Han stod för en moderat form av reformation som inte gick lika långt som till exempel den Danmark. Detta uttrycks bland annat i 1571 års kyrkoordning som Laurentius Petri lyckades få igenom under kung Johan III.
Petri var gift med Elisabeth Didriksdotter, dotter till Didrik myntmästare och Birgitta Kristiernsdotter (Vasa).[1] Han blev förlovad med Didriksdotter av kung Gustav Vasa efter att han hade officierat vid dennes bröllop år 1531[2] Tre av hans döttrar blev gifta med hans närmaste efterträdare som ärkebiskopar; Margareta var i tur och ordning gift med hans två efterträdare, och Magdalena med Abraham Angermannus[3] Hans hustru och döttrar blev därmed Sveriges första biskopinnor sedan reformationen[4]
Innehåll |
[redigera] Psalmer
Det uppges att Petri var den som först översatte Min själ skall lova Herran, 1567. Han anges också som trolig upphovsman till Välsignat vare Jesu namn från 1567 och översättare av Desse äro de tio bud (1695 nr 1) samt Gudh Fader wilje wij prisa i Göteborgspsalmboken 1650.
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ Svenskt biografiskt lexikon bd 22, s. 376 och Äldre svenska frälsesläkter II:1 (2001), s. 112.
- ^ http://runeberg.org/sqvinnor/0136.html
- ^ http://runeberg.org/sqvinnor/0136.html
- ^ http://runeberg.org/sqvinnor/0136.html
[redigera] Externa länkar
- Wikisource har originalverk relaterade till Laurentius Petri Nericius
| Företrädare: Johannes Magnus |
Ärkebiskop i Uppsala 1531–1573 |
Efterträdare: Laurentius Petri Gothus |
