Lavia frons

Från Wikipedia
Lavia frons
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljStoröronfladdermöss
Megadermatidae
SläkteLavia
Gray, 1838
ArtLavia frons
Vetenskapligt namn
§ Lavia frons
Auktor(E. Geoffroy, 1810)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Lavia frons[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av E. Geoffroy 1810. Lavia frons är ensam i släktet Lavia[4] som ingår i familjen storöronfladdermöss.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5] Wilson & Reeder (2005) skiljer däremot mellan tre underarter.[4]

  • L. f. frons
  • L. f. affinis
  • L. f. rex

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Individerna blir 58 till 80 mm långa (huvud och bål) och saknar svans. De väger mellan 28 och 36 g. Pälsen har på ryggen främst en gråaktig färg, ibland med blå skugga, med undantag av regionen nära stjärten som kan vara brunaktig till olivgrön. På buken är pälsen ljusgul. Kännetecknande är de orangegula öronen och flygmembranen i samma färg.[7]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Denna fladdermus förekommer i Afrika söder om Sahara och fram till södra Kongo-Kinshasa samt södra Tanzania. Den vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 2000 meter över havet. Lavia frons lever i öppna habitat som savanner eller områden med akacior eller buskar.[1] Arten hittas ofta nära vattenansamlingar.[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna vilar i trädens håligheter eller sällan i byggnader och de bildar där inga flockar.[1] De är ofta aktiva på dagen. Arten jagar inga ryggradsdjur som flera andra storöronfladdermöss utan bara insekter.[7]

En hane och en hona lever som monogamt par och delar samma revir. När en främmande hane närmar sig jagas den vanligen iväg av hanen som ingår i paret. Platsen där paret vilar ligger ofta vid revirets gräns och så är det ibland bara 20 meter mellan viloplatserna av två par. Honan föder en unge före regntiden. Ungen klamrar sig i början fast i moderns päls. Efter cirka 55 dagar börjar den flyga självständig och ungefär 20 dagar senare slutar honan med digivning. Sedan får ungen en månad stanna i föräldrarnas revir innan den jagas iväg.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Lavia frons Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] (2005) , website Lavia, Mammal Species of the World
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b c d] Ronald M. Nowak, red (1999). ”African Yellow-winged Bat” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 327/28. ISBN 0-8018-5789-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]