Laxå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°59′15″N 14°37′15″Ö / 58.98750°N 14.62083°Ö / 58.98750; 14.62083
Laxå
Tätort
Centralort
Flygfoto över Laxå (23 september 2008)
Flygfoto över Laxå (23 september 2008)
Land  Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Laxå kommun
Församling Ramundeboda församling
Koordinater 58°59′15″N 14°37′15″Ö / 58.98750°N 14.62083°Ö / 58.98750; 14.62083
Area 453,58 hektar
Folkmängd 3 064 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,76 inv./ha
Grundad 1866 (som järnvägsknut)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Laxå
Postnummer 695 XX
Riktnummer 0584
Tätortskod 6036
Laxås läge i Örebro län.
Red pog.svg
Laxås läge i Örebro län.

Laxå är en tätort i västra Närke samt centralort i Laxå kommun, Örebro län. Laxå är en gammal järnvägsknutpunkt och industriort. I närheten av Laxå ligger Porla brunn.

Ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Namnet Laxå kommer av läget vid Laxån (i Lassåhna 1529). Förledet Lass- kommer troligen av det dialektala lad 'hög, stapel; vägbank' som rimligtvis syftar på en vägbank där Eriksgatan passerade Laxån. [2] År 1643 anlades här Laxå Bruk.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under Karl XII:s likfärd genom Sverige stannade man till på en av Laxås två herrgårdar, Stora Lassåna, för övernattning.[3]

Västra stambanan genom Laxå öppnades 1862. Laxå blev därpå en järnvägsknut när Nordvästra stambanan (numera kallad Värmlandsbanan) öppnades år 1866. För att undvika att tågen vände i Laxå byggdes en förbifart norr om stationen år 1962. Detta betyder att tågen på Värmlandsbanan numera i allmänhet inte går till Laxå station, utan direkt till Hallsbergs station, varför Laxås karaktär av järnvägsknut till stor del har upphört.

Det första hotellet i den blivande hotellkedjan Esso Motorhotell placerades på orten invid nuvarande E20 och invigdes 1963, möjligen tack vare läget ungefär halvvägs mellan Göteborg och Stockholm.

Sockenkyrkan flyttades 1899 från Bodarne till Laxå.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Laxå var och är kyrkby i Ramundeboda socken (benämnd Bodarne socken före 1910) och tillhörde efter kommunreformen 1862 Ramundeboda landskommun. 1946 ombildades landskommunen till Laxå köping som sedan 1967 utökades innan den 1971 ombildades till Laxå kommun med Laxå som dess centralort.[4]

I kyrkligt hänseende har Laxå alltid hört till Ramundeboda församling.[5]

Orten ingick till 1906 i Grimstens tingslag, därefter till 1927 i Kumla, Grimstens och Hardemo tingslag, sedan till 1948 i Hallsbergs tingslag och slutligen till 1971 i Västernärkes domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Laxå i Hallsbergs tingsrätts domsaga för att från 2001 ingå i Örebro tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Laxå 1950–2010[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
2 142
1960
  
3 925
1965
  
5 059
1970
  
5 847
1975
  
5 166
1980
  
5 193
1990
  
4 393 419
1995
  
3 911 445
2000
  
3 641 445
2005
  
3 307 454
2010
  
3 064 454

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Den kommersiella verksamheten innefattar flera småaffärer och restauranger. Många ligger nära europaväg E20, som delar Laxå i två delar. Nära E20 ligger Colorama, en restaurang, en Burger King-restaurang, pizzerian Grindstugan och ett hälsocenter, med bland annat frisör, bowling och gym. Strax utanför Laxå i riktning mot Göteborg ligger Marin & Fritid som är Sveriges största marina utställning.

ESAB som är kommunens största privata arbetsgivare har en del av sin produktion tillsammans med sitt huvudlager belägen i Laxå. Laxå Special Vehicles tillverkar speciallösningar av chassin och hytter till lastbilstillverkaren Scania. Laxo Mekan AB tillverkar bland annat timmerbankar till lastbilssläp. Nerikes utbildningar AB bedriver riskutbildning för fordonsförare vid Laxå flygfält.

I Laxå finns även företaget SKOGILA som specialiserar sig inom skog och industrimarknad.

I över 50 år fanns Laxå Möbellager AB, som innan det lades ner låg i Coloramas lokaler vid E20, men under 2013 avvecklades verksamheten.

Skolor, idrott och kultur[redigera | redigera wikitext]

I Laxå finns två låg- och mellanstadieskolor, Saltängsskolan och Kanalskolan och en högstadieskola, Centralskolan. Det finns även en gymnasieskola där man kan studera på Industriprogrammet, som är en del av Alléskolan i Hallsberg.

Under perioden 1993–2001 arrangerade den ideella föreningen Fetsen festivalen Laxåfesten.

Mats Olsson och Towa Carson besjöng orten med låten Laxå år 1967.

Kända personer från Laxå[redigera | redigera wikitext]

Se även Personer från Laxå
  • Sångerskan Lotta Engberg har bott i Laxå och ställde 2008 upp i körslaget med en kör som bestod av Laxåbor.
  • Äventyraren Fredrik Sträng, uppväxt i Laxå.[9]
  • Skådespelaren Tomas Tivemark, uppväxt i Laxå.[9]
  • Fotbollsspelaren Jacob Rinne, uppväxt i Laxå.[9]
  • Showgruppen Janssons Frestelser, skapades hösten 2000. Turnerar runt om i Sverige och på båtar över till Finland.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Wahlberg, Mats, 1948- (utgivare), Svenskt ortnamnslexikon, s 187. Språk- och folkminnesinstitutet 2003
  3. ^ Laxå kommuns hemsida - Laxåverkens kronologi 1700–1780. Läst 2010-08-01
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  9. ^ [a b c] Enligt personartikeln

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]