Ledarna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ledarna
 
Ordförande Annika Elias
Vice ordförande Stina Nordström
 
Grundad 1905
Huvudkontor S:t Eriksgatan 26, Stockholm
Medlemstal 87 000
 
Webbplats www.ledarna.se/
Förbundstidning Arbetsledaren: organ för Sveriges arbetsledareförbund. Stockholm: Sveriges arbetsledareförbund. 1926-1995. Libris 3403942  Chef: nyttig, praktisk, mänsklig. Stockholm: Chef. 1995-. Libris 2059542 
Ledarnas kontor i Stockholm.

Ledarna, tidigare Sveriges Arbetsledareförbund (SALF), är en arbetstagarorganisation för chefer och ledare på svensk arbetsmarknad. Förbundet hade i slutet av 2011 drygt 86 000 medlemmar, och består dessutom av 23 olika bransch- och yrkesföreningar.

Ledarna är partipolitiskt obundet, och tillhör inte någon facklig centralorganisation. Det ingår dock i samverkansrådet PTK, tidigare benämnt Privattjänstemannakartellen, samt i Offentliganställdas Förhandlingsråd, vilka samordnar förhandlingar och kollektivavtal för privat- respektive offentliganställda tjänstemän.

Ordförande är Annika Elias, och förbundets kansli ligger i Stockholm. Via eget förlag ger man ut tidningen Chef, vilken även fungerar som medlemstidning.

Historia [redigera]

  • 1905 bildas Norrköpings Verkmästareförening
  • 1906 namnbyte till Sveriges Allmänna Verkmästareförbund
  • 1926 namnbyte till Sveriges Arbetsledareförbund (SAF, fr 1960 SALF)
  • 1936 Sveriges första tjänstemannaavtal tecknas för byggverkmästarna i Stockholm, det första egentliga kollektivavtalet om arbetsvillkor för tjänstemän
  • 1939-40 förhandlingsrätt för stats- och kommunanställda
  • 1942 ansluter sig Sveriges Skogstjänstemannaförening
  • 1945 -"- Statens Vattenfallsverks Linjemästareförening (idag Energi&Teknik)
  • 1946 -"- Svensk Mejeristförening (idag Livsmedelsbranschens Chefsförening)
  • 1967 -"- Grafiska Faktors- och Tjänstemannaförbundet (idag Grafiska Mediaförbundet)
  • 1970 -"- Svenska Ekonomiföreståndares Förening (idag Kost och Näring)
  • 1974 första kvinnliga styrelsemedlemmen, Eva Lönnqvist
  • 1977 ansluter sig Kooperativa Tjänstemännens Förbund (idag Ledarna inom Handeln)
  • 1979 -"- Svenska Maskinbefälsförbundet (idag Sjöbefälsförbundet)
  • 1982 bildas föreningen Motor-Verkstad (idag Teknik & Motor)
  • 1986 Björn Bergman väljs som ordförande
  • 1992 tecknas det första avtalet om lokal lönebildning (Ledaravtalet) mellan Ledarna och Almega inom Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)
  • 1994 namnbyte till Ledarna
  • 1999 ansluter sig Svensk Försvarspilotförening
  • 2004 -"- Sveriges Regissörer
  • 2006 väljs den första kvinnliga ordföranden i förbundet, Annika Elias
  • 2010 omval av Annika Elias som förbundsordförande

Vidare läsning [redigera]

  • Ahlberg, Ernst (1955). Arbetsledarna och deras organisation: minnesskrift vid Sveriges arbetsledareförbunds 50-årsjubileum. Trelleborg: Allehanda. Libris 1433554 
  • Svensk Rune, red (1985). Arbetsledarminnen: [SALFs 80-årsjubileum]. Stockholm: Sveriges arbetsledareförb. (SALF). Libris 519765 
  • Gille, Yvonne (1990). Sveriges arbetsledareförbund 85: 1905-1990 : historien om arbetsledarnas strävan för en egen organisation. Stockholm: Förb.. Libris 7448254. ISBN 91-630-0070-9 (inb.) 
  • Hjelm, Jonny (2002). Klämda mellan sköldarna: Sveriges arbetsledare under 1930- och 1940-talen. Tjänstemän & historia, 1652-2702 ; 1. Stockholm: TAM-Arkiv. Libris 9054386. ISBN 91-87350-39-4 

Externa länkar [redigera]