Leif Blomberg

Från Wikipedia
Leif Blomberg

Förbundsordförande för Svenska metallindustriarbetareförbundet (Metall)
Tid i befattningen
1982–1993
Företrädare Bert Lundin
Efterträdare Göran Johnsson

Tid i befattningen
1994–1996
Företrädare Birgit Friggebo
Efterträdare Pierre Schori, Ulrica Messing

Tid i befattningen
1996–1998
Företrädare Förste ämbetsinnehavare
Efterträdare Lars Engqvist, Ulrica Messing

Född Leif Göran Blomberg
15 februari 1941
Enköping, Uppsala län
Död 2 mars 1998 (57 år)
Göteborg, Västra Götalands län
Gravplats Görvälns griftegård
Politiskt parti Socialdemokraterna
Yrke Fackföreningsman och politiker

Leif Göran Blomberg, ofta kallad Blomman, född 15 februari 1941 i Enköping, död 2 mars 1998 i Göteborg, var en svensk fackföreningsledare och socialdemokratisk politiker.[1][2] Han var förbundsordförande för Svenska metallindustriarbetareförbundet 1982–1993 och statsråd med olika uppdrag 1994–1998.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter åttaårig folkskola var Blomberg metallarbetare, verktygsfräsare, vid Bahco Verktyg i Enköping, där han blev ordförande i klubbstyrelsen 1965. Han blev 1967 ordförande i avdelning 53 i Enköping av Svenska metallindustriarbetareförbundet (Metall).[2][3][4] Blomberg anställdes 1973 vid förbundets kansli i Stockholm, där han var avtalssekreterare. Han var förbundsordförande för Metall 1982–1993.

År 1993 började han arbeta inom socialdemokratiska partiet och blev ledamot av partistyrelsen och det verkställande utskottet, och stannade på dessa poster till 1997.[2] Hans områden i partiet var flykting- och invandringspolitik, och industripolitik. Efter den socialdemokratiska valsegern 1994 blev han statsråd i regeringen Carlsson III. Han var 1994–1996 biträdande arbetsmarknadsminister (med ansvar för integrations-, migrations- och arbetsrättsfrågor). I sin roll som minister deklarerade han att den svenska flyktingpolitiken skulle inriktas på att förhindra att människor utan skyddsbehov kom till landet, och att flyktingar i ökad utsträckning skulle få hjälp i sina hemländer.[2] Detta ledde till kritik från de som förespråkade en annan invandringspolitik, och bland annat krävde företrädare för Broderskapsrörelsen att Blomberg skulle avgå.

Efter att Göran Persson tillträtt som statsminister våren 1996 genomfördes förändringar på flera ministerposter.[2] Blomberg fick då lämna asyl- och arbetsrättsfrågorna. Hans nya titel var biträdande inrikesminister (med ansvar för integrations-, idrotts-, folkrörelse-, ungdoms- och konsumentfrågor), vilket han var från 1996 till sin död 1998.

Den 26 februari 1998 befann sig Blomberg i Göteborg för att delta i Nordiska rådets miljökonferens, där han under eftermiddagen hade hållit ett anförande.[2] På kvällen påträffades han sjuk på hotellet av en medarbetare vid Nordiska rådet. Han fördes till Sahlgrenska sjukhuset där man konstaterade att han drabbats av en hjärnblödning. Hans tillstånd betecknades först som allvarligt men stabilt. Några dagar senare försämrades hans tillstånd och han avled 2 mars 1998 utan att ha återfått medvetandet.

Efter att Blomberg avlidit uppdagades det att 38 anställda på sjukhuset hade gjort datorslagningar mot hans patientjournal.[5] Av dessa hade endast tio personer varit involverade i vården av Blomberg. I maj 2002 friade hovrätten en sjuksköterska från misstanke om dataintrång efter att ha godtagit sjuksköterskans påstående om att hon inte insåg att det var otillåtet för henne att läsa journalen, vilket bland annat ska ha berott på otydliga regler vid sjukhuset.[6] Åklagaren beslutade senare att inte väcka några ytterligare åtal.

Leif Blomberg är begravd på Görvälns griftegård.[7]

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Den 15 augusti 2003 hedrades Blomberg med en minnessten i Enköping.[8]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Blomberg hade ett stort intresse för sportfiske, och var under tre år ordförande för Sportfiskeförbundet.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Blomberg, Leif i Vem är det 1993
  2. ^ [a b c d e f g] Leif Blomberg blev ”Blomman” för alla, TT-telegram 1998-03
  3. ^ Wall, Håkan (1999). Från grovsmide till högteknologi. Metall i Enköping 100 år.. sid. 184-189. ISBN 91-630-9152-6 
  4. ^ I ständig rörelse. Den socialdemokratiska rörelsen inom Enköpings kommun 1901-2016.. 2016. sid. 170-172. ISBN 978-91-639-1766-0 
  5. ^ "28 läste Leif Blombergs sjukjournal i smyg - nu väntar straffåtgärder", TT-telegram 1998-03
  6. ^ "Smygläsande sjuksköterska friades" Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., Dagens Medicin, läst 2014-07-11
  7. ^ ”Blomberg, Leif Göran”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/7d2f1498-1091-449b-b367-81d7a5b3feae. Läst 30 oktober 2023. 
  8. ^ Leif Blomberg hedras med minnessten, Expressen 2003-08-13
Företrädare:
Bert Lundin
Förbundsordförande för Svenska Metallindustriarbetareförbundet
1982–1993
Efterträdare:
Göran Johnsson
Företrädare:
Birgit Friggebo
Sveriges bitr. arbetsmarknadsminister
invandrar- och arbetsrättsminister
1994–1996
Efterträdare:
Pierre Schori
bistånds- och migrationsminister
Ulrica Messing
bitr. arbetsmarknadsminister
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Sveriges bitr. inrikesminister
integrations-, idrotts-, ungdoms- och konsumentminister
1996–1998
Efterträdare:
Lars Engqvist
integrationsminister
Ulrica Messing
ungdomsminister