Leksands kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Leksands kommun
Kommun
Leksand vapen.svg
Leksands kommunvapen
Land  Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domsaga Mora domsaga
Läge 60°44′0″N 15°0′0″Ö / 60.73333°N 15.00000°Ö / 60.73333; 15.00000Koordinater: 60°44′0″N 15°0′0″Ö / 60.73333°N 15.00000°Ö / 60.73333; 15.00000
Centralort Leksand
Areal 1 411,96 km² (2013-01-01)[1]
76:e största (av 290)
 - land 1 221,23 km²
 - vatten 190,73 km²
Folkmängd 15 157 (2013-12-31)[2]
148:e största (av 290)
Befolkningstäthet 12,41 invånare/km²[2][1]
215:e högsta (av 290)
Kommunkod 2029
Leksand Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.leksand.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Norsgatan.

Leksands kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Leksand vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort. Kommunen ligger vid sjön Siljan. Genom kommunen flyter Österdalälven som mynnar ut i Östersjön.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Leksand, Siljansnäs (från 1875) och Ål. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Siljansnäs landskommun 1875 genom en utbrytning ur Leksands landskommun.

Leksandsnorets municipalsamhälle inrättades 11 november 1904 och upplöstes vid årsskiftet 1966/1967.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Leksands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Leksands landskommun. 1974 införlivades Ål och Siljansnäs kommuner.[3]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Mora tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en svart nyckel.[5]

Leksands kyrka var ursprungligen vigd åt S:t Peter (Petrus) och hans attribut var en nyckel, därav kommunvapnet vilket härstammar från ett sockensigill från 1625. Vapnet fastställdes som vapen för Leksands församling (och för landskommunen) år 1950. 1974 slogs Leksand ihop med Siljansnäs och Ål. Alla de tidigare kommunerna hade haft heraldiska vapen, men den namngivande enhetens vapen registrerades i PRV för Leksands kommun år 1974.

En träskulptur föreställande S:t Peter med nyckeln i hand pryder mycket riktigt gaveländan över koret på Leksands kyrka. Det ursprungliga sockensigillet har texten: "SIGILLVM - LIXANDENSE 1625".

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Leksands kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
12 347
1975
  
12 761
1980
  
13 572
1985
  
13 930
1990
  
14 805
1995
  
15 440
2000
  
15 240
2005
  
15 440
2010
  
15 289
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Politik[redigera | redigera wikitext]

Ordförande i kommunfullmäktige är Lasse Nygård (c).

I kommunen finns ett antal byaråd med en samordnande funktion vilka är geografiskt fördelade och fungerar som intresseföreningar med valda ledamöter från föreningar och företag i respektive område.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SPI SD NYD LP ByP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 14 11 6 1 3
14 11 6 3
35 86,8
28 7
1973 18 19 5 2 5
18 19 5 2 5
49 89,2
40 9
1976 18 19 5 2 5
18 19 5 2 5
49 90,1
32 17
1979 19 17 4 2 7
19 17 4 2 7
49 88,9
33 16
1982 18 1 17 2 3 8
18 17 2 3 8
49 89,6
34 15
1985 1 15 1 19 4 3 6
15 19 4 3 6
49 88,2
32 17
1988 1 15 3 19 3 4 4
15 3 19 3 4 4
49 84,7
31 18
1991 2 13 2 2 15 4 5 6
2 13 2 2 15 4 5 6
49 84,6
30 19
1994 3 15 3 1 17 2 3 5
3 15 3 17 2 3 5
49 85,4
28 21
1998 5 10 2 2 19 1 5 5
5 10 2 2 19 5 5
49 80,78
26 23
2002 5 10 1 2 19 3 5 4
5 10 2 19 3 5 4
49 79,61
28 21
2006 3 12 2 15 3 7 7
3 12 2 15 3 7 7
49 81,48
24 25
2010 2 11 3 1 2 11 2 8 9
2 11 3 2 11 2 8 9
49 83,28
25 24
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Orter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 8 tätorter i Leksands kommun.[6]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Leksand &&&&&&&&&&&05861.&&&&&05 861
2 Insjön &&&&&&&&&&&02150.&&&&&02 150
3 Siljansnäs &&&&&&&&&&&01307.&&&&&01 307
4 Tällberg &&&&&&&&&&&&0637.&&&&&0637
5 Häradsbygden &&&&&&&&&&&&0626.&&&&&0626
6 Djura &&&&&&&&&&&&0396.&&&&&0396
7 Västanvik &&&&&&&&&&&&0385.&&&&&0385
8 Alvik &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 14 småorter i Leksands kommun.[7]

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2005.

# Småort Befolkning
1 Plintsberg + Tällbergs station 162
2 Ytterboda + Överboda 141
3 Heden 137
4 Sätra (Insjön) 133
5 Hjortnäs 117
6 Hjulbäck 111
7 Östra Rönnäs 100
8 Ål-Kilen 98
9 Söder Rälta 90
10 Styrsjöbo 84
11 Sätra (Leksand) 74
12 Almo 64
13 Brändan 54
14 Ytteråkerö 52

Övriga orter[redigera | redigera wikitext]


Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Leksands kommun har enligt Svenskt Näringsliv Dalarnas bästa företagsklimat och 28:e bästa i landet. Det finns ca 1000 företag varav det flesta är småföretag. De största privata arbetsgivarna är:

Kommunen har även ett välutvecklat samarbete med Tobetsu i Japan som ca 400 arbetstillfällen är relaterade till.

Antalet nystartade företag år 2005 var 86 st.

Kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Leksand ligger vid riksväg 70 som förbinder Leksand norrut och söderut. Det finns tre järnvägsstationer i kommunen med en i centralorten Leksand, en i Insjön och en i Tällberg. Från Leksand går dagligen flera direkttåg och tåg med anslutning till bland annat Stockholm, Mora, Borlänge, Falun, Örebro och Gävle. Restid från Leksand till Stockholm är ca 3 timmar. Det går även expressbussar dagligen till Stockholm och Uppsala.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har åtta grundskolor placerade i Leksand, Insjön, Siljansnäs, Tällberg, Ullvi, Sjugare, Djura och Gärde. Det finns även en kristen friskola vars huvudman är Stiftelsen Segerbaneret.

Leksands gymnasium har 12 nationella program varav ett, Hotell- och restaurang-programmet, har nationell intagning. Skolan blev 2001 rankad som ett av Sveriges 12 bästa gymnasium av finansdepartementets expertgrupp, ESO. Gymnasiet tar även in elever från Gagnefs kommun, som inte har ett eget gymnasium, och till vissa program elever från Rättviks kommun. I anslutning till gymnasiet finns en kommunal musikskola.

Högskolan Dalarna har en filial i Leksand med ca 300 elever.

I kommunen finns även ett antal folkhögskolor, bland annat Västanviks Folkhögskola för döva.

Jofa Hockeyskola har sommarkurser för ungdomar från hela landet.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

I Leksand finns kulturhus med tillhörande bibliotek, kommunal musikskola, konstmuseum och hembygdsgård. Det finns också ett aktivt spelmanslag. I Leksand finns också en av landets största landsbygdskyrkor med en unik lökkupol. På tillhörande kyrkogård ligger Hugo Alfvén begravd. Bredvid kyrkan ligger sommarhuset Hildasholm som lät byggas av Axel Munthe. I Leksand finns också Karlfeldtgården, där Erik Axel Karlfeldt bodde om somrarna.

Dialekt[redigera | redigera wikitext]

Dalmål

Religion[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns förutom Svenska kyrkan ett flertal frikyrkor såsom Missionskyrkan, Frälsningsarmén, Pingstkyrkan och segerbanéret.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Leksand är vida känt för sitt ishockeylag, Leksands IF. Leksand har också ett basebollag i elitserien, Leksand Lumberjacks. Möjligheter till ett flertal idrottsutövningar finns tack vare idrottsområdet Lugnet i Leksand där det finns bl.a. en friidrottsanläggning, curlinghall, tennisbanor och simhall. I samma område finns Tegera Arena för ishockeymatcher och andra evenemang. 2006 ägde första deltävlingen i Melodifestivalen rum här. I närheten av Siljansnäs finns skidanläggningen Granberget med tillhörande halfpipe för snowboard. Flera snowboardåkare i världsklass har tränat här, bl.a. Maria Danielsson född i Siljansnäs.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Leksand har sju vänorter:

Dessutom finns ett samarbete mellan Leksands gymnasium och Soroti Secondary School i Uganda. Samarbetet har pågått sedan år 2002 och innebär bland annat att elever från Samhällsprogrammet i Leksand kan göra sina projektarbeten mot Uganda och får även möjligheten att göra en studieresa under sista året av utbildningen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Heraldiskt register”. Riksarkivet. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=16210&refid=1265&HeraldikID=164. Läst 2011-05-06. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/mi0810tab5.xls. 
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01/tabell12005.xls. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]