Lena Kåreland
| Lena Kåreland | |
.jpg) Lena Kåreland i augusti 2015 | |
| Född | 7 maj 1940[1] (83 år) Borås[2], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, litteraturforskare |
| Befattning | |
| Professor emeritus | |
| Utmärkelser | |
| Lotten von Kræmers pris (2015)[3] | |
| Redigera Wikidata | |
Lena Kåreland, egentligen Helena Kristina Alsin, född 7 maj 1940 i Borås, är en svensk barnboksforskare, författare och översättare. Hon är professor emerita[4] vid litteraturvetenskapliga institutionen och institutionen för didaktik vid Uppsala universitet.[5]
Hon är inriktad på litteratursociologisk forskning, främst inom barnlitteratur, samt deltar i utgivningen av en svensk barnlitteraturhistoria.[6]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Kåreland, som är dotter till kassören Tore Alsin och Mia Eliasson, var mellan 1965 och 1986 gift med barn- och ungdomspsykiatrikern Hans Kåreland. Hon blev filosofie magister 1965 och arbetade som förlagsredaktör 1964–1968.[7] Kårelands fackboksförfattande inleddes 1977 med Gurli Linders barnbokskritik: Med en inledning om den svenska barnbokskritikens framväxt, som var hennes doktorsavhandling i litteraturvetenskap.[8] Den var en av de tidigaste avhandlingarna om barnlitteratur i Sverige och blev en byggsten i kartläggningen av den svenska barnbokens historia.[9] Under årens lopp har hon skrivit närmare ett 20-tal böcker, oftast med barn- och ungdomslitteratur som tema. Detta innefattar studier av Lennart Hellsing (2002), Tove Jansson (1994)[10] och Astrid Lindgren.[11] Andra som ägnats böcker är Eva von Zweigbergk, Mollie Faustman (2013) och George Sand (2014).[8] Senare har hon återkommit till Hellsing vid ett par tillfällen.
Som litteraturforskare har hon intresserat sig för bilderböcker, ungdomslitteratur och samspelet mellan barn- och vuxenlitteraturen. På det sistnämnda fältet har hon haft fokus på den svenska 1940-talsmodernismen, men även på 1960- och 1970-talen. På senare år har genusperspektivet i skolans skönlitteratur ägnats flera studier liksom den roll skönlitteraturen har i den nya lärarutbildningen.[11]
Från 1978 och till mitten av 1980-talet var Kåreland informationssekreterare på Svenska barnboksinstitutet. Hon fungerade också som redaktör för Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning.[9] 2009 blev hon medlem av redaktionsrådet för projektet ”Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia”, samordnat av Svenska barnboksinstitutet och lett av Boel Westin.[12] Projektet syftar till att ge ut ett översiktsverk över den svenska barn- och ungdomslitteraturen, med en historisk översikt från cirka 1300 till 2010. Sverige har till skillnad mot de andra nordiska länderna inte haft något standardverk på området.[13] Det planerades slutföras 2020, men viss försening orsakades av coronaviruspandemin 2019–2021.
Kåreland har i många år tjänstgjort som professor i svenska med inriktning mot didaktik och litteraturvetenskaplig ämnesteori på Uppsala universitet.[14] 2015 blev hon ledamot i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.[10]
Hon skriver återkommande understreckare om främst fransk litteratur och kultur för Svenska Dagbladet, där hon även recenserar barnböcker.[4] Hon verkar även som översättare från engelska och franska.[15]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1977 – Gurli Linders barnbokskritik
- 1980 – Möte med barnlitteraturen
- 1985 – Möte med bilderboken
- 1994 – Möte med barnboken
- 1994 – Livsvandring i tre akter: en analys av Tove Janssons tre bilderböcker Hur gick det sen?, Vem ska trösta knytet?, Den farliga resan (tillsammans med Barbro Werkmäster)
- 1997 – Traditionalist och smakdomare: Eva von Zweigbergks barnbokskritik under 1940-talet
- 1999 – Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40-tal
- 2000 – Gränsöverskridare: Carl Sandburg och Lennart Hellsing – författare för barn och vuxna
- 2002 – En sång för att leva bättre: om Lennart Hellsings författarskap
- 2003 – De vilda svanarna – en pjäs i tiden. Om Klarateaterns premiärföreställning, (tillsammans med Karin Hallgren)
- 2005 – Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola (red.)
- 2008 – Rätten till ordet: en kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor 1880–1920 (tillsammans med Boel Englund)
- 2009 – Barnboken i samhället
- 2009 – Inga gåbortsföremål: lekfull litteratur och vidgad kulturdebatt i 1960- och 1970-talens Sverige
- 2009 – Läsa bör man...? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning (red.)
- 2011 – Ett sällsamt dubbelliv: Gurli Linders memoarer om åren med S.A. Andrée
- 2013 – Jordens salt: Mollie Faustman: konstnär, kåsör, kritiker
- 2014 – Älska det är allt! George Sand i liv och dikt
- 2015 – Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser
- 2018 – Förbjuden frukt : litterärt, franskt & kvinnligt (Appell förlag)
- 2018 – Dille och Deli : Lennart Hellsing som domare och debattör (medförfattare: Stefan Mählqvist)
- 2020 – Från Västertorp till Österland : Lennart Hellsing reser, rapporterar och rimmar (medförfattare: Stefan Mählqvist)
- 2021 – Franska flanörer – Författarnas Paris, från Balzac till Modiano (Appell förlag)[11]
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- 1998 – Gulliverpriset[10]
- 2011 – Belönad av Svenska Akademien[15]
- 2013 – Karin Westman Bergstipendiet[10]
- 2015 – Lotten von Kræmers pris[16]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 31 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, unt.se .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, samfundetdenio.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kåreland, Lena. ”Artiklar av Lena Kåreland”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/av/lena-kareland. Läst 25 september 2021.
- ^ ”Lena Kåreland - Uppsala universitet”. katalog.uu.se. https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N94-292. Läst 25 september 2021.
- ^ UU.se: Lena Kåreland Arkiverad 8 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 2 januari 2013
- ^ https://runeberg.org/vemarhon/0259.html
- ^ [a b] ”Lena Kåreland - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lena-k%C3%A5reland. Läst 25 september 2021.
- ^ [a b] ”Svenska barnboksinstitutet och forskningen”. Mynewsdesk. 11 november 2015. https://www.mynewsdesk.com/se/svenska-barnboksinstitutet/news/svenska-barnboksinstitutet-och-forskningen-137139. Läst 25 september 2021.
- ^ [a b c d] ALMA (28 maj 2015). ”Lena Kåreland ny ledamot i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/astridlindgrenmemorialaward/pressreleases/lena-kaareland-ny-ledamot-i-juryn-foer-litteraturpriset-till-astrid-lindgrens-minne-1168662. Läst 25 september 2021.
- ^ [a b c] ”Lena, Kåreland”. Bokmässan. 2021. https://bokmassan.se/participants/lena-kareland/. Läst 25 september 2021.
- ^ ”Barn- och ungdomslitteratur - Institutionen för kultur och estetik”. www.su.se. https://www.su.se/ike/forskning/forskningsomr%C3%A5den/barn-och-ungdomslitteratur-1.213717. Läst 25 september 2021.
- ^ ”Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia”. Svenska barnboksinstitutet. https://www.barnboksinstitutet.se/forskning/forskningsprojekt/den-svenska-barn-och-ungdomslitteraturens-historia/. Läst 25 september 2021.
- ^ ”Lena Kåreland”. www.rabensjogren.se. http://www.rabensjogren.se/forfattare/116627-lena-kareland. Läst 25 september 2021.
- ^ [a b] ”Belöningar ur Akademiens egna medel | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. 20 december 2011. https://www.svenskaakademien.se/press/beloningar-ur-akademiens-egna-medel-5. Läst 25 september 2021.
- ^ ”Priser och Pristagare | Samfundet De Nio”. samfundetdenio.se. https://samfundetdenio.se/priser-och-pristagare/. Läst 25 september 2021.
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
- Vem är hon? (1987)
|