Lennart Atterwall
| Lennart Atterwall | ||
| Friidrott | ||
| Svenska mästerskap | ||
|---|---|---|
| Guld | 1934 | Spjutkastning |
| Guld | 1935 | Spjutkastning |
| Guld | 1937 | Spjutkastning |
| Guld | 1938 | Spjutkastning |
| Guld | 1939 | Spjutkastning |
| Guld | 1940 | Spjutkastning |
| Guld | 1941 | Spjutkastning |
| Silver | 1942 | Spjutkastning |
| Brons | 1944 | Spjutkastning |
| Silver | 1945 | Spjutkastning |
| Silver | 1947 | Spjutkastning |
| Guld | 1946 | Spjutkastning |
| Brons | 1933 | Femkamp |
| Silver | 1934 | Femkamp |
| Guld | 1937 | Femkamp |
| Guld | 1940 | Tiokamp |
Lennart Atterwall, född Ohlsson 26 mars 1911 i Perstorp, Skåne, död 23 april 2001, var en svensk friidrottare (spjutkastning och mångkamp).
Civilt arbetade han som folkskollärare först i Vendelsö och därefter under många år i Svalöv.
Han tävlade för Klippans BIF (1934), IFK Knisslinge (1935), Malmö AI (1937), IFK Vändelsö (1938-39), SoIK Hellas (1940), Fjärila IF (1941) och återvände senare till Malmö AI.
Innehåll |
[redigera] Främsta meriter
Atterwall kom fyra i spjut vid OS i Berlin 1936.
Vid EM 1946 i Oslo tog han guldmedaljen i spjutkastning.
Han hade det svenska rekordet i spjutkastning 1936-1951.
Han blev svensk mästare i spjut åtta gånger, i femkamp en gång och i tiokamp en gång.
[redigera] Karriär
[redigera] Spjutkastning
Atterwall började tävla i spjut på allvar 1931.
1934 blev han Sverige-etta för första gången, på 68,56. Han vann även SM detta år med 62,38.
Även 1935 vann han SM (65,95) och var Sverige-etta (68,56 detta år också).
Den 20 september 1936 slog Atterwall Erik Lundkvists svenska rekord från 1928 (71,01) med ett kast på 71,72. Detta år var han även med i OS i Berlin där han kom fyra med 69,20.
Vid landskampen mot Ungern 9-10 oktober 1937 i Budapest vann Atterwall spjutkastningen på 75,10, men detta kunde p.g.a. för mycket medvind godkännas som svenskt rekord. En vecka senare (den 17 oktober) förbättrade han dock i Stockholm sitt svenska rekord till 74,77 under godtagbara förhållanden. Detta rekord skulle stå sig till 1951 då Per-Arne Berglund slog det. Enligt [1] var han detta år Sverige-etta med resultatet 75,10 - bättre än svenska rekordet.
Under åren 1937 till 1941 vann Atterwall SM i spjut med resultaten 69,74, 65,16, 68,56, 66,06 resp. 65,12. Han var dessutom bäst i Sverige 1938-1940, på resultaten 73,73, 72,36 och 70,54.
1946 tävlade han vid EM i Oslo och tog då guldmedaljen med 68,74. Detta år tog han också sitt sista SM, på 68,10.
[redigera] Övrigt
1937 vann Atterwall SM i femkamp på rekordnoteringen 3492 poäng. 1940 vann han SM-guld i tiokamp.
Han utsågs 1935 till Stor grabb nummer 81.
| Företrädare: 71,01 Erik Lundkvist (1928–1936) |
Svensk rekordhållare i spjutkastning (bästa hand) 71,72–74,77 Lennart Atterwall (1936–1951) |
Efterträdare: 75,25 Per-Arne Berglund (1951–1954) |
| Företrädare: Wiking Strömquist (1933) |
Svensk mästare i spjutkastning Lennart Atterwall (1934-1935) |
Efterträdare: Robert Tegstedt (1936) |
| Företrädare: Robert Tegstedt (1936) |
Svensk mästare i spjutkastning Lennart Atterwall (1937-1941) |
Efterträdare: Sven Eriksson (1942-1945) |
| Företrädare: Sven Eriksson (1942-1945) |
Svensk mästare i spjutkastning Lennart Atterwall (1946) |
Efterträdare: Gunnar Pettersson (1947-1948) |
| Företrädare: Leif Dahlgren (1935-1936) |
Svensk mästare i femkamp Lennart Atterwall (1937) |
Efterträdare: Olle Bexell (1938) |
| Företrädare: Bengt Hjulström (1939) |
Svensk mästare i tiokamp Lennart Atterwall (1940) |
Efterträdare: Lennart Lundberg (1941) |
[redigera] Källor
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Swedish Athletic Page
- Stora grabbar
