Lennart Atterwall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lennart Atterwall
Friidrott
Svenska mästerskap
Guld 1934 Spjutkastning
Guld 1935 Spjutkastning
Guld 1937 Spjutkastning
Guld 1938 Spjutkastning
Guld 1939 Spjutkastning
Guld 1940 Spjutkastning
Guld 1941 Spjutkastning
Silver 1942 Spjutkastning
Brons 1944 Spjutkastning
Silver 1945 Spjutkastning
Silver 1947 Spjutkastning
Guld 1946 Spjutkastning
Brons 1933 Femkamp
Silver 1934 Femkamp
Guld 1937 Femkamp
Guld 1940 Tiokamp

Lennart Atterwall, ursprungligen Ohlsson, född 26 mars 1911 i Perstorp, Skåne, död 23 april 2001, var en svensk friidrottare (spjutkastning och mångkamp).

Civilt arbetade han som folkskollärare först i Vendelsö och därefter under många år i Svalöv.

Han tävlade för Klippans BIF (1934), IFK Knisslinge (1935), Malmö AI (1937), IFK Vändelsö (1938-39), SoIK Hellas (1940), Färila IF (1941) och återvände senare till Malmö AI.

Främsta meriter[redigera | redigera wikitext]

Atterwall kom fyra i spjut vid OS i Berlin 1936.

Vid EM 1946 i Oslo tog han guldmedaljen i spjutkastning.

Han hade det svenska rekordet i spjutkastning 1936-1951.

Han blev svensk mästare i spjut åtta gånger, i femkamp en gång och i tiokamp en gång.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Spjutkastning[redigera | redigera wikitext]

Atterwall började tävla i spjut på allvar 1931.

1934 blev han Sverige-etta för första gången, på 68,56. Han vann även SM detta år med 62,38.

Även 1935 vann han SM (65,95) och var Sverige-etta (68,56 detta år också).

Den 20 september 1936 slog Atterwall Erik Lundkvists svenska rekord från 1928 (71,01) med ett kast på 71,72. Detta år var han även med i OS i Berlin där han kom fyra med 69,20.

Vid landskampen mot Ungern 9-10 oktober 1937 i Budapest vann Atterwall spjutkastningen på 75,10, men detta kunde p.g.a. för mycket medvind godkännas som svenskt rekord. En vecka senare (den 17 oktober) förbättrade han dock i Stockholm sitt svenska rekord till 74,77 under godtagbara förhållanden. Detta rekord skulle stå sig till 1951 då Per-Arne Berglund slog det. Enligt [1] var han detta år Sverige-etta med resultatet 75,10 - bättre än svenska rekordet.

Under åren 1937 till 1941 vann Atterwall SM i spjut med resultaten 69,74, 65,16, 68,56, 66,06 resp. 65,12. Han var dessutom bäst i Sverige 1938-1940, på resultaten 73,73, 72,36 och 70,54.

1946 tävlade han vid EM i Oslo och tog då guldmedaljen med 68,74.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

1937 vann Atterwall SM i femkamp på rekordnoteringen 3492 poäng. 1940 vann han SM-guld i tiokamp.

Han utsågs 1935 till Stor grabb nummer 81.


Företrädare:
71,01 Erik Lundkvist (1928–1936)
Svensk rekordhållare i spjutkastning (bästa hand)
71,72–74,77 Lennart Atterwall (1936–1951)
Efterträdare:
75,25 Per-Arne Berglund (1951–1954)
Företrädare:
Wiking Strömquist (1933)
Svensk mästare i spjutkastning
Lennart Atterwall (1934-1935)
Efterträdare:
Robert Tegstedt (1936)
Företrädare:
Robert Tegstedt (1936)
Svensk mästare i spjutkastning
Lennart Atterwall (1937-1941)
Efterträdare:
Sven Eriksson (1942-1945)
Företrädare:
Sven Eriksson (1942-1945)
Svensk mästare i spjutkastning
Lennart Atterwall (1946)
Efterträdare:
Gunnar Pettersson (1947-1948)
Företrädare:
Leif Dahlgren (1935-1936)
Svensk mästare i femkamp
Lennart Atterwall (1937)
Efterträdare:
Olle Bexell (1938)
Företrädare:
Bengt Hjulström (1939)
Svensk mästare i tiokamp
Lennart Atterwall (1940)
Efterträdare:
Lennart Lundberg (1941)


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://web.archive.org/web/20070210102213/http://web.telia.com/~u85527751/listan.htm
  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949 
  • Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967 
  • Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975 
  • Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006 
  • Swedish Athletic Page
  • Stora grabbar