Lennart Göthberg
| Lennart Göthberg | |
 | |
| Född | Lennart Jakob Alfred Göthberg 5 september 1920 Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län |
|---|---|
| Död | 7 december 1946 (26 år) Bromma församling, Stockholms län |
| Yrke | Litteraturkritiker, översättare |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1943–1946 |
Lennart Jakob Alfred Göthberg, född 5 september 1920 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, död 7 december 1946 i Bromma församling, Stockholms län, var en svensk kulturjournalist, litteraturkritiker och översättare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Lennart Göthberg var son till kyrkoherden Johan Alfred Göthberg och Hedvig Martha Elisabeth, född Peterson. Han tog studentexamen 1940 och medarbetade i Göteborgs Morgonpost och Stockholms-Tidningen, men blev framför allt känd som tongivande redaktionsmedlem av tidskriften 40-tal.[1]
Bland Göthbergs utgivning återfinns en studie över Hjalmar Gullbergs författarskap (1943), samt antologin Den religiösa lyriken (1944), där Göthbergs kristna åskådning framkommer. Han svarade även för urvalet i essäsamlingen Vad är en klassiker? av T.S. Eliot, som utkom på svenska 1948.[2] "Som en av den inbrytande 40-talismens tidigaste förkämpar [och] uttydare, [från] kristlig utgångspunkt men [med] stor vidsynthet, blev [Göthberg] en centralgestalt i decenniets kulturdebatt."[3]
Göthberg avled i en bilolycka 1946. Han är begravd på Harplinge kyrkogård.[4]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Hjalmar Gullberg och hans värld (Stockholm: Bonniers, 1943)
Medverkande[redigera | redigera wikitext]
- Den religiösa lyriken: från Viktor Rydberg till nu: läsebok för skola och hem, red. (Uppsala: Lindblad, 1944)
- T.S. Eliot, Vad är en klassiker? och andra essayer, red.; övers. Daniel Andreæ (Stockholm: Norlins, 1948)
Översättningar[redigera | redigera wikitext]
- Kaj Munk, Himmel och jord (Himmel og jord) (Rabén & Sjögren, 1944)
- Albert E. Idell, Den stora sommaren (Centennial summer), övers. tillsammans med Ingrid Rääf (Stockholm: Natur & Kultur, 1944)
- Ernst Harthern, Äntligen hemma (Home at last) (Stockholm: Natur & Kultur, 1944)
- Eivind Berggrav, Folkdomen över förrädarna: vad kräver rätten? (Stockholm: Diakonistyrelsen, 1945)
- Eivind Berggrav, Klar kamp: minnen och samtal från ockupationen (Når kampen kom) (Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1945)
- Fredrik Ramm, Av kristen rot (Av kristen rot) (Stockholm: Svenska missionsförbundet, 1945)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svenskt litteraturlexikon, 2:a uppl. (Lund: Gleerup, 1970)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Svenskt författarlexikon 2. 1941–1950, red. Bengt Åhlén (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1953), s. 218. Läst 25 augusti 2023.
- ^ ”Lennart Göthberg”, Nationalencyklopedin. Läst 26 augusti 2023.
- ^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år, red. Bo Engman och Lilian Månsson (Natur & Kultur, 1974), s. 93
- ^ ”Göthberg, Lennart Jakob Alfred”, SvenskaGravar.se. Läst 25 augusti 2023.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Viveka Heyman, ”Lennart Göthberg in memoriam”, i Själar, kvinnor mest (Stockholm: Tiden, 1948), s. 7–16
- Mats Jansson, Kritisk tidsspegel: studier i 1940-talets svenska litteraturkritik (Eslöv: Symposion, 1998), s. 241–259, 412–414
- Sven Stolpe, ”Lennart Göthberg”, i Utsikt nr 3 1948, s. 18–21
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Män
- Födda 1920
- Personer från Uddevalla
- Avlidna 1946
- Svenska författare under 1900-talet
- Svenska journalister under 1900-talet
- Svenska översättare under 1900-talet
- Svenska kulturjournalister
- Svenska litteraturkritiker
- Svenskspråkiga författare
- Översättare från danska
- Översättare från engelska
- Översättare från norska
- Personer som omkommit i trafikolyckor