Lennart Reuterskiöld (militär)
| Lennart Reuterskiöld | ||
|---|---|---|
| ||
| Reuterskiöld i uniform m/1792 för en kapten vid Änkedrottningens livregemente år 1797. Målning av Niklas Lafrensen. | ||
| Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Sverige Kungariket Frankrike
| |
| Försvarsgren | Infanteriet | |
| Tjänstetid | 1776 - 1821 | |
| Grad | Generalmajor | |
| Enhet | Änkedrottningens livregemente Dalregementet | |
| Slag/krig | Gustav III:s ryska krig | |
| Utmärkelser | Svärdsorden Preusiska Pour le Mérite | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 19 januari 1767 Rånö | |
| Död | 26 april 1832 (65 år) Nyköping | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Reuterskiöld | |
| Far | Axel Didrik Lagersparre | |
| Mor | Eva Anna Wetverstedt | |
Leonhard "Lennart" Alexander Reuterskiöld, född 19 januari 1767 i Utö socken, död 26 april 1832 i Nyköping, var en svensk militär (generalmajor).
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Reuterskiöld var son till ryttmästare Axel Didrik Reuterskiöld och Eva Anna Wefverstedt. Han blev kornett vid Livregementet till häst 1779, löjtnant 1783, ryttmästare i Adelsfaneregementet 1786 och tjänstgjorde i franska armén 1787-1789.[1] Återkommen till Sverige blev han fånge under slaget vid Svensksund 1789.[2] Reuterskiöld blev kapten vid Nylands infanteriregemente 1792, tjänstgjorde vid Änkedrottningens livregemente 1794 och blev major 1800.[1] Som major deltog han i pommerska kriget 1805-1806 som befälhavare för Svenska gardesregementet.[2] Reuterskiöld blev överstelöjtnant 1805 och tjänstgjorde vid Dalregementet 1809. Reuterskiöld blev överste i armén 1810 med placering vid Dalregementet och var överstelöjtnant vid Södermanlands regemente 1811[1] samt var brigadchef vid Norra arméns södra fördelning till dess upplösning.[2]
Reuterskiöld utnämndes till, och var, vice landshövding, tillförordnad militärbefälhavare på Gotland samt chef för Gotlands nationalbeväring 1811-1812.[1] Han blev överste och chef för Södermanlands regemente 1813, vilket han ledde under krigen i Tyskland och Norge. Under det tyska fälttåget var han också chef för de svenska truppernas andra brigad vid Norra armén, tjänstgjorde en kortare period i kronprinsens stab samt var kommendant i Liège.[2] Reuterskiöld utnämndes till generalmajor 1814 och tog avsked 1821.[1]
Reuterskiöld var ogift och var medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[1] År 1815 blev han hedersledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Kjellander, Bo, red (2005). Gotlands nationalbeväring och regemente. Bd 2, Personer och traditioner. Stockholm: Probus. sid. 15. Libris 10002196. ISBN 91-87184-80-X
- ^ [a b c d e] Skoglund, Lars-Olof; Tjerneld, Andreas. ”Reuterskiöld, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6611. Läst 5 maj 2014.