Leo XII
| Leo XII | |
 | |
| Påve 28 september 1823–10 februari 1829 | |
|---|---|
| Namn | Annibale Sermattei della Genga |
| Född | 22 augusti 1760 |
| Död | 10 februari 1829 (68 år) |
| Företrädare | Pius VII |
| Efterträdare | Pius VIII |
Leo XII, född Annibale Sermattei della Genga 22 augusti 1760, död 10 februari 1829, var påve från 28 september 1823.
Biografi
Annibale della Genga prästvigdes 1783, blev 10 år senare (titulär) ärkebiskop av Tyrus, 1794 nuntie i Köln med säte i Augsburg och 1805 i Regensburg, 1807 och 1814 i Paris, 1816 kardinalbiskop av Sinigaglia och valdes efter fem veckors konklav 28 september 1823 till påve som de ultramontanas kandidat.
Omedelbart efter sin tronbestigning inaugurerade han en politik i ultramontansk anda: Ercole Consalvi ersattes som kardinalstatssekreterare av den 80-årige Giulio Maria della Somaglia, Collegium Romanum överlämnades åt jesuiterna, förvaltningen omorganiserades i klerikal riktning, judarna trakasserades, och i Romagna anordnades ett sannskyldigt utrotningskrig mot de radikala partierna. Dock saknar hans inrikespolitik inte förtjänster helt: överflödiga tjänster indrogs, kontrollen skärptes, och åt näringslivets uppblomstring ägnades omsorg.
Även Leos allmänna kyrkliga politik präglades av nämnda ultramontana drag: hans första encyklika (5 maj 1824) fördömde tros- och religionsfriheten samt bibelsällskapen. 1825 firades i Rom som jubelår, men anslutningen från den katolska kristenhetens sida blev inte den man väntat. Leos utrikespolitik var i det hela framgångsrik.
Referenser
- 12. Leo XII i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Wikimedia Commons har media som rör Leo XII.
| Företrädare: Pius VII |
Påve 1823–1829 |
Efterträdare: Pius VIII |
