Lepilemur septentrionalis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lepilemur septentrionalis
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Högre däggdjur
Eutheria
Ordning Primater
Primates
Familj Lepilemuridae
Släkte Vesslemakier
Lepilemur
Art Lepilemur septentrionalis
Vetenskapligt namn
§ Lepilemur septentrionalis
Auktor Rumpler & Albignac, 1975
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med


Lepilemur septentrionalis[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Yves Rumpler och Albignac 1975. Lepilemur septentrionalis ingår i släktet vesslemakier, och familjen Lepilemuridae.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppslängd (huvud och bål) av cirka 28 cm och en svanslängd av cirka 25 cm är arten en av de minsta i släktet vesslemakier. Vikten är 700 till 800 g. Pälsen har på ryggen och sidorna en gråbrun färg, ofta finns en mörkare strimma längs ryggens mitt. På buken är pälsen grå. På huvudets topp och på axlarna är pälsen ibland mera brunaktig.[6]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten lever endemisk i en liten region på norra Madagaskar som begränsas i syd av floden Irodo. Habitatet utgörs av lövfällande skogar och galleriskogar. Av dessa finns bara ett fåtal kvar.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Lepilemur septentrionalis är aktiv på natten och klättrar i växtligheten. Den hoppar ibland från träd till träd. På dagen vilar individerna i trädens håligheter. Arten äter huvudsakligen blad. Troligen äter den, liksom andra medlemmar av samma släkte, sin avföring efter första ämnesomsättningen för att utnyttja födans energi bättre. Dessutom hjälper många mikroorganismer i matsäcken vid ämnesomsättningen.[6]

Individerna har revir och hanarnas territorier överlappar vanligen med flera honors revir. Reviret försvaras mot artfränder av samma kön med höga skrik. Honor föder en unge per kull.[6]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Ormen Sanzinia madagascariensis är artens naturliga fiende.[6]

Lepilemur septentrionalis hotas dessutom av skogsavverkningar och svedjebruk. IUCN uppskattar att beståndet utgörs av endast 50 individer. Arten listas därför som akut hotad (CR).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Lepilemur septentrionalis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Lepilemur septentrionalis
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lepilemur+septentrionalis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c d] M. Richardson (2005-10-17). ”Northern sportive lemur”. ARKive. http://www.arkive.org/northern-sportive-lemur/lepilemur-septentrionalis/. Läst 11 april 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]