Lettland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Latvijas Republika
Republiken Lettland
Flagga Statsvapen
Valspråk"Tēvzemei un Brīvībai" (lettiska för "För fäderneslandet och frihet")
Nationalsång: Dievs, Sveti Latviju
Huvudstad Riga Coat of Arms of Riga.svg
Största stad Riga (cirka 730 000 inv.)
Officiellt språk lettiska
Statsskick republik
 -  President Andris Bērziņš
 -  Premiärminister Laimdota Straujuma
Självständighet från Ryssland resp. Sovjetunionen 
 -  Deklarerad 18 november 1918 resp. 21 augusti 1991 
 -  Erkänd 11 augusti 1920 resp. 6 september 1991 
Area
 -  Totalt 64 589 km2 (124:e)
 -  Vatten (%) 1,5 %
Befolkning
 -   års uppskattning 2 263 000 (2009, IMF)[1] (141:a)
 -  Befolkningstäthet 36/km2 (166:e)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $40,171 miljoner (2009, IMF)[2] (95:e)
 -  Per capita $18,288.320 (2010, IMF)[2] 
HDI (2012) 0,814[3] (44:e)
Valuta Euro (EUR)
Tidszon EET (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Gaiziņkalns, 312 m ö.h.
 -  Största sjö Rāzna, 55 km²
Nationaldag 18 november
Nationalitetsmärke LV
Landskod LV
Landsnummer 371
Lettiska försvarsmaktens organisation 2010.
Karta över Lettland.
Lettiskt landskap sett från utsiktstornet på berget Gaiziņkalns, landets högsta punkt.

Lettland, officiellt Republiken Lettland, (lettiska: Latvija eller Latvijas Republika; liviska: Lețmō) är en republik i Baltikum i Nordeuropa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och i söder till Litauen och Vitryssland.

Under lång tid styrdes Lettland i likhet med Estland och Litauen av främmande regimer. I mer än 1 000 år hade i tur och ordning tyskar, polacker, svenskar och slutligen ryssar makten i området, som först på 1800-talet började kallas Lettland. År 1991 blev landet självständigt. Det är idag en parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem. Parlamentet, som utser landets president, väljs i direkta proportionella val. Sedan självständigheten är det kommunistiska partiet förbjudet.

Landet är till största delen flackt, och bara i öster förekommer kullandskap. Stora områden utgörs av torvmossar och kärr. Cirka 40 % av landet består av hedar och skogsområden, främst blandskog. Jordbruket bedrivs huvudsakligen på små gårdar. De viktigaste grenarna är mjölkproduktion och boskapsskötsel, medan spannmål och grönsaker bara odlas i begränsade kvantiteter. Av tradition är skogsbruk och fiske viktiga näringar i Lettland.

Lettland har den största andelen tung industri i Baltikum. Eftersom landet har stor brist på mineraltillgångar måste råvarorna till industrin (elektriska apparater, skeppsbygge, motorfordon och järnvägsvagnar) importeras.

När det gäller energiförsörjningen är landet starkt beroende av Ryssland, som transiterar en stor del av sin export av petroleum och naturgas via hamnen i Ventspils. Utsläppen från industrin har skapat stora miljöproblem.

Misshushållning och finansskandaler 1995 orsakade en tillbakagång i den lettiska ekonomin, och beroendet av Ryssland är ett hinder för fortsatt utveckling. Trots stora inkomstskillnader har befolkningen en relativt hög levnadsstandard med ett HDI på 0,814 vilket placerar dem på 44:e plats i världen[4].

Lettland är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lettlands historia

Lettland dominerades av Tyska orden fram till 1500-taletPolen-Litauen fick ett större inflytande. Huvuddelen av Livland blev svenskt år 1629, efter det andra polska kriget. Kurland lydde formellt under den polsk-litauiske kungen men hade i praktiken ett långtgående självstyre. Efter slaget vid Poltava år 1709 och den efterföljade Freden i Nystad 1721, blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.

Precis som i grannländerna Estland och Litauen växte en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.

Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och åter gjorde det till en del av Sovjetunionen.

Den 21 augusti 1991 utropade Lettland på nytt sin självständighet, vilken erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Lettland har efter det vänt sig västerut. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i EU.

Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]

Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922. Landets parlament, Saeiman, består av 100 medlemmar som väljs i direkta val vart fjärde år. Presidenten väljs av parlamentet och utser sedan en statsminister vars regering måste godkännas genom en omröstning i Saeiman.

Landet höll en folkomröstning den 20 september 2003 om inträde till EU. 66,9 procent av väljarna röstade för förslaget och Lettland blev en fullvärdig medlem i EU första maj 2004. Lettland är medlem i NATO sedan den 29 mars 2004.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Lettland har ett yrkesförsvar; värnplikten avskaffades 2007.

  • Armén har ca 1 500 soldater.
  • Marinen har ca 500 sjömän.
  • Flygvapnet har ca 300 flygsoldater.
  • Zemessardze (hemvärnet) har ca 10 000 frivilliga hemvärnssoldater.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lettlands geografi

Lettland ligger främst mellan latituderna 55° och 58° N (ett litet område norr om 58°), och longituderna 21° och 29° Ö (ett litet område är väster om 21°).

Landet ligger på Östersjöns östra strand på den östeuropeiska slätten. Vegetationen är trots detta mycket olik resten av slättens och har många likheter med tajgans biom. Den består av fertila, låga slätter med stor utbredning av skog, främst tall, och landets högsta punkt, Gaiziņkalns, ligger 311,6 meter över havet. Totalt har Lettland 531 kilometer kustlinje.

Det finns över 1 000 större vattendrag i Lettland, varav 750 är längre än 10 kilometer. Den största och viktigaste är Daugava, följt av Lielupe, Gauja, Venta och Salaca. Lettland har omkring 5 000 sjöar. Den historiskt största är Lubāns som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Rāzna på 55 km².

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2009 har Lettland 9 republikanstäder. Dessa städer är Daugavpils, Jēkabpils, Jelgava, Jūrmala, Liepāja, Rēzekne, Riga, Valmiera och Ventspils. Förutom dessa större städer finns också 110 mindre kommuner. Det finns fyra historiska regioner i Lettland: Kurland, Lettgallen, Vidzeme och Semgallen. Deras gränser är inte definitiva och kan skilja vid olika källor. För att framhäva en balanserad utveckling i alla regioner finns sedan 2009 planeringsregioner:

Administrativ indelning av Lettland. Republikanstäderna är markerade i rött och resterande är kommuner (novads)
Region Största stad Area Invånarantal
Riga Riga 10 132 km2 706 000 – (108,3/km2)
Kurzeme Liepāja 13 596 km2 301 621 – (22,1/km2)
Lettgallen Daugavpils 14 549 km2 343 646 – (23,5/km2)
Semgallen Jelgava 10 733 km2 281 928 – (26,1/km2)
Vidzeme Valmiera 15 246 km2 235 576 – (15,4/km2)
Lettland Riga 64 256 km2 2 248 000 – (34,9/km2)

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen uppgår till 2 067 887 (2011); av dessa är 62,1% letter, 26,9% ryssar, 3,3% vitryssar, 2,2% ukrainare, 2,2% polacker, 1,2% litauer och 2,1% övriga (bland annat ester, tyskar och en liten grupp liver)[5].

Lettiska är Lettlands officiella språk men flera minoritetsspråk förekommer också. Bland de större återfinns bland annat ryska, vitryska, ukrainska och polska. Cirka 20 % av befolkningen är så kallade "icke-medborgare", huvudsakligen rysktalande som saknar rösträtt[6]

Lettlands folkmängd efter etniskt ursprung 1935-2011 i tusental[5]
  1935 1959 1970 1979 1989 2000[7] 2011[5]
Etniskt ursprung Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent
Letter 1 467,0 77,0 1 297,9 62,0 1 341,8 56,8 1 344,1 54,0 1 387,8 52,0 1 370, 7 57,7 1 284,2 62,1
Ryssar 168,3 8,8 556,4 26,6 704,6 29,8 821,5 32,8 905,5 34,0 703, 2 29,6 556,4 26,9
Judar 93,4 4,9 36,6 1,7 36,7 1,6 28,3 1,1 22,9 0,9 10, 3 0,4 6,4 0,3
Tyskar 62,1 3,3 1,6 0,1 5,4 0,2 3,3 0,1 3,8 0,1 3,5 0,1 3,0 0,1
Polacker 48,6 2,6 59,8 2,9 63,0 2,7 62,7 2,5 60,4 2,3 59,5 2,5 44,8 2,2
Vitryssar 26,8 1,4 61,6 2,9 94,7 4,0 111,5 4,5 119,7 4,5 97,1 4,0 68,2 3,3
Litauer 22,8 1,2 32,4 1,5 40,6 1,7 37,8 1,5 34,6 1,3 33,4 1,4 24,4 1,2
Ester 6,9 0,4 4,6 0,2 4,3 0,2 3,7 0,1 3,3 0,1 2,6 0,1 2,0 0,1
Romer 3,8 0,2 4,3 0,2 5,4 0,2 6,1 0,2 7,0 0,3 8,2 0,3 6,4 0,3
Ukrainare 1,8 -- 29,4 1,4 53,5 2,3 66,7 2,7 92,1 3,4 63,6 2,7 45,7 2,2
Tatarer -- 0,0 1,8 0,1 2,7 0,1 3,8 0,2 4,8 0,2 3,1 0,1 2,8 0,1
TOTALT 1 901,5 100,0 2 086,4 100,0 2 352,7 100,0 2 489,5 100,0 2 641,9 100,0 2 377,4 100,0 2 067,9 100,0

Industri[redigera | redigera wikitext]

Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Ett av Europas bästa basketlag på damsidan är TTT Riga med en av de mest framgångsrika spelarna genom tiderna Uljana Semjonova. Lettlands fotbollslandslag deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd. På klubblagsnivå är Dinamo Riga, som spelar i proffsligan KHL det klart dominerande laget.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 45 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 7 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 52 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 44 av 179

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 
  2. ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ Human Development Report 2013
  5. ^ [a b c] [1]
  6. ^ http://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=4808
  7. ^ Database of the Central Statistical Office RESIDENT POPULATION BY ETHNICITY AT THE BEGINNING OF THE YEAR

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]