Liberalfeminism
Liberalfeminismen har sin grund i den liberala ideologin som under slutet av 1600- och under 1700-talet växte fram som en motpol till de auktoritära politiska ideologierna.
Liberalerna trodde på alla människors lika värde och därför samma demokratiska rättigheter. I amerikanska frihetskriget och framförallt i franska revolutionen var det denna ideologi man drev och slagordet var ”Frihet, jämlikhet och broderskap". Många kvinnor hade satt sin tro till detta och förväntat sig att äntligen få jämlikhet (bland annat Mary Wollstonecraft, en av liberalfeminismen viktigare filosofer och en av de tidigaste kvinnliga över huvud taget) och blev djupt besvikna när så inte var fallet. Härmed uppstod liberalfeminismen.
Vid mitten av 1800-talet utvecklade John Stuart Mill och Harriet Taylor denna idériktning, Tillsammans skrev de Förtrycket av kvinnorna (1869), vilken dock utgavs endast i Mills namn, då det inte var accepterat för kvinnor att lägga sig i politiken. Liberalfeministiska idéer var senare viktiga i kampen för kvinnlig rösträtt, i synnerhet i Storbritannien.
Anledningen till kvinnans underordning är enligt denna ideologi främst att hon inte fått tillgång till det offentliga rummet i samma utsträckning som män.
I dagens Sverige finns ett liberalfeministiskt nätverk vid namn Felira som grundades 2003, och ännu drivs, av folkpartisten Birgitta Ohlsson.
Böcker om liberal feminism[redigera]
- Våra läromödrar och lärofäder – Jämställdhetskämpar i svensk historia från 1700-tal till 1900-tal (Jämo 2000). Porträtterar 38 svenska jämställdhetskämpar.
- Kvinnor får röst – Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse (Atlas Akademi 2006)av Christina Florin. Boken bygger på brevväxlingen mellan sex liberaler i den kvinnliga rösträttsrörelsen.
- Frihet och feminism (Timbro förlag 2003), av Carolin Dahlman och Johanna Möllerström
