Liepāja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Libau eller Seeburg leder hit, för fartyget, se S/S Libau och för företaget, se Seeburg Corporation.
Koordinater: 56°30′42″N 21°00′50″Ö / 56.51167°N 21.01389°Ö / 56.51167; 21.01389
Liepāja
Libau
Republikstad
Utsikt över Liepāja.
Utsikt över Liepāja.
Flag of Liepāja.svg
Flagga
Coat of Arms of Liepāja.svg
Stadsvapen
Land  Lettland
Region Kurland
Län Republikstad Liepāja
Koordinater 56°30′42″N 21°00′50″Ö / 56.51167°N 21.01389°Ö / 56.51167; 21.01389
Area 60,4 km²
Folkmängd 83 000
Befolkningstäthet 1 374 invånare/km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Liepājas läge i Lettland.
Red pog.svg
Liepājas läge i Lettland.
Webbplats: http://varti.liepaja.lv/
Fasader i centrala Liepāja

Liepāja (tyska Libau; ryska Либава, Libava, eller Лиепая, Lijepaja; polska Lipawa) är en stad vid östersjökusten i Lettland, landets till folkmängden tredje största stad med 86 264 invånare (1/1 2005). Särskilda delar av staden erhöll 1997 speciell status, liknande ekonomiska frizoner, i ett försök att locka investerare. Liepāja har två hamnar; en för handelsskepp och en för krigsfartyg (Karosta).

Liepāja har tre svenska vänorter: Nynäshamn (sedan 1990), Karlshamn (1997) samt Helsingborg (2005).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Liepāja grundades av kurländska fiskare 1253, då en obetydlig fiskeby under namnet Lyva. År 1263 blev orten Libau under Tyska ordens överhöghet. Under alla omständigheter har namnet Libau/Liepāja använts sedan åtminstone år 1560, år 1625 erhöll orten stadsrättigheter av Kurlands hertig Friedrich von Kettler, vilka bekräftades av den polske konungen Sigismund III 1626. 1697 grävdes hamnkanalen som en förbindelseled mellan Libausjön och Östersjön. Vid Polens tredje delning 1795 annekterades Liepāja och övriga Kurland av Ryssland. Inom det ryska riket blev Liepāja en mycket viktig handelsled; år 1900 gick 7 % av den ryska exporten via staden. Handeln bidrog till att staden växte kraftigt, år 1913 var folkmängden över 100 000 - mer än idag. Utöver handeln blev Liepāja även en viktig hamn för emigrationen till Förenta Staterna (40 000 emigranter lämnade årligen Ryssland via staden under 1900-talets början.)

I Liepāja fanns 1893-1916 en rysk örlogsbas, egentligen endast i bruk åren 1906-07.[1]

I samband med första världskriget ockuperades staden av Tyskland 7 maj 1915 och var sedan tyskarnas viktigaste stödjepunkt för krigföringen i östra Östersjön. Liepāja ingick efter krigets slut i den nybildade staten Lettland. Inom den nya staden var Liepāja interimshuvudstad under sex månader 1918-19.[1] Stora delar av staden förstördes under andra världskriget, då även en stor del av dess befolkning deporterades till Sibirien eller flydde till Nordamerika, Australien eller Västeuropa.

Under den sovjetiska ockupationen (1940-41, 1945-91) spelade staden en viktig militär roll genom flottbasen Karosta. Denna sovjetiska flottbas samlade ett manskap om 26,000 individer. Liepāja var under den sovjetiska tiden "stängd"; det krävdes ett särskilt tillstånd för att få resa in i staden. Sedan 1991 ingår Liepāja ånyo i det självständiga Lettland, samma år återöppnades handelshamnen. Den sovjetiska/ryska militära närvaron i staden var inte över förrän 1994.

Numera är flottbasen Karosta öppen för besökare och anses vara värd ett besök, inte bara av folk som är intresserade av lämningar efter Sovjetunionen utan även för den rysk-ortodoxa katedralen som nu restaurerats.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 102 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]