Lindholmen, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42′27″N 11°56′5″Ö / 57.70750°N 11.93472°Ö / 57.70750; 11.93472

Nya kontorshus och lokaler för Chalmers vid Lindholmspiren.
Lindholmen från helikopter i oktober 2013.
Campus Lindholmen, lokaler för Chalmers
Älvsnabben vid Lindholmen
Lindholmens hållplats på bussgatan

Lindholmen är en stadsdel och ett primärområde[1] i Göteborg tillhörande stadsdelsnämndsområde LundbyHisingen. Stadsdelen har en areal på 104 hektar.[2]

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Lindholmen kom av den lindbevuxna ö som ända fram till 1855 var avskild från fastlandet och är känt sedan 1333 efter den kungsladugård, Lindholmen, som låg på det närliggande Slottsberget.

Utveckling av området[redigera | redigera wikitext]

Det tidigaste initiativet till bevaring av området gjordes av Föreningen Slottsberget-Lindholmen. Deras kampanj för att bevara Lindholmen resulterade i att kommunfullmäktige med rösterna 78 mot 3 beslöt att rädda och förnya området. Området började planeras sedan verksamheten vid Lindholmens varv, som tidigare låg på denna plats, upphörde 1976 och den stora ytan på Hisingens älvstrand, låg tom. Numera finns här en större koncentration av bostäder, företag och skolor. Älvstranden utveckling AB ibland förkortat ÄUAB är ett kommunalt bolag som har fått ansvaret för utvecklingen av Norra Älvstranden och Södra älvstranden i Göteborg och som varit en starkt drivande kraft kring Lindholmens utveckling.

Bland utbildningsinstitutioner på Lindholmen märks Lindholmen Science Park, Polhemsgymnasiet, Bräckegymnasiet, Slottsbergsgymnasiet, YTG - Yrkestekniska Gymnasiet, Lindholmens gymnasium, Centrina, Ester Mosessons gymnasium, Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium, Mikael Elias teoretiska gymnasium, IT-universitetet och Chalmers tekniska högskola.

Exempel på företag som ligger på Lindholmen: Ericsson, Sigma AB, Teleca, Semcon, Volvo Personvagnar, Sveriges Television, Sveriges radio, Gothenburg Film Studios och Mobitex.

Även Landsarkivet i Göteborg har delar av sina lokaler förlagda till Lindholmen, på Polstjärnegatan.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Lindholmen har vägförbindelser till Frihamnen (via Lundby Strandgata), Ättestupan vid Lundbyleden, Sannegårdshamnen samt Eriksbergs köpcentrum.

Älvsnabben har gått till Lindholmen från Rosenlund sedan den startades. I början av 90-talet började man trafikera sträckan Klippan-Eriksberg-Lindholmen-Rosenlund-Lilla Bommen med halvtimmestrafik. Med moderna båtar, som är de enda fartyg som har tillåtelse att överskrida maxhastigheten 5 knop i Göta Älv, utgör färjetrafiken ett alternativt sätrt att nå området. 2003 flyttade färjeläget från Lindholmsgymnasiet till en hamnbassäng något längre österut och fick namnet Lindholmspiren. Samtidigt startade också Älvsnabbare, en skyttelbåt som endast trafikerar sträckan Rosenlund-Lindsholmspiren och avlastar Älvsnabben.

I samband med att det nya Lindholmen växte fram anlade man Lindholmsallén, en lindallé med bussgata i mitten, som är anpassad för framtida spårvagnstrafik. Den leder från Lundby Strandgata i öster, via Lindholmen och Sannegårdshamnen genom bostadsområdena i Eriksberg till Eriksbergshallen i väster. Utrymme finns även för att fortsätta bussgatan längs med Lundby Strandgata till Frihamnen, parallellt med Göteborgs hamnbana.

Göteborgs första stombusslinje 16 trafikerar Lindholmen, liksom ett flertal andra busslinjer.

Panoramabild över Lindholmen från september 2010.
Panoramabild över Lindholmen från september 2010.
Radisson Blu Riverside Hotel som öppnade våren 2013.

Datakommunikation[redigera | redigera wikitext]

Då flera företag i området är IT-intensiva, har man redan i planeringen av området infört flera nodrum som innebär att företag snabbt kan upprätta höghastighetskommunikation mellan varandra, utan att behöva anlita teleoperatörer.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Lindholmen
Nyckeltal för primärområde 417 Lindholmen år 2013[3]
Lindholmen Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&03249.&&&&&03 249 &&&&&&&&&0533260.&&&&&0533 260
Befolkningsförändring 2012–2013 &&&&&&&&&&&&0307.&&&&&0+ 307 &&&&&&&&&&&07206.&&&&&0+ 7 206
Andel födda i utlandet 16,1 % 23,5 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0266700.&&&&&0266 700 kr &&&&&&&&&0295022.&&&&&0295 022 kr
Andel familjer med försörjningsstöd 1,6 % 6,5 %
Arbetslöshet 2,4 % 7,2 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 45,9 % 33,3 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2010 82,3 % 79,0 %
Andel bostäder byggda sedan 2001 50,5 %
Andel bostäder i allmännyttan 12,1 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2013 &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Förändringar av bas- och primärområdesindelningen 2012-01-01”. Göteborgs stad. http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf. Läst 19 februari 2012. 
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014. Läst 2014-08-01.
  • Göteborg berättar om igen, Bengt A. Öhnander 1997 s.62-65

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gamla Lindholmspojkar. Göteborg: Föreningen Gamla Lindholmspojkar. 1951-1981. Libris 1954207 
  • Andersson, Birgitta (1982). ”Utan historia är vi ingenting.”. Människan står i tur / red.: Finn Werne (Göteborg : Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk., 1982): sid. 75-87 : ill..  Libris 2831857
  • Bergström, Petter; Holmdahl, Birgitta; Jakobsson, Lolo (1986). Känner du Lindholmen : en stadsdel som har mycket att berätta (2. uppl.). [Göteborg]: [P. Bergström]. Libris 603088 
  • Birgersson, Lisbeth (1996). ”Building bridges”. Nordisk arkitekturforskning (Aarhus : Nordisk förening för arkitekturforskning, 1992-) "1996 (9:3),": sid. 53-66 : ill.. ISSN 1102-5824. ISSN 1102-5824 ISSN 1102-5824.  Libris 2385779
  • Hansén, Stig; Oskarsson Nina, Nolin Albert (2002). Lindholmen berättar : intervjubok. Göteborg: Lindelöw. Libris 8381365. ISBN 91-88144-56-9 
  • Hellström, Kristina; Nilsson Katharina (1973). Lindholmen - förr och nu. Göteborg. Libris 1239625 
  • Holmdahl, Birgitta (1988). Att förnya på Lindholmens villkor : ett experiment med självbyggeri vid ombyggnad. Projektredovisning - Avdelningen för bostadsplanering, Arkitektursektionen, Chalmers tekniska högskola, 0281-1685 ; 1988:4. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 792355 
  • Jakobsson, Lolo; Nolander, Bertil (2003). Aftonstjärnan : 1903-2003 : 100 år med ett hus. Göteborg: Lindholmens stall. Libris 9353126. ISBN 91-631-4561-8 
  • Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 37, Föreningshuset Aftonstjärnan, Lindholmen. Publikation / Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1104-487X ; 1994:5. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. 1994. Libris 450732 
  • Lindholmen: en stadsdel i Göteborg : [ett projekt om en äldre stadsdel - dess bakgrund, dess nuläge och dess framtid - med tonvikt på bevarande och kontinuerlig förnyelse]. Göteborg: Utg. 1973. Libris 889025 
  • Lindholmen : kvalitetsprogram. Göteborg: White arkitekter. 1994. Libris 1997859 
  • Lindholmens varv 1845-1945 : minnesskrift. Göteborg: [Sjöfartsmuseet]. 1947. Libris 1165572 
  • Lindqvist, Axel (2002). Min upplevelse : 1873-1953 : dagboksanteckningar : minnen av en föreningsman och socialist på Lindholmen i Göteborg. Göteborg: Lindelöw. Libris 8394295. ISBN 91-88144-06-2 
  • Modh, Birgit (1982). ”Arbetarstadsdel i Göteborg : de gick samman för att bygga husen”. Folkets historia (Stockholm : Riksföreningen för folkets historia, 1980-) "1982 (10:2),": sid. 2-13. ISSN 0349-6279. ISSN 0349-6279 ISSN 0349-6279.  Libris 2388858
  • Sperling, Kajsa (1995). Samverkan : konst och arkitektur på Lindholmen. Göteborg: Lindholmen utveckling. Libris 2347532 
  • Upptäck Hisingen! : det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2008. Sid. 32-39. Libris 11221252. ISBN 9789185488971 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]