Lindholmen, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lindholmen, Göteborg
Primärområde
Nya kontorshus och lokaler för Chalmers vid Lindholmspiren.
Nya kontorshus och lokaler för Chalmers vid Lindholmspiren.
Land  Sverige
Stad Göteborg
Stadsdelsområde Lundby
Flod Göta älv
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 031

Koordinater: 57°42′27″N 11°56′5″Ö / 57.70750°N 11.93472°Ö / 57.70750; 11.93472

Radisson Blu Riverside Hotel i mitten, Lindholmen
Campus Lindholmen, lokaler för Chalmers
Älvsnabben vid Lindholmen
Lindholmens hållplats på bussgatan

Lindholmen är en stadsdel och ett primärområde[1] i Göteborg tillhörande stadsdelsnämndsområde LundbyHisingen vid Göta älvs norra strand.

Området började planeras sedan verksamheten vid Lindholmens varv, som tidigare låg på denna plats, upphörde 1976 och den stora ytan på Hisingens älvstrand, låg tom. Numera finns här en större koncentration av bostäder, företag och skolor. Stadsdelen har en areal på 104 hektar.[2]

Utveckling av området[redigera | redigera wikitext]

Älvstranden utveckling AB ibland förkortat ÄUAB är ett kommunalt bolag som har fått ansvaret för utvecklingen av Norra Älvstranden och Södra älvstranden i Göteborg och som varit en starkt drivande kraft kring Lindholmens utveckling.
Det tidigaste initiativet till bevaring av området gjordes av Föreningen Slottsberget-Lindholmen. Deras kampanj för att bevara Lindholmen resulterade i att kommunfullmäktige med rösterna 78 mot 3 beslöt att rädda och förnya området.

Exempel på utbildningsinstitutioner på Lindholmen: Lindholmen Science Park, Polhemsgymnasiet, Bräckegymnasiet, Slottsbergsgymnasiet, YTG - Yrkestekniska Gymnasiet, Lindholmens gymnasium, Centrina, Ester Mosessons gymnasium, Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium, Mikael Elias teoretiska gymnasium, IT-universitetet och Chalmers tekniska högskola.

Namnet Lindholmen kom av den lindbevuxna ö som ända fram till 1855 var avskild från fastlandet och är känt sedan 1333 efter den kungsladugård, Lindholmen, som låg på det närliggande Slottsberget.

Exempel på företag som ligger på Lindholmen: Ericsson, Sigma AB, Teleca, Semcon, Volvo Personvagnar, Sveriges Television, Sveriges radio, Gothenburg Film Studios och Mobitex.

Även Landsarkivet i Göteborg har delar av sina lokaler förlagda till Lindholmen, på Polstjärnegatan.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Lindholmen har vägförbindelser till Frihamnen (via Lundby Strandgata), Ättestupan vid Lundbyleden, Sannegårdshamnen samt Eriksbergs köpcentrum.

Redan när det nya Lindholmen växte fram, planerade man efter bra kollektivtrafik, av flera anledningar:

  • Miljöskäl
  • Kapacitetsskäl - ett väl utbyggt Lindholmen kan inte hantera att alla åker med egna bilar och parkerar i området.
  • Attraktionskraft - människor måste få reella möjligheter att välja det transportsätt som tilltalar dem. Därför är även cykelbanorna väl utbyggda i området.

Älvsnabben har gått till Lindholmen från Rosenlund sedan den startades. I början av 90-talet började man trafikera sträckan Klippan-Eriksberg-Lindholmen-Rosenlund-Lilla Bommen med halvtimmestrafik. Med moderna båtar, som är de enda fartyg som har tillåtelse att överskrida maxhastigheten 5 knop i Göta Älv, har färjetrafiken blivit ett bra alternativ till att använda Göta Älv-bron eller Älvsborgsbron om man promenerar eller cyklar till/från området.

2003 flyttade färjeläget från Lindholmsgymnasiet till en hamnbassäng något längre österut, vilket blev mer centralt för de flesta i området efter att Ericsson, Sigma och Navet-husen hade uppförts. Det nya färjeläget kallades Lindholmspiren, efter den pir dessa tre hus hade uppförts på. Samtidigt startade också Älvsnabbare, en skyttelbåt som endast trafikerar sträckan Rosenlund-Lindsholmspiren för att kunna avlasta Älvsnabben.

I samband med att det nya Lindholmen växte fram gjorde man också om gatutrafiken i området. Bland annat anlade man Lindholmsallén, en lindomgärdad allé med bussgata i mitten och övrig trafik på sidorna. Bussgatan är anpassad för att man i framtiden ska kunna starta spårvagnstrafik, något som inte är aktuellt i dagsläget. Bussgatan går från Lundby Strandgata i öster, via Lindholmen och Sannegårdshamnen, genom bostadsområdena i Eriksberg till Eriksbergshallen i väster. Utrymme finns även för att fortsätta bussgatan längs med Lundby Strandgata till Frihamnen, parallellt med Göteborgs hamnbana.

Göteborgs första stombusslinje, nummer 16, går genom Lindholmen, mot Eketrägatan i väster och via Götaälvbron och centrum till Högsbohöjd i söder. Under högtrafik går det skyttelbussar mellan Centralstationen och Lindholmen, och ibland skyltar bussarna om till stombuss 17 mot Östra Sjukhuset, för att undvika att passagerare som ska vidare behöver byta buss i centrum.

Det finns även bussar mot Frölunda Torg och Backaplan (linje 99), mot Högsbo och Backa (linje 45), mot Torslanda (gul express), mot Partille och Älvängen (linje 402), samt ett antal industribussar mot ytterhamnsområdena.

Panoramabild över Lindholmen från september 2010.
Panoramabild över Lindholmen från september 2010.


Datakommunikation[redigera | redigera wikitext]

Då flera företag i området är IT-intensiva, har man redan i planeringen av området infört flera nodrum som innebär att företag snabbt kan upprätta höghastighetskommunikation mellan varandra, utan att behöva anlita teleoperatörer.

Radisson Blu Riverside Hotel som öppnade våren 2013.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Förändringar av bas- och primärområdesindelningen 2012-01-01”. Göteborgs stad. http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf. Läst 19 februari 2012. 
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborg berättar om igen, Bengt A. Öhnander 1997 s.62-65

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gamla Lindholmspojkar. Göteborg: Föreningen Gamla Lindholmspojkar. 1951-1981. Libris 1954207 
  • Jakobsson, Lolo; Nolander Bertil (2003). Aftonstjärnan: 1903-2003 : 100 år med ett hus. Göteborg: Lindholmens stall. Libris 9353126. ISBN 91-631-4561-8 
  • Andersson, Birgitta (1982). ”Utan historia är vi ingenting.”. Människan står i tur / red.: Finn Werne (Göteborg : Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk., 1982): sid. 75-87 : ill..  Libris 2831857
  • Bergström, Petter; Holmdahl Birgitta, Jakobsson Lolo (1986). Känner du Lindholmen: en stadsdel som har mycket att berätta. [Göteborg]: [P. Bergström]. Libris 603088 
  • Birgersson, Lisbeth (1996). ”Building bridges”. Nordisk arkitekturforskning (Aarhus : Nordisk förening för arkitekturforskning, 1992-) 1996 (9:3),: sid. 53-66 : ill.. ISSN 1102-5824. ISSN 1102-5824 ISSN 1102-5824.  Libris 2385779
  • Hansén, Stig; Oskarsson Nina, Nolin Albert (2002). Lindholmen berättar: intervjubok. Göteborg: Lindelöw. Libris 8381365. ISBN 91-88144-56-9 
  • Hellström, Kristina; Nilsson Katharina (1973). Lindholmen - förr och nu. Göteborg. Libris 1239625 
  • Holmdahl, Birgitta (1988). Att förnya på Lindholmens villkor: ett experiment med självbyggeri vid ombyggnad. Projektredovisning - Avdelningen för bostadsplanering, Arkitektursektionen, Chalmers tekniska högskola, 0281-1685 ; 1988:4. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 792355 
  • Andersson Dan, red (1994). Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 37, Föreningshuset Aftonstjärnan, Lindholmen. Publikation / Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1104-487X ; 1994:5. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 450732 
  • Lindholmen: en stadsdel i Göteborg : [ett projekt om en äldre stadsdel - dess bakgrund, dess nuläge och dess framtid - med tonvikt på bevarande och kontinuerlig förnyelse]. Göteborg: Utg. 1973. Libris 889025 
  • Lindholmen: kvalitetsprogram. Göteborg: White arkitekter. 1994. Libris 1997859 
  • Lindholmens varv 1845-1945: minnesskrift. Göteborg: [Sjöfartsmuseet]. 1947. Libris 1165572 
  • Lindqvist, Axel (2002). Min upplevelse: 1873-1953 : dagboksanteckningar : minnen av en föreningsman och socialist på Lindholmen i Göteborg. Göteborg: Lindelöw. Libris 8394295. ISBN 91-88144-06-2 
  • Modh, Birgit (1982). ”Arbetarstadsdel i Göteborg: de gick samman för att bygga husen”. Folkets historia (Stockholm : Riksföreningen för folkets historia, 1980-) 1982 (10:2),: sid. 2-13. ISSN 0349-6279. ISSN 0349-6279 ISSN 0349-6279.  Libris 2388858
  • Sperling, Kajsa (1995). Samverkan: konst och arkitektur på Lindholmen. Göteborg: Lindholmen utveckling. Libris 2347532 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]