Lingon
- För Torssons album Lingonplockning, se En rökare i krysset.
| Lingon | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | Ljungväxter Ericaceae |
| Släkte | Blåbärssläktet Vaccinium |
| Art | Lingon V. vitis-idaea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vaccinium vitis-idaea | |
| Auktor | Linné, 1753 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Lingon (Vaccinium vitis-idaea) är ett ris som är vintergrönt. Lingonets bär, som också heter lingon, är ätliga, och mognar i augusti–september. Lingonväxter odlas sällan och bären plockas ofta från vilda växter. Lingonets inhemska område är norra halvklotets skogsbälte i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska klimat.
Innehåll |
Beskrivning [redigera]
Lingon blir 10-40 centimeter hög med kompakt växtsätt. De trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån. I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Obördig jordmån tåls men inte basisk jordmån. Lingon är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma.
Lingon har blad året om även de kallaste vintrarna. De sprider sig med underjordiska rötter. På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten. Lingonets bär är röda och sura.
Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt. Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet, vilket är den tydligaste skillnaden.
Lingon som mat [redigera]
Lingon är en populär frukt i nordliga Europa, särskilt i Skandinavien, där alla får plocka dem i skogen, tack vare allemansrätten. De bär som inte har blivit övermogna kan plockas med bärplockare. Bären kokas och sockras i allmänhet innan de ätes som sylt, saft, kompott eller gelé. De kan också serveras rårörda, vilket innebär att de krossas och blandas med socker. Tack vare dess höga innehåll av bensoesyra är hållbarheten hög för produkterna även vid lågt sockerinnehåll. Ofta serveras lingon till vilt eller små svenska köttbullar.
Näringsvärde [redigera]
Lingon innehåller organiska syror, vitaminer (A, C, B1, B2, B3), och elementen kalium, kalcium, magnesium, och fosfor.
Maträtter och produkter baserade på lingon [redigera]
Medicinsk användning [redigera]
Osötade lingon används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion.
Lingon i kulturen [redigera]
- Lingonben - sång av och med Povel Ramel
- På lingonröda tuvor - alternativ titel på Flickorna i Småland, sång av Karl Williams
- Lingonplockning - album av Torsson
- Hur många lingon finns det i världen? - svensk film med bl.a. Glada Hudik-teatern
Bilder [redigera]
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Lingon
- Den Virtuella Floran
- Lingon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- IPNI • International Plant Names Index
- Lingon på livsmedeldatabasen Fineli
- Lingon Vilda blommor i Sverige