Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Linköping.
Administrativ historik [redigera]
Linköpings stad och 31 omgivande landskommuner, tillkomna som kommuner år 1863, sammanfogades steg för steg i olika konstellationer och kom år 1971 att bilda den nuvarande kommunen.
År 1894 bildades i Sankt Lars landskommun ett municipalsamhälle, Sankt Lars. Detta och hela kommunen inkorporerades 1911 i Linköpings stad. Nästa betydande förändring skedde vid den landsomfattande kommunreformen 1952 då följande "storkommuner" bildades: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby), Landeryd (av Landeryd), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika) och Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster). Redan 1961 var det dags för de 1952 bildade Askeby och Åkerbo kommuner att gå samman under namnet Åkerbo och 1963 inkorporerades Landeryd i Linköpings stad. År 1967 fördes även Kärna till staden. Staden blev Linköpings kommun när den 1971 förenades med resten av de i området år 1952 bildade landskommunerna.
-
Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.
Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.
Sedan valet 2006 har moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet utgjort den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Tidigare leddes kommunen av ett motsvarande samarbete mellan socialdemokraterna och centerpartiet, kallat Folkrörelsealliansen.
Ordförande i kommunstyrelsen är Paul Lindvall (M). Lena Micko (S) är ledare för den politiska oppositionen. Linköping är en av de få kommuner i Sverige som använder borgmästartiteln för kommunfullmäktiges ordförande. Den innehas av Ann-Cathrine Hjerdt (M). I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. I fullmäktige finns också valda företrädare från miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna.
För valresultat äldre än 1970, se respektive tidigare kommun;
Linköpings stad, Askeby, Åkerbo, Landeryd, Kärna, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster.
Mandatfördelning i Linköping kommun, valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
AIL |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
3 |
36 |
|
|
|
|
15 |
13 |
3 |
9 |
|
79 |
89,7 |
|
| 1973 |
3 |
35 |
|
|
|
|
18 |
8 |
3 |
12 |
|
79 |
91,7 |
|
| 1976 |
3 |
34 |
|
|
|
|
16 |
9 |
3 |
14 |
|
79 |
92,1 |
|
| 1979 |
4 |
35 |
|
|
|
|
11 |
8 |
3 |
18 |
|
79 |
90,8 |
|
| 1982 |
3 |
36 |
|
|
|
|
11 |
5 |
3 |
21 |
|
79 |
91,5 |
|
| 1985 |
3 |
35 |
1 |
|
|
|
8 |
11 |
2 |
19 |
|
79 |
90,2 |
|
| 1988 |
3 |
32 |
6 |
|
|
|
10 |
9 |
3 |
16 |
|
79 |
86,6 |
|
| 1991 |
3 |
26 |
3 |
|
|
3 |
7 |
9 |
7 |
21 |
|
79 |
86,7 |
|
| 1994 |
4 |
35 |
4 |
1 |
|
|
6 |
8 |
3 |
18 |
|
79 |
86,9 |
|
| 1998 |
7 |
28 |
5 |
|
|
|
4 |
5 |
11 |
19 |
|
79 |
81,20 |
|
| 2002 |
6 |
31 |
4 |
|
|
|
6 |
10 |
8 |
14 |
|
79 |
80,95 |
|
| 2006 |
4 |
29 |
6 |
|
|
|
6 |
7 |
6 |
21 |
|
79 |
82,61 |
|
| 2010 |
3 |
24 |
8 |
|
3 |
|
6 |
7 |
3 |
25 |
|
79 |
83,96 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Skiss över mandatfördelningen i Linköpings kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.
Alliansen:
Moderaterna
Centerpartiet
Folkpartiet
Kristdemokraterna |
Övriga partier:
Sverigedemokraterna |
De rödgröna:
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet |
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Linköpings Kommun 1810–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
33 340 |
| 1820 |
|
34 578 |
| 1830 |
|
37 227 |
| 1840 |
|
40 248 |
| 1850 |
|
41 945 |
| 1860 |
|
44 828 |
| 1870 |
|
46 543 |
| 1880 |
|
48 344 |
| 1890 |
|
48 850 |
| 1900 |
|
49 286 |
| 1910 |
|
54 401 |
| 1920 |
|
58 994 |
| 1930 |
|
61 353 |
| 1940 |
|
68 389 |
| 1950 |
|
83 641 |
| 1960 |
|
93 501 |
| 1970 |
|
104 646 |
| 1980 |
|
112 600 |
| 1990 |
|
122 268 |
| 2000 |
|
133 168 |
| 2010 |
|
146 416 |
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.
|
Största arbetsgivare [redigera]
Förutom kommunen, landstinget och universitetet finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:
Universitetssjukhuset i Linköping
Linköpings universitet
Tätorter i Linköpings kommun [redigera]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.[3]
Församlingar och kyrkobyggnader [redigera]
Linköpings kommun bedriver modersmålsundervisning på 34 olika språk.
Linköpings Europeiska vänorter.
I Europa:
Utanför Europa:
Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[4]
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ ”Lista över Sveriges tätorter”. Wikipedia. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_t%C3%A4torter. Läst 1 mars 2012.
- ^ Corren
Externa länkar [redigera]
Sverige
Joensuu, Finland
Ísafjarðarbær, Island
Pietrasanta, Italien
Kaunas, Litauen
Tønsberg, Norge
Oradea, Rumänien
Linz, Österrike
Guangzhou, Kina
Estelí, Nicaragua
Morogoro, Tanzania
Palo Alto, USA
Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[4]
