Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Linköping.
[redigera] Administrativ historik
Linköpings stad och 31 omgivande landskommuner, tillkomna som kommuner år 1863, sammanfogades steg för steg i olika konstellationer och kom år 1971 att bilda den nuvarande kommunen.
År 1894 bildades i Sankt Lars landskommun ett municipalsamhälle, Sankt Lars. Detta och hela kommunen inkorporerades 1911 i Linköpings stad. Nästa betydande förändring skedde vid den landsomfattande kommunreformen 1952 då följande "storkommuner" bildades: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby), Landeryd (av Landeryd), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika) och Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster). Redan 1961 var det dags för de 1952 bildade Askeby och Åkerbo kommuner att gå samman under namnet Åkerbo och 1963 inkorporerades Landeryd i Linköpings stad. År 1967 fördes även Kärna till staden. Staden blev Linköpings kommun när den 1971 förenades med resten av de i området år 1952 bildade landskommunerna.
-
Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.
Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.
Valet 2006 resulterade i en valframgång för moderaterna. Tillsammans med folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet bildade de Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen är Paul Lindvall (M). Kommunfullmäktiges ordförande Ann-Cathrine Hjerdt (M) har titeln borgmästare. Lena Micko (S) är ledare för den politiska oppositionen. Andra ledande politiker inom Allians för Linköping är Muharrem Demirok (C), Bengt Olsson (FP) och Jan-Willy Andersson (KD).
Linköping är en av de få kommunerr i Sverige som använder borgmästartiteln, Ann-Cathrine Hjerdt (M). I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. Efter kommunvalet 2006 styrs Linköping av Allians för Linköping. Valet 2010 blev en stor framgång för moderaterna som för första gången i modern tid blev största parti i fullmäktige. Allians för Linköping fick också förnyat förtroende att styra Linköping. Allians för Linköping består av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet. Ordförande i kommunstyrelsen och ledare för den styrande Alliansen är sedan valet 2006Paul Lindvall, kommunalråd för moderaterna. Paul Lindvall ansvarar bl a för ekonomiska frågor, näringslivs- och bolagsfrågor, samverkan med andra aktörer och övergripande samordning och styrning av kommunen. Övriga kommunalråd för moderaterna är Christian Gustavsson (personalansvar) och Ann-Cathrine Hjerdt. Linnea Darell (vice ordf i kommunstyrelsen) och Carina Boberg [ansvar för utbildning, idrott- och kultur) är kommunalråd för folkpartiet. Muharrem Demirok (centerpartiet) har rotelansvar för stadsbyggnad och miljö. Jan-Willy Andersson (kd) ansvarar för omsorgsverksamheterna. Oppositionsledare är sedan valet 2006 Lena Micko - Socialdemokraterna. I fullmäktige finns också valda företrädare från miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna.
För valresultat äldre än 1970, se respektive tidigare kommun;
Linköpings stad, Askeby, Åkerbo, Landeryd, Kärna, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster.
[redigera] Mandatfördelning i Linköping kommun, valen 1970-2010
| Valår |
V |
S |
MP |
AIL |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
3 |
36 |
|
|
|
|
15 |
13 |
3 |
9 |
|
79 |
89,7 |
|
| 1973 |
3 |
35 |
|
|
|
|
18 |
8 |
3 |
12 |
|
79 |
91,7 |
|
| 1976 |
3 |
34 |
|
|
|
|
16 |
9 |
3 |
14 |
|
79 |
92,1 |
|
| 1979 |
4 |
35 |
|
|
|
|
11 |
8 |
3 |
18 |
|
79 |
90,8 |
|
| 1982 |
3 |
36 |
|
|
|
|
11 |
5 |
3 |
21 |
|
79 |
91,5 |
|
| 1985 |
3 |
35 |
1 |
|
|
|
8 |
11 |
2 |
19 |
|
79 |
90,2 |
|
| 1988 |
3 |
32 |
6 |
|
|
|
10 |
9 |
3 |
16 |
|
79 |
86,6 |
|
| 1991 |
3 |
26 |
3 |
|
|
3 |
7 |
9 |
7 |
21 |
|
79 |
86,7 |
|
| 1994 |
4 |
35 |
4 |
1 |
|
|
6 |
8 |
3 |
18 |
|
79 |
86,9 |
|
| 1998 |
7 |
28 |
5 |
|
|
|
4 |
5 |
11 |
19 |
|
79 |
81,20 |
|
| 2002 |
6 |
31 |
4 |
|
|
|
6 |
10 |
8 |
14 |
|
79 |
80,95 |
|
| 2006 |
4 |
29 |
6 |
|
|
|
6 |
7 |
6 |
21 |
|
79 |
82,61 |
|
| 2010 |
3 |
24 |
8 |
|
3 |
|
6 |
7 |
3 |
25 |
|
79 |
83,96 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Skiss över mandatfördelningen i Linköpings kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.
Alliansen:
Moderaterna
Centerpartiet
Folkpartiet
Kristdemokraterna |
Övriga partier:
Sverigedemokraterna |
De rödgröna:
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet |
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Linköpings Kommun 1810-2010 |
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
33 340 |
| 1820 |
|
34 578 |
| 1830 |
|
37 227 |
| 1840 |
|
40 248 |
| 1850 |
|
41 945 |
| 1860 |
|
44 828 |
| 1870 |
|
46 543 |
| 1880 |
|
48 344 |
| 1890 |
|
48 850 |
| 1900 |
|
49 286 |
| 1910 |
|
54 401 |
| 1920 |
|
58 994 |
| 1930 |
|
61 353 |
| 1940 |
|
68 389 |
| 1950 |
|
83 641 |
| 1960 |
|
93 501 |
| 1970 |
|
104 646 |
| 1980 |
|
112 600 |
| 1990 |
|
122 268 |
| 2000 |
|
133 168 |
| 2010 |
|
146 416 |
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU. |
[redigera] Största arbetsgivare
Förutom kommunen, landstinget och universitetet finns följande stora arbetsgivare inom kommunen:
Universitetssjukhuset i Linköping
Linköpings universitet
[redigera] Tätorter i Linköpings kommun
[redigera] Församlingar och kyrkobyggnader
Linköpings kommun bedriver modersmålsundervisning på 34 olika språk.
Linköpings Europeiska vänorter.
I Europa:
Utanför Europa:
Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[3]
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167885.aspx. Läst 8 november 2011.
- ^ Corren
[redigera] Externa länkar
Sverige
Joensuu, Finland
Ísafjarðarbær, Island
Pietrasanta, Italien
Kaunas, Litauen
Tønsberg, Norge
Oradea, Rumänien
Linz, Österrike
Guangzhou, Kina
Estelí, Nicaragua
Morogoro, Tanzania
Palo Alto, USA
Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[3]
