Linköpings kommun
Från Wikipedia
| Linköpings kommun | |
|---|---|
 Linköpings kommunvapen |
|
| Län | Östergötlands län |
| Landskap | Östergötland |
| Domsaga | Linköpings domsaga |
| Centralort | Linköping |
 |
|
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
68:e av 290 1 575,91 km² 1 435,80 km² 140,11 km² |
| Folkmängd • Totalt |
5:e av 290 138 580 invånare |
| Befolkningstäthet • Totalt |
48:e av 290 96,5 invånare/km² |
| Kommunkod | 0580 |
| Webbplats | www.linkoping.se |
| Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2006. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. | |
Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Linköping. Linköpings kommun bedriver modersmålsundervisning på 34 olika språk.
Innehåll |
[redigera] Administrativ historik
Linköpings stad och 31 omgivande landskommunerna sammanfogades steg för steg i olika konstellationer och kom år 1971 att bilda den nuvarande kommunen.
År 1894 bildades i Sankt Lars kommun ett municipalsamhälle. Detta och hela kommunen inkorporerades 1911 i Linköpings stad. Nästa betydande förändring skedde vid den landsomfattande kommunreformen 1952 då följande "storkommuner" bildades: Askeby (av kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby), Landeryd (av Landeryds), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika) och Vreta Kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster). Redan 1961 var det dags för de 1952 bildade Askeby och Åkerbo kommuner att gå samman under namnet Åkerbo och 1963 inkorporerades Landeryd i Linköpings stad. År 1967 fördes även Kärna till staden. Staden blev Linköpings kommun när den 1971 förenades med resten av de i området år 1952 bildade landskommunerna.
[redigera] Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.
Vapenbilden härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet för denna hos PRV år 1974.
[redigera] Politik
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de tre senaste valen till kommunfullmäktige i Linköpings kommun. Fullmäktige har 79 mandat.
| Valår | m | c | kd | fp | mp | s | v | Grafisk presentation |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1998 | 19 | 4 | 11 | 5 | 5 | 28 | 7 |
|
| 2002 | 14 | 6 | 8 | 10 | 4 | 31 | 6 |
|
| 2006 | 21 | 6 | 6 | 7 | 6 | 29 | 4 |
|
Källa: Valmyndigheten
Valet 2006 resulterade i en valframgång för moderaterna. Tillsammans med folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet bildade de Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen är Paul Lindvall (m). Linköping har också en borgmästare Ann-Cathrine Hjerdt (m). Lena Micko (s) är ledare för den politiska oppositionen. Andra ledande politiker inom Allians för Linköping är Gösta Gustavsson (c), Bengt Olsson (fp) och Jan-Willy Andersson (kd).
[redigera] Näringsliv
[redigera] Tätorter i Linköpings kommun
|
[redigera] Kultur
- Den akademiska damkören LINNEA
- Linköpings Akademiska Orkester
- Linköpings Studentsångarförening Lihkören
- Linköpings symfoniorkester
- Östgöta blåsarsymfoniker
- Östgöta Barock
- Östgöta Kammarkör
- Östergötlands länsmuseum
[redigera] Sport
[redigera] Vänorter
- Roskilde, Danmark
- Joensuu, Finland
- Ísafjarðarbær, Island
- Tønsberg, Norge
- Linz, Österrike
- Pietrasanta, Italien
- Kaunas, Litauen
- Oradea, Rumänien
- Guangzhou, Kina
- Macau, Kina
- Estelí, Nicaragua
- Morogoro, Tanzania
- Palo Alto, USA
Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[1]
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Linköpings kommun.
| Kommuner i Östergötlands län |  |
|
| Boxholm | Finspång | Kinda | Linköping | Mjölby | Motala | Norrköping | Söderköping | Vadstena | Valdemarsvik | Ydre | Åtvidaberg | Ödeshög | ||
| Sveriges län | Sverige |
