Linköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Linköpings kommun
Kommun
Linköpings stadshus (kommunhus)
Linköpings stadshus (kommunhus)
Linköping vapen.svg
Slogan: Linköping - där idéer blir verklighet
Land  Sverige
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland
Domsaga Linköpings domsaga
Läge 58°24′N 15°37′Ö / 58.400°N 15.617°Ö / 58.400; 15.617Koordinater: 58°24′N 15°37′Ö / 58.400°N 15.617°Ö / 58.400; 15.617
Centralort Linköping
Areal 1 568,26 km² (2013-01-01)[1]
68:e största (av 290)
 - land 1 427,44 km²
 - vatten 140,82 km²
Folkmängd 150 202 (2013-12-31)[2]
5:e största (av 290)
 - centralort 97 428 (2005)7:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 105,22 invånare/km²[2][1]
48:e högsta (av 290)
Kommunkod 0580
Linköping Municipality in Östergötland County.png
Webbplats: www.linkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Linköping.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Askeby, Bankekind, Björkeberg, Flistad, Gammalkil, Gistad, Kaga, Kärna, Landeryd, Ledberg, Lillkyrka, Ljung, Nykil, Rappestad, Rystad, Sankt Lars, Sjögestad, Skeda, Slaka, Stjärnorp, Törnevalla, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta Kloster, Vårdnäs, Vårdsberg, Västerlösa, Örtomta, Östra Harg och Östra Skrukeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Linköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Sankt Lars municipalsamhälle inrättades 28 september 1894 i Sankt Lars landskommun som 1911 uppgick i Linköpings stad, varvid municipalsamhället upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna och nya kommuner bildades: Norra Valkebo, Södra Valkebo och Åkerbo. 1961 uppgick Askeby landskommun i Åkerbo landskommun. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun i Linköpings stad.

1967 införlivades Kärna landskommun i Linköpings stad. Linköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Linköpings stad och landskommunerna Åkerbo, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo Vreta kloster.[3]

Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings tingsrätts domsaga.[4]

En del av den kommunala servicen, som anses lämplig att konkurrensutsätta, (IT-drift, matsalar och annat) drivs inom förvaltningsenheten Leanlink.[5] Därutöver har kommunen flera bolag:[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.

Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sedan valet 2006 har moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet utgjort den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Tidigare leddes kommunen av ett motsvarande samarbete mellan socialdemokraterna och centerpartiet, kallat Folkrörelsealliansen.

Ordförande i kommunstyrelsen är Paul Lindvall (M). Lena Micko (S) är ledare för den politiska oppositionen. Linköping är en av de få kommuner i Sverige som använder borgmästartiteln för kommunfullmäktiges ordförande. Den innehas av Ann-Cathrine Hjerdt (M). I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. I fullmäktige finns också valda företrädare från miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna.


För valresultat äldre än 1970, se respektive tidigare kommun;
Linköpings stad, Askeby, Åkerbo, Landeryd, Kärna, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster.


Mandatfördelning i Linköping kommun, valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP AIL SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 36 15 13 3 9
36 15 13 9
79 89,7
70
1973 3 35 18 8 3 12
35 18 8 12
79 91,7
62 17
1976 3 34 16 9 3 14
34 16 9 14
79 92,1
59 20
1979 4 35 11 8 3 18
4 35 11 8 18
79 90,8
55 24
1982 3 36 11 5 3 21
36 11 5 21
79 91,5
51 28
1985 3 35 1 8 11 2 19
35 8 11 19
79 90,2
48 31
1988 3 32 6 10 9 3 16
32 6 10 9 16
79 86,6
44 35
1991 3 26 3 3 7 9 7 21
26 7 9 7 21
79 86,7
46 33
1994 4 35 4 1 6 8 3 18
4 35 4 6 8 18
79 86,9
42 37
1998 7 28 5 4 5 11 19
7 28 5 4 5 11 19
79 81,20
40 39
2002 6 31 4 6 10 8 14
6 31 4 6 10 8 14
79 80,95
38 41
2006 4 29 6 6 7 6 21
4 29 6 6 7 6 21
79 82,61
43 36
2010 3 24 8 3 6 7 3 25
24 8 6 7 25
79 83,96
45 34
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Skiss över mandatfördelningen i Linköpings kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.
Alliansen:
     Moderaterna
     Centerpartiet
     Folkpartiet
     Kristdemokraterna
Övriga partier:
     Sverigedemokraterna
De rödgröna:
     Miljöpartiet
     Socialdemokraterna
     Vänsterpartiet

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Under oktober 2013 nådde invånarantalet 150 000.[8]

Befolkningsutvecklingen i Linköpings Kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
33 340
1820
  
34 578
1830
  
37 227
1840
  
40 248
1850
  
41 945
1860
  
44 828
1870
  
46 543
1880
  
48 344
1890
  
48 850
1900
  
49 286
1910
  
54 401
1920
  
58 994
1930
  
61 353
1940
  
68 389
1950
  
83 641
1960
  
93 501
1970
  
104 646
1980
  
112 600
1990
  
122 268
2000
  
133 168
2010
  
146 416
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.



Koldioxidneutral 2025[redigera | redigera wikitext]

Linköping har som mål att bli en CO2-neutral kommun. Det är ett politiskt beslut som togs 2011 och ett led i att skapa en hållbar utveckling i staden[9].

Målet om CO2-neutralitet innebär att Linköping inte ska tillföra något nettotillskott av koldioxid vid år 2025. Det ska möjliggöras genom självförsörjning av klimateffektiv el (förnyelsebar el och el producerad ur avfall) samt minskad energianvändning med särskilt fokus på el[10].

Fram till 2025 kommer det inte vara möjligt att bli helt fri från koldioxidutsläpp. Linköping räknar därför med att kompensera för återstående utsläpp. Kompensationen ska möjliggöras genom ytterligare produktion av klimateffektiv el. Genom att producera mer klimateffektiv el än vad staden behöver ska den återstående elen användas som kompensationsverktyg[11].

Största arbetsgivare[redigera | redigera wikitext]

År 2011 var följande de största arbetsgivarna inom kommunen:

Antal
anställda[12]
Antal
anställda[13]
Företag Bransch
8506 Linköpings kommun
6997 Östergötlands läns landsting
4225 3819 Saab AB Tillverkning av luftfartyg, rymdfarkoster o.d.
3143 Linköpings universitet Campus Valla och Hälsouniversitetet (men utan Campus Norrköping)
1275 1289 Ericsson AB Telekommunikation
838 Rikspolisstyrelsen
825 611 Attendo Care AB Vård och omsorg i särskilda boendeformer för personer med funktionshinder
775 315 ISS Facility Services AB Lokalvård
663 Försvarsmakten
525 657 Scan AB Styckning av kött
526 Tekniska Verken i Linköping AB
525 Academic Work Sweden AB Personaluthyrning
475 537 Carema Äldreomsorg 1 AB Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer
426 Samhall AB
425 287 Saab Dynamics AB Tillverkning av vapen och ammunition
425 307 Cloetta Sverige AB Tillverkning av choklad och chokladkonfektyrer
425 205 Releasy Customer Management AB Callcenterverksamhet
375 414 Veolia Transport Sverige AB Linjebussverksamhet
330 Combitech AB
325 314 Securitas Direct Sverige AB Säkerhetsverksamhet
325 236 Coor Service Management AB Fastighetsrelaterade stödtjänster
325 395 Arla Foods AB Annan mejerivarutillverkning
304 Skatteverket
300 Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
275 407 Danske Bank A/S, Sverige filial Finansförmedling

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Universitetssjukhuset i Linköping

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Linköpings universitet

Tätorter i Linköpings kommun[redigera | redigera wikitext]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.[14]

# Tätort Befolkning
1 Linköping 104 232
2 Ljungsbro 6 620
3 Malmslätt 5 214
4 Linghem 2 804
5 Sturefors 2 229
6 Vikingstad 2 096
7 Ekängen 2 037
8 Berg 1 278
9 Slaka 592
10 Askeby 518
11 Brokind 502
12 Bestorp 475
13 Bankekind 405
14 Nykil 321
15 Sjögestad 300
16 Gistad 288
17 Skeda Udde 283
18 Rappestad 235
19 Västerlösa 206
20 Ulrika 200

Församlingar och kyrkobyggnader[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Linköpings kommun bedriver modersmålsundervisning på 34 olika språk.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Linköpings europeiska vänorter (inaktuell).

Kommunens webbplats[15] skiljer mellan vänorter i Norden samt systerorter och samverkansorter i resten av världen. Kontakten med systerorterna sköts genom kommunens systerortsförening. Samverkansorter tillkommer genom samarbetsavtal med kommunen.

Vänorter

Danmark Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.[16]

Samverkansorter

Rumänien Oradea, Rumänien var tidigare en samarbetsort, skriver kommunen 2014.[15]

Systerorter

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ Leanlink, kommunens webbplats.
  6. ^ Kommunägda bolag, kommunens webbplats.
  7. ^ Lejonfastigheter, kommunens webbplats.
  8. ^ Nu är vi 150 000!!!, Östgöta Correspondenten, 25 oktober 2013.
  9. ^ http://www.linkoping.se/Global/Milj%C3%B6%20och%20h%C3%A4lsa/H%C3%A5llbar%20milj%C3%B6/CO2-neutral%20lkpg%202025/Strategisk%20plan%20med%20%C3%B6vergripande%20m%C3%A5l%20f%C3%B6r%202011-2014.pdf?epslanguage=sv
  10. ^ http://www.linkoping.se/CO2neutralt
  11. ^ http://www.linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Hallbar-miljo/CO2-neutrala-Linkoping/Sa-fungerar-CO2-neutralitet/
  12. ^ Större företag i Linköpings kommun 2011, Statistisk årsbok för Linköping 2013, hämtad 25 oktober 2013.
  13. ^ ”Lista över Sveriges tätorter”. Wikipedia. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_t%C3%A4torter. Läst 1 mars 2012. 
  14. ^ [a b] Vänorter, kommunens webbplats, läst 10 april 2014.
  15. ^ Corren

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]