Linköpings stift
 |
Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2023-01) Motivering: Artikeln blandar stort och smått, historiken innehåller boktips, ett stycke ägnas åt helgon utan att koppla an till uppslagsordet, dispositionen är oklar, enskilda meningar är lösryckta och utan sammanhang. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Linköpings stift | |
 | |
| Inrättat | 1100-talet |
|---|---|
| Samfund | Svenska kyrkan |
| Biskopssäte |  Linköping, Sverige |
| Domkyrka | Linköpings domkyrka |
| Biskop | Marika Markovits |
| Antal kontrakt | 6 (2019) |
| Antal pastorat | 30 (2019) |
| Antal församlingar | 100 (2019) |
| Vapen |  |
| Karta |  |
Linköpings stift (Latin: Dioecesis Lincopensis) är ett stift inom Svenska kyrkan som omfattar Östergötlands län, nordöstra delen av Jönköpings län och norra delen av Kalmar län och landskapen Östergötland och norra Småland. Stiftet omfattar sex kontrakt uppdelade i 100 församlingar (2018)[1] och 30 pastorat. [2] Linköpings stift har rang direkt efter ärkestiftet Uppsala.
Biskopen i Linköpings stift har sin stol i Linköpings domkyrka. Från den 15 januari 2023 är Marika Markovits stiftets 65:e biskop, med valspråket "Fatta mod ge världen liv".[3][4]
Om stiftet[redigera | redigera wikitext]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Linköpings stift omnämns redan 1103,[5] och omfattade då även Småland (varav Växjö stift inom kort blev självständigt), Öland och Gotland (avskildes 1570). Sin nuvarande omfattning fick det i stort sett 1602, då Kalmar stift avskildes. Sveriges äldsta kända kloster, Vreta kloster, grundades omkring 1100. (Dalby kloster från 1060-talet hörde till Danmark.) År 1153 hölls ett provinsialkoncilium i Linköping, vilket leddes av kardinal Breakspeare (sedermera påve Hadrianus IV) vars avsikt kan ha varit att göra Linköping till ärkebiskopssäte.[6] Från reformationen 1527 en evangelisk-luthersk kyrka. Genom slaget vid Stångebro år 1598 befästes slutligen de yttre politiska förutsättningarna, vilka medförde förutsättningarna för en evangelisk-luthersk kyrka. [6] Intressant för Linköpings stifts historia och kyrkoinventarier under reformationens tidigaste åt är en av biskop Petrus Benedicti utförd så kallad Acta Visitationis, en handskrift i Linköpings domkapitels arkiv i Vadstena landsarkiv, signum f IIIa:1. Den 1954 utgavs i tryck av K.H. Johansson under titeln Linköpingsbiskopen Petrus Benedicti's Visitationsbok. Johansson utgav också en bok om Kyrkobruk och gudstjänstliv under 1700-talet (1938) där förhållandena i Linköpings stift specialundersöktes.
Kloster[redigera | redigera wikitext]
I historisk tid fanns en rad kloster i Linköpings stift. Reformationen innebar dock ett slut för klostren, och det skulle dröja fram till 1900-talet innan kristna kloster och liknande institutioner återkom till Sverige, då med anknytning till flera olika kristna samfund och traditioner.
- Vreta kloster grundat omkring 1100, benediktinskt nunnekloster, konverterades 1162 till cisterciensorden.
- Alvastra kloster grundat 1143 av cisterciensermunkar.
- Nydala kloster grundat 1143 av cisterciensermunkar.
- Roma kloster grundat 1163 (dotterkloster till Nydala). — Från 1570 tillhörande Gotlands stift.
- Askeby kloster grundat i slutet av 1100-talet (dotterkloster till Vreta).
- Visby konvent, Gotland, etablerades 1233 av franciskanermunkar. — Från 1570 tillhörande Gotlands stift.
- Solberga kloster fanns 1246, (dotterkloster till Vreta). — Från 1570 tillhörande Gotlands stift.
- Skänninge nunnekloster, även kallat S:ta Ingrids kloster, grundat 1272, dominikanerkloster.
- Linköpings konvent, etablerades 1287 av franciskanermunkar.
- Jönköpings kloster etablerades under 1200-talet av franciskanermunkar.
- Söderköpings konvent etablerades under 1200-talet (1235) av franciskanermunkar.
- Vadstena kloster invigdes 1384. Moderkloster för Birgittinorden.
- Krokeks kloster omnämnt 1440 men antas vara äldre. Det tillhörde franciskanermunkar.
Efter reformationen 1527 avvecklades klostren och så småningom förföll de.
I modern tid har klosterrörelsen (och andra närliggande rörelser för kristen andlig fördjupning) återkommit till området för Linköpings stift.
- 1935: Birgittasystrar öppnar ett vilohem i Vadstena (Katolska kyrkan).
- 1963: Sankta Birgittas kloster Pax Mariæ grundas i Vadstena (Katolska kyrkan).
- 1963: Franciskanbröder bosätter sig i Linköping (Katolska kyrkan).
- 1990: Biskopsmötet i Svenska kyrkan uttrycker sitt stöd för klosterrörelsen inom Svenska kyrkan.[7]
- 1991: Moder Karin Adolfsson vigs till den första abbedissan i Vadstena sedan 1595.
- 1996: Den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby bildas.[8]
- 1997: Heliga hjärtas kloster på Omberg invigs (Katolska kyrkan).
- 2007: Pilgrimskommuniteten i Vadstena bildas (Svenska kyrkan).[9]
- 2012: Franciskus tredje orden etableras i Linköping (Anglikanska kyrkan/Svenska kyrkan).[10]
- 2014: Linköpings kloster grundas (Svenska kyrkan).[11]
Biskopen i Linköpings stift[redigera | redigera wikitext]
Stiftets huvudkyrka är Linköpings domkyrka, där biskopen har sitt säte. Biskopsämbetet i Linköping går tillbaka till stiftets bildande. Biskop Marika Markovits är stiftets 65:e biskop sedan 2023 och som efterträdde Martin Modéus (för komplett lista över stiftets biskopar se: Lista över biskopar i Linköpings stift). Vid biskopens sida finns även domprosten.
Stiftet idag[redigera | redigera wikitext]
I stiftet finns Vadstena klosterkyrka och Pilgrimscentrum i Vadstena, som för många är ett viktigt pilgrimsmål där den heliga Birgittas reliker finns. Genom Östergötland finns Birgittaleden, en vandringsled. I kyrkovalet 2021 blev POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, den största nomineringsgruppen med 28,94% i stiftsfullmäktige. [12] Stiftet har två vänstift; det södra stiftet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Ungern och S:t Albans stift i England. [13]
Stiftsnämnden[redigera | redigera wikitext]
- 1932–1940: Fredrik Wilhelm Kugelberg
- 1932–1940: Karl Allan Westman
- 1932–1940: Hadar Hedborg
- 1932–1940: Adolf Daniel Gadd
Stiftsjägmästare[redigera | redigera wikitext]
- 1933–1955: Eric Wesström
Helgon och saligförklarade[redigera | redigera wikitext]
Den heliga Birgitta[redigera | redigera wikitext]
Den heliga Birgitta, under lång tid Sveriges enda katolska helgon, från 1396 Sveriges skyddshelgon och från 1999 ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon. Den heliga Birgitta har sin proveniens i Linköpings stift. Hon var bosatt på Aspanäs i södra Östergötland, på Ulfåsa vid sjön Boren och vid Alvastra kloster. Den klosterorden Birgitta grundade i Vadstena kallas Den helige Frälsarens orden (Ordo Sanctissimi Salvatoris 'O.Ss.S.') i dagligt tal Birgittinorden, vilket är den enda klosterorden som utgår från norra Europa. Hennes kvarlevor finns i Vadstena klosterkyrka.
Fler helgon och saligförklarade[redigera | redigera wikitext]
- Nils Hermansson, Nicolaus Hermanni (1325/26-1391) var biskop i Linköpings stift 1375-1391.
- Ingrid av Skänninge (död 1282), grundare av Skänninge nunnekloster.
- Katarina av Vadstena (1331-1381), dotter till Heliga Birgitta och Ulf Gudmarsson.
Kontrakt i Linköpings stift[redigera | redigera wikitext]
- Domkyrkokontraktet
- Vätterbygdens kontrakt
- Norrköpings kontrakt
- Kustbygdens kontrakt
- Smålandsbygdens kontrakt
- Östgötabygdens kontrakt
Bilder från stiftet[redigera | redigera wikitext]
Bilder på ett urval av stiftets kyrkor.
Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Lista över biskopar i Linköpings stift
- Lista över församlingar i Linköpings stift
- Linköpings domkyrka
- Pilgrimscentrum
- Herdaminne
- Stiftsgården Vårdnäs
- Stiftsgård
- Linköpings stiftsblad
- Vadstena folkhögskola
- församlingar i Linköpings stift
- pastorat i Linköpings stift
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Kjell O. Lejon: Diocesis Lincopensis — historik över Linköpings stift (2005), ISBN 91-7217-075-1
- Kjell O. Lejon: (red) Diocesis Lincopensis II — Medeltida internationella influenser (2005), ISBN 91-7217-079-4
- Kjell O. Lejon: Diocesis Lincopensis III — Askeby kloster — om klostertid och klosterliv (2007), ISBN 978-91-7580-363-0
- Kjell O. Lejon: Linköping — An Introduction to the Diocesan History (2012), ISBN 978 91 7580 635-8
- Horae de Domina — Vår Frus Tider — Studier, transkription och "faksimil" av inkunabeln från Vadstena Klostertryckeri 1495 (2008), ISBN 978-91-976688-8-0
- Christian Lovén, Florenslängden. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften, Strängnäs stiftshistoriska sällskap, Örebro, 2020. ISBN 978-91-519-3031-2
- Oloph Bexell, "Gränsdragningen mellan Linköpings stift och superintendentian i Kalmar 1621–1627" i Kyrkohistorisk årsskrift årg. 123 (2023).
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2018-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 5 januari 2018.
- ^ ”Församlingar och pastorat”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkopings-stift/forsamlingar-och-ekonomiska-enheter-i-linkopings-stift---2014. Läst 7 november 2021.
- ^ ”Svenska kyrkan har fått två nya biskopar”. Kyrkans tidning. 15 januari 2023. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/svenska-kyrkan-har-far-tva-nya-biskopar. Läst 15 januari 2023.
- ^ ”Högmässa med biskopsvigning” (pdf). Uppsala domkyrkoförsamling. 15 januari 2023. Arkiverad från originalet den 11 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230111233258/https://www.svenskakyrkan.se/filer/2354199/2023_01_15_Biskopsvigning%20sv_webb.pdf. Läst 15 januari 2023.
- ^ Christian Lovén, Florenslängden, Örebro, 2020, s. 8.
- ^ [a b] ”Historik”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkopings-stift/historia-och-kulturarv. Läst 19 februari 2022.
- ^ ”Biskopsmötets klosteruttalande 1990”. Arkiverad från originalet den 1 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130301075307/http://www.svenskakyrkan.se/klostren/biskopsm.htm. Läst 12 maj 2015.
- ^ ”Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby - historia”. http://ekumeniskakommuniteten.se/historia/. Läst 12 maj 2015.
- ^ ”Pilgrimskommuniteten i Vadstena”. http://pilgrimskommuniteten.weebly.com/. Läst 12 maj 2015.
- ^ ”Kontaktuppgifter till Franciskus tredje orden”. http://fto.st/1/?page_id=133. Läst 12 maj 2015.
- ^ ”Linköpings kloster - historik”. http://www.linkopingskloster.se/ett-fro-har-planterats/. Läst 12 maj 2015.
- ^ ”Kyrkovalsrösterna i Linköpings stift färdigräknade”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkopings-stift/kyrkovalsrosterna-i-linkopings-stift-fardigraknade. Läst 7 november 2021.
- ^ ”Vänstift”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/linkopings-stift/vanstift. Läst 19 februari 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Linköpings stift.- Officiell webbplats
| ||||||||||
