Lion Feuchtwanger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lion Feuchtwanger.

Lion Feuchtwanger, pseudonym: J.L. Wetcheek, född 7 juli 1884 i München, död 21 december 1958 i Los Angeles, var en tysk författare av judisk börd.

Feuchtwanger studerade litteratur, filosofi och antropologi i München och Berlin. 1907 blev han filosofie doktor på en avhandling om Heinrich Heine. I historiska romaner kritiserade han sin samtid, till exempel i Jud Süss 1925 (sv. Makt). Verk av honom brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933. Som jude och vänsterorienterad blev Feuchtwanger vid nazisternas maktövertagande detta år av med sitt tyska medborgarskap. Hans böcker förbjöds och Feuchtwanger gick i landsflykt. Han levde under senare delen av sitt liv i USA.

Feuchtwanger var medarbetare på Die Weltbühne.

Verk översatta till svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Makt: romanen om hovjuden Süss (översättning Karl Fägersten Skoglund, 1927) (Jud Süß)
  • Den fula hertiginnan (översättning Karl Fägersten, Skoglund, 1928) (Die hässliche Herzogin Margarete Maultasch)
  • Framgång (översättning Karl Fägersten, Skoglund, 1930)
  • Jerusalems undergång (översättning Karl Fägersten, Skoglund, 1932)
  • Oppermanns (översättning Karl Fägersten, Skoglund, 1933)
  • Marianne i Indien och andra noveller (översättning Karl Fägersten, Skoglund, 1934) (Marianne in Indien)
  • Sönerna (översättning Karl Fägersten, Skoglund, 1935) (Die Söhne)
  • Den gula fläcken: utrotandet av 500,000 tyska judar (förord av Herbert Tingsten och Lion Feuchtwanger, översättning Arne Holmström, Holmström, 1936)
  • Den falske Nero (översättning Karl Fägersten, Skoglund, 1937)
  • Ett oblitt Frankrike (översättning Hugo Hultenberg, Skoglund, 1943) (The devil in France)
  • Dagen skall komma (översättning Karl Fägersten, Skoglund, 1945) (Der Tag wird kommen)
  • Simone (översättning Sten Söderberg, Ljus, 1945) (Simone)
  • Frihetens soldater: roman från Marie Antoinettes tid (översättning Willy Falkman och Karin Granstedt, Norstedt, 1947) (Waffen für Amerika)
  • Fjärrskådaren (översättning Irmgard Pingel, Folket i bild, 1951) (Die Brüder Lautensack)