Lionel Barrymore
Lionel Barrymore, eg. Lionel Blythe, född 28 april 1878 i Philadelphia, Pennsylvania, död 15 november 1954 i Van Nuys, Kalifornien (hjärtinfarkt), var en amerikansk skådespelare.
Lionel var äldst av syskonen Barrymore, bror till Ethel Barrymore och John Barrymore. Från år 1900 var han stjärna på Broadway. Gjorde sin första film 1911 för D.W. Griffith, den förste av syskonen som medverkade i en film. Kontrakterades 1926 av MGM.
Allt som allt spelade han in 250 filmer och var på 1930- och 1940-talen en av USA:s populäraste skådespelare.
1938 blev han delvis förlamad till följd av en kombination av artrit och en benskada som han ådragit sig vid ett fall. Trots att han var rullstolsburen lyckades han med att fortsätta sin framgångsrika karriär.
Barrymore erhöll en Oscar 1931 för sin roll i filmen Farlig kärlek.
Han hade också viss framgång som författare, etsare och kompositör av orkestral musik.
[redigera] Filmografi i urval
- 1911 – Girigbukens svaga punkt
- 1920 – The Devil's Garden
- 1924 – Till kamp för friheten
- 1926 – Fresterskan
- 1928 – Hennes förflutna
- 1931 – Farlig kärlek
- 1933 – Grand Hotel
- 1933 – Mata Hari
- 1935 – David Copperfield
- 1936 – Kameliadamen
- 1937 – Saratoga
- 1937 – Havets hjältar
- 1938 – Komedin om oss människor
- 1938 – Unge dr Kildare (den första i en serie filmer, som dr Gillespie)
- 1946 – Duell i solen
- 1946 – Livet är underbart
- 1948 – Stormvarning utfärdad
- 1949 – Hemligt uppdrag i Malaya
- 1951 – Revolt i Texas
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Lionel Barrymore
- Lionel Barrymore på Internet Movie Database (engelska)
