Lipödem
Lipödem är en konventionell beteckning på en störning av fettdepositionen som kan drabba kvinnor, och som yttrar sig i en knölig fettansamling från stussen neråt till anklarna.
ICD-beteckning
I den svenska ICD-10 finns "Lipödem" som en nationell beteckning under ödem (R60.0B). Under en tid var diagnoskoden felaktig i Sverige och R60.0B stod för Lipödem (underben). Sedan 1 januari 2017 har Socialstyrelsen korrigerat felet och tagit bort parentesen "underben". Det är viktigt att diagnoskoden börjar att användas så att man i Sverige statistiskt ska kunna räkna ut hur många som har sjukdomen. I Tyskland finns en studie som påvisat att 11 % av alla kvinnor har sjukdomen[1]. Sjukdomen misstänks vara genetisk. Forskning behövs för att hitta genen eller generna till sjukdomen.
Historik
Lipödem beskrevs första gången 1940 av Allen och Hines, för ett tillstånd av ökad fettanhopning på stuss och lår i kombination med ödem. Smärtsamma fettansamlingar tillsammans med en del andra symtom hade tidigare varit känt som Dercums sjukdom, eller som den sjukdomen också benämns "adipositas dolorosa".[2] Benämningen "adipositas dolorosa" har sedan felaktigt förekommit som synonymt till Lipödem, varför begreppet inte bör användas.
Sjukdomskarakteristik
Debuten av sjukdomen kommer ofta i samband med en hormonförändring hos kvinnan, som t.ex. pubertet, graviditet eller menopaus. Den är bilateralt symmetrisk (drabbar båda sidor lika mycket). Ödemet kan även vara pittingartat (d.v.s. det blir en grop av fingertryck) när det är ett lipochlymfödem, fettvävnaden smärtar vid tryck som inte borde göra ont, s.k. allodyni, huden bildar lätt blåmärken, ofta förekommer teleangiektasier på benen. Den oproportionerliga kroppsformen förblir oproportionerlig även efter viktminskning. Liksom vid lymfödem och venös insufficiens klagar personer med lipödem på tyngdkänsla i benen, svullnaden och smärtan tilltar vid varmt väder och träning.
Vård
Det är mycket angeläget att lipödemiker får rätt vård. Många patienter får förslitningar i leder som måste bytas ut, man rekommenderas träningsformer som gör mer skada än nytta. Dietister och magsäcksoperationer erbjuds trots att detta inte påverkar ödemen nämnvärt. Detta till stora kostnader för samhälle och patienter samtidigt som det ger ett stort lidande för patienten.
Adekvat lipödemvård
*Manuellt lymfdränage (MLD) som utförs av lymfterapeut eller Sjukgymnast 1-2 gånger per vecka. En kraftigare djupare lymfterapimassage fungerar bättre, ger ett ökat lymfflöde och minskad smärta. MLD rekommenderas alltid vid träning.
*Kompressionskläder som används framförallt vid ansträngning.
*Bassängträning som ger ett bra tryck som lättar uppåt på kroppen när man tränar upprätt.
*Fettsugning som ger ett förbättrat lymfflöde och minskad smärta.
*Lymphapress
*Medan vanlig fetma är mer generell och därefter mest drabbar buken, drabbas i första hand extremiteterna av lipödem. Somliga får ett lindrigt lipödem, medan andra får lipödem som förvärras kraftigt över tiden.
Se även
Referenser
http://dercum.tripod.com/bror-swedish.html
Noter
- ^ Foldi, E., an Foldi, M. (2006) Lipedema. In Foldi's Textbook of Lymphology (Foldi, M., and Foldi, E., eds) pp. 417-427, Elsevier GmbH, Munich, Germany.
- ^ Dercum, F. X. (1888) A subcutaneous connective-tissue dystrophy of the arms and back, associated with symptoms resembling myxoedema. In University Medical Magazine Philadelphia. Vol. 1 pp. 140-150.
Övriga källor
- LN Lymfterpi Norrort. http://lymfterapi.com/om-sjukdomar/lipodem/
- Team Dercum
- Karen Herbst
- Langendoen, S. I., et al. "Lipoedema: from clinical presentation to therapy. A review of the literature." British Journal of Dermatology 161.5 (2009): 980-986.
- Svenska ödem förbundet, http://www.svenskaodemforbundet.se/wp-content/uploads/2012/12/Lip%C3%B6dem-till-Praktisk-medicin.pdf
- SE-ICD-10, Kodtextändring 1 januari 2017
- , ICD10SE-kodtextandr2017.pdf