Sveriges statsminister
| Sveriges statsminister | |
|
|
| Residens | Sagerska huset Harpsund |
|---|---|
| Säte | Rosenbad |
| Utses av | 1876-1974: Konungen (pro forma sedan 1910-talet) 1975-idag: Talmannen (på Riksdagens vägnar) |
| Underställd | Sveriges riksdag |
| Mandatperiod | Ingen begränsning |
| Förste innehavare | Louis De Geer d.ä. |
| Inrättat | 20 mars 1876 |
| Ställföreträdare | Vice statsministern |
| Lön | 144 000 kronor per månad[1] |
| Webbplats | www.regeringen.se |
Sveriges statsminister är Konungariket Sveriges regeringschef. Statsministern leder regeringen, vars statsråd utses av statsministern, samt är myndighetschef för regeringskansliet. Statsministern väljs av riksdagen, sedan 1975 på talmannens förslag och det är talmannen som utfärdar förordnandet på riksdagens vägnar.
Ämbetet som Sveriges statsminister inrättades den 20 mars 1876,[2] då det tidigare ämbetet justitiestatsminister delades upp i statsminister och justitieminister. Samtidigt ersattes ämbetet utrikesstatsminister av utrikesminister.
Sedan 1995 har Sveriges statsminister haft sitt officiella residens i Sagerska huset som ligger i centrala Stockholm. Ämbetsinnehavaren har även tillgång till herrgården Harpsund i Södermanland, vilken fungerar som rekreationsbostad sedan den donerades för detta ändamål till riksdagen 1953.
Innehåll |
[redigera] Historia
1809 infördes i Sverige genom den nya regeringsformen titlarna justitiestatsminister och utrikesstatsminister, som ersatte den tidigare kanslipresidenten. Dessa var de främsta ledamöterna av statsrådet (regeringen) men hade inte ställning av regeringschef, vilket istället tillföll kungen. Utrikesstatsministern blev den högste ämbetsmannen inom Kunglig Majestäts kansli samtidigt som den informella positionen som den ledande ministern kunde flyta mellan olika statsråd, om nu en sådan position återfanns, men i och med Louis De Geers tillträde som justitiestatsminister 1858 började just denna post anses vara statsrådets främsta.
Vid en reform av regeringsformen 1876 bestämdes det att det skulle finnas en statsminister, som skulle vara chef för statsrådet, medan ett annat statsråd blev chef för justitedepartementet (och därmed kom att kallas justitieminister). Utrikesstatsministern blev minister för utrikes ärendena, i dagligt tal utrikesminister. Sveriges förste statsminister blev just Louis De Geer, som fram till dess hade varit justitiestatsminister. Han tillträdde posten den 20 mars 1876.[3]
Under åren 1876 till 1974 var statsministerns officiella titel "Hans excellens statsministern". Totalt fanns det tre personer med excellenstitel "excellenserna", som förutom statsministern var ministern för utrikes ärenden och riksmarskalken. Den siste statsministern som i Sverige brukade excellens-titeln var Olof Palme.
[redigera] Ämbetsuppgifter
| Sveriges statsskick | |
Denna artikel ingår i en artikelserie
|
|
| Grundlagarna | |
|---|---|
| Regeringsformen | |
| Tryckfrihetsförordningen | |
| Yttrandefrihetsgrundlagen | |
| Successionsordningen | |
| Lagstiftande makt | |
| Riksdagen | |
| Riksdagsordningen | |
| Riksdagens talman | |
| Riksdagens utskott | |
| Riksbanken | |
| Riksrevisionen | |
| Ceremoniell makt | |
| Statschefen | |
| Verkställande makt | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Statsråden | |
| Regeringskansliet | |
| Förvaltningsmyndigheterna | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Högsta domstolen | |
| Högsta förvaltningsdomstolen | |
| Administrativ indelning | |
| Län | |
| Kommuner | |
| Övrigt | |
| Europakonventionen | |
| Europeiska unionen | |
| Förenta nationerna | |
| Post- och Inrikes Tidningar | |
| Svensk författningssamling | |
| Sverige-portalen |
Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd och behöver inte riksdagens stöd för detta. Riksdagen kan dock när som helst välja att avsätta ett enskilt statsråd eller statsministern. Avsätts statsministern tvingas även hela regeringen avgå. Statsministern har också till uppgift att regelbundet hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter.
[redigera] Enligt regeringsformen
- Statsministern ska hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter, och statschefen ska konsultera statsministern innan utlandsresa.[4]
- Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern tillsätter statsråden.[5] En nytillträdd statsminister ska så snart som möjligt tillkännage sina nya statsråd inför riksdagen.[6]
- Ett statsråd (inklusive statsminister) måste vara svensk medborgare och får inte ha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba dennes förtroende[7].
- Ett statsråd ska entledigas vid begäran till statsministern. Statsministern har rätt att entlediga statsråd efter eget tycke.[8] Om statsministern dör eller entledigas så entledigas samtliga statsråd av talmannen.[9]
- Statsministern kan bland statsråden utse en ställföreträdare som kan tillfälligt rycka in för statsministern vid förhinder.[10]
- För att biträda statsministern, statsråden och beredningen av regeringsärenden finns regeringskansliet.[11]
- Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringsärenden.[12] Statsministern är sammankallande och ordförande vid regeringssammanträden som det krävs minst 5 statsråd vid för beslutsförighet.[13]
- Med undantag för vad som faller under "särskilda regeringsbeslut" enligt Lag (1974:613) om handläggningen av vissa regeringsärenden som kan tas enrådigt av chefen för försvarsdepartementet under statsministerns överinseende.[14]
- Statsministern utser bland statsråden departementschefer.[15] Normalt är departementschefer föredragande vid regeringssammanträden för ärenden tillhörande sitt departement, men statsministern kan förordna att ärenden ska föredras av annat statsråd än departementschef.[16]
- Författningar, propositioner och andra beslut ska för att äga giltighet skrivas under av statsministern eller annat statsråd "på regeringens vägnar".[17]
- Genom förordning kan dock uppdras åt tjänsteman att skriva under handlingar "på regeringens vägnar".[18]
- Statsministern ska när riket befinner sig i krig, om möjligt, informeras att krigsdelegationen trätt i riksdagens ställe.
- Om krigsdelegationens ledamöter hindras att mötas på grund av krigsförhållanden meddelas beslutet av regeringen.
- Om riket befinner sig i krigsfara fattas beslut av statsministern i förening med 6 av utrikesnämndens ledamöter.[19]
[redigera] Enligt riksdagsordningen
- Statsministern ska avge en regeringsförklaring vid riksmötets öppnade, om det inte finns särskilda skäl att avstå från detta.[20]
- Statsministern bestämmer om annan än ledamot av utrikesnämnden (inklusive suppleant, statsråd eller tjänsteman) får äga tillträde till nämndens möten som sker bakom lyckta dörrar.[21]
[redigera] Lön
Lönen för statsministern och övriga statsråd (som formellt betecknas arvode) fastställs årligen av statsrådsarvodesnämnden. Sedan 1 juli 2011 är statsministerns arvode 144 000 kronor per månad.[22]
[redigera] Tidigare belopp
|
|
[redigera] Lista över Sveriges statsministrar
[redigera] Kronologisk lista (1876–idag)
.jpg)
.jpg)
[redigera] Statistik
| Namn | Födelse | Ålder vid första tillträdet | Ämbetstid | Ålder vid sista frånträdet | Död | Livslängd |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Louis De Geer d.ä. | 18 juli 1818 | 57 år och 246 dagar | 4 år och 30 dagar | 61 år och 276 dagar | 24 september 1896 | 78 år och 68 dagar |
| Arvid Posse | 15 februari 1820 | 60 år och 64 dagar | 3 år och 55 dagar | 63 år och 118 dagar | 24 april 1901 | 81 år och 68 dagar |
| Carl Johan Thyselius | 8 juni 1811 | 72 år och 5 dagar | 0 år och 338 dagar | 72 år och 343 dagar | 11 januari 1891 | 79 år och 217 dagar |
| Robert Themptander | 14 februari 1844 | 40 år och 92 dagar | 3 år och 266 dagar | 43 år och 357 dagar | 30 januari 1897 | 52 år och 351 dagar |
| Gillis Bildt | 16 oktober 1820 | 67 år och 113 dagar | 1 år och 248 dagar | 68 år och 361 dagar | 24 oktober 1894 | 74 år och 8 dagar |
| Gustaf Åkerhielm | 24 juni 1833 | 56 år och 110 dagar | 1 år och 271 dagar | 58 år och 16 dagar | 2 april 1900 | 66 år och 282 dagar |
| Erik Gustaf Boström | 11 februari 1842 | 49 år och 149 dagar | 11 år och 347 dagar | 63 år och 61 dagar | 21 februari 1907 | 65 år och 10 dagar |
| Fredrik von Otter | 11 april 1833 | 67 år och 154 dagar | 1 år och 296 dagar | 69 år och 85 dagar | 9 mars 1910 | 76 år och 332 dagar |
| Johan Ramstedt | 7 november 1852 | 52 år och 157 dagar | 0 år och 111 dagar | 52 år och 268 dagar | 15 mars 1935 | 82 år och 128 dagar |
| Christian Lundeberg | 14 juli 1842 | 63 år och 19 dagar | 0 år och 97 dagar | 63 år och 116 dagar | 10 november 1911 | 69 år och 119 dagar |
| Karl Staaff | 21 januari 1860 | 45 år och 290 dagar | 2 år och 306 dagar | 54 år och 27 dagar | 4 oktober 1915 | 55 år och 256 dagar |
| Arvid Lindman | 19 september 1862 | 43 år och 252 dagar | 7 år och 13 dagar | 67 år och 261 dagar | 9 december 1936 | 74 år och 81 dagar |
| Hjalmar Hammarskjöld | 4 februari 1862 | 52 år och 13 dagar | 3 år och 41 dagar | 52 år och 54 dagar | 12 oktober 1953 | 91 år och 250 dagar |
| Carl Swartz | 5 juni 1858 | 58 år och 298 dagar | 0 år och 203 dagar | 59 år och 136 dagar | 6 november 1926 | 68 år och 154 dagar |
| Nils Edén | 25 augusti 1871 | 46 år och 55 dagar | 2 år och 143 dagar | 48 år och 198 dagar | 16 juni 1945 | 73 år och 295 dagar |
| Hjalmar Branting | 23 november 1860 | 59 år och 108 dagar | 2 år och 152 dagar | 64 år och 62 dagar | 24 februari 1925 | 64 år och 93 dagar |
| Louis De Geer d.y. | 27 november 1854 | 65 år och 335 dagar | 0 år och 119 dagar | 66 år och 88 dagar | 25 februari 1935 | 80 år och 90 dagar |
| Oscar von Sydow | 12 juli 1873 | 47 år och 226 dagar | 0 år och 232 dagar | 48 år och 93 dagar | 19 augusti 1936 | 63 år och 38 dagar |
| Ernst Trygger | 27 oktober 1857 | 65 år och 174 dagar | 1 år och 182 dagar | 66 år och 357 dagar | 23 september 1943 | 85 år och 331 dagar |
| Rickard Sandler | 29 januari 1884 | 40 år och 361 dagar | 1 år och 134 dagar | 42 år och 129 dagar | 12 november 1964 | 80 år och 288 dagar |
| Carl Gustaf Ekman | 6 oktober 1872 | 53 år och 244 dagar | 4 år och 178 dagar | 59 år och 305 dagar | 15 juni 1945 | 72 år och 252 dagar |
| Felix Hamrin | 14 januari 1875 | 57 år och 205 dagar | 0 år och 49 dagar | 57 år och 254 dagar | 27 november 1937 | 62 år och 317 dagar |
| Per Albin Hansson | 28 oktober 1885 | 46 år och 332 dagar | 13 år och 276 dagar | 60 år och 343 dagar | 6 oktober 1946 | 60 år och 343 dagar |
| Axel Pehrson-Bramstorp | 19 augusti 1883 | 52 år och 305 dagar | 0 år och 101 dagar | 53 år och 40 dagar | 19 februari 1954 | 70 år och 184 dagar |
| Östen Undén (tillförordnad) | 25 augusti 1886 | 60 år och 42 dagar | 0 år och 5 dagar | 60 år och 47 dagar | 14 januari 1974 | 87 år och 142 dagar |
| Tage Erlander | 13 juni 1901 | 45 år och 120 dagar | 23 år och 3 dagar | 68 år och 123 dagar | 21 juni 1985 | 84 år och 8 dagar |
| Olof Palme | 30 januari 1927 | 42 år och 257 dagar | 10 år och 137 dagar | 59 år och 29 dagar | 28 februari 1986 | 59 år och 29 dagar |
| Thorbjörn Fälldin | 24 april 1926 | 50 år och 167 dagar | 5 år och 6 dagar | 56 år och 167 dagar | Lever ännu | 85 år och 322 dagar (lever ännu) |
| Ola Ullsten | 23 juni 1931 | 47 år och 117 dagar | 0 år och 359 dagar | 48 år och 111 dagar | Lever ännu | 80 år och 262 dagar (lever ännu) |
| Ingvar Carlsson | 9 november 1934 | 51 år och 112 dagar | 7 år och 18 dagar | 61 år och 134 dagar | Lever ännu | 77 år och 123 dagar (lever ännu) |
| Carl Bildt | 15 juli 1949 | 42 år och 81 dagar | 3 år och 3 dagar | 45 år och 84 dagar | Lever ännu | 62 år och 240 dagar (lever ännu) |
| Göran Persson | 20 januari 1949 | 47 år och 62 dagar | 10 år och 198 dagar | 57 år och 259 dagar | Lever ännu | 63 år och 51 dagar (lever ännu) |
| Fredrik Reinfeldt | 4 augusti 1965 | 41 år och 63 dagar | 5 år och 157 dagar | Innehar fortfarande posten | Lever ännu | 46 år och 220 dagar (lever ännu) |
[redigera] Tidigare statsministrar som återkommit som annat statsråd
Nedan följer en lista över tidigare statsministrar som gar tjänstgjort som statsråd under en annan statsminister.
- Arvid Lindman, utrikesminister 1917 (statsminister 1906–1911, 1928–1930)
- Hjalmar Branting, konsultativt statsråd 1925 (statsminister 1920, 1921–1923, 1924–1925)
- Ernst Trygger, utrikesminister 1928–1930 (statsminister 1923–1924)
- Rickard Sandler, utrikesminister 1932–1936, 1936–1939 (statsminister 1925–1926)
- Axel Pehrsson-Bramstorp, jordbruksminister 1936–1946 (statsminister juni–september 1936)
- Ola Ullsten, utrikesminister 1979–1982 (statsminister 1978–1979)
- Carl Bildt, utrikesminister 2006– (statsminister 1991–1994)
[redigera] Källor
- Statens offentliga utredningar 2007:42 Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv, (hämtad 2012-02-22)
[redigera] Notförteckning
- ^ Regeringskansliet: Om Regeringskansliet, läst 2011-08-04
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html. Läst 25 juni 2011.
- ^ de Geer, Louis (1906). ”Å nyo statsminister (1875-1876)”. Minnen. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 187-202
- ^ RF 5 kap 3 §
- ^ RF 6 kap 1 §
- ^ RF 6 kap 6 §
- ^ RF 6 kap 2 §
- ^ RF 6 kap 8 §
- ^ RF 6 kap 9§
- ^ RF 6 kap 10 §
- ^ RF 7 kap 1 §
- ^ RF 7 kap 3 §
- ^ RF 7 kap 4§
- ^ RF 7 kap 3 §
- ^ RF 7 kap 7§
- ^ RF 7 kap 5 §
- ^ RF 7 kap 7 §
- ^ Ibid.
- ^ RF 15 kap 2 §
- ^ RO 1 kap 4 §
- ^ RO 8 kap 8 §
- ^ Regeringskansliet: Om Regeringskansliet, läst 2011-08-04
- ^ Efter Per-Albin Hanssons död fungerade Östen Undén som tillförordnad statsminister, i sin egenskap av regeringens andre excellens och utrikesminister, fram till dess att Tage Erlander hade svurits in i ämbetet.
- ^ Efter Olof Palmes död fungerade Ingvar Carlsson som tillförordnad statsminister från 1 till 12 mars, då han formellt utsågs till statsminister av riksdagen.
[redigera] Se även
- Vice statsminister (Sverige)
- Sveriges regering
- Danmarks statsminister
- Finlands statsminister
- Islands statsminister
- Norges statsminister
[redigera] Externa länkar
|
|||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||
