Lista över fågelfamiljer

Från Wikipedia

Världens nu levande fåglar placeras i ett par hundratal familjer. Det råder ingen konsensus om vare sig antalet familjer eller hur de är släkt med varandra. Det råder heller ingen enighet hur dessa ska sorteras i form av en lista. Genetiska studier har visat att ett antal tidigare erkända fågelfamiljer i själva verket är inbäddade i andra fågelfamiljer, medan andra studier pekar på behovet att urskilja nya. Ingen av de fyra stora internationella taxonomiska auktoriteterna (Clements et al,[1] Howard & Moore,[2] Birdlife International/Handbook of the Birds of the World och IOC[3]) är helt uppdaterade vad gäller den senaste forskningen. I andra fall kan det röra sig om en definitionsfråga om närbesläktade grupper utgör en eller flera familjer.

Nedan listas alla de familjer som erkänns av någon av de fyra ledande världauktoriteterna. Ordningen följer John Boyds sammanställning Taxonomy In Flux[4] som grundar sig på de senaste forskningsrönen. Alla familjer och ordningar har inte svenska namn eftersom Birdlife Sverige (som är ledande auktoritet för svenska namn på världens fågelarter, familjer och ordningar) följer IOC:s taxonomi.

Nu levande fågelfamiljer[redigera | redigera wikitext]

Alla nu levande fåglar grupperas i underklassen Neornithes. Denna delas in i två infraklasser, Paleognathae och Neognathae.

Infraklass paleognata fåglar (Paleognathae)[redigera | redigera wikitext]

Struts (Struthio camelus) i familjen strutsar.

Infraklass neognata fåglar (Neognathae)[redigera | redigera wikitext]

Neognathae delas in i två överordningar, Galloanserae och Neoaves.

Överordning Galloanserae[redigera | redigera wikitext]

Gräsänder (Anas platyrhynchos) i familjen änder.
Fasan (Phasianus colchicus) i familjen fasanfåglar.

Överordning Neoaves[redigera | redigera wikitext]

Neoaves innehåller övriga fågelfamiljer och därmed den absoluta merparten av världens fågelfauna. Neoaves består av nio till tio klader som skilde sig åt mycket snabbt kring K/T-gränsen cirka 66 miljoner år sedan. När 7 5% av världens organismer dog ut, med största sannolikhet på grund av en meteoritkollision, lämnades fältet öppet för de fågelarter som överlevde att inta de nischer som de utdöda djuren lämnat.

Följden blev en explosiv evolution bland fåglarna i Neoaves, så pass att deras inbördes släktskap idag är mycket svår att uttyda. Olika forskningsstudier ger olika resultat hur kladerna är besläktade med varandra. Det har till och med föreslagits att detta släktskap är omöjligt att utreda med dagens metoder, en så kallad "hård polytomi".

Bland världsledande taxonomiska auktoriteter har dels denna nya forskning inte fått genomslag i hur Neoaves sorteras, dels har de som beaktat resultaten valt olika sätt att implementera dem i form av en lista. Här nedan listas de nio kladerna efter John Boyds Taxonomy In Flux, men rent vetenskapligt är det godtyckligt i vilken ordning de sorteras.

KLAD 1. STRISORES: nattskärror, seglare och kolibrier[redigera | redigera wikitext]
Nattskärra (Caprimulgus europaeus) i familjen nattskärror.
Topaskolibri (Chrysolampis mosquitus) i familjen kolibrier.

Familjerna i denna klad har traditionellt delats in i de två ordningarna skärrfåglar (Caprimulgiformes) och seglar- och kolibrifåglar (Apodiformes). DNA-studier visar dock att detta inte är korrekt. Istället har gruppen delats in i än fler ordningar, enligt följande:

KLAD 2. MUSOPHAGOTIDES: turakor och trappar[redigera | redigera wikitext]
KLAD 3. CUCULIFORMES: gökfåglar[redigera | redigera wikitext]
Gök (Cuculus canorus) i familjen gökar.

Denna klad består av enbart en enda familj, gökar (Cuculidae). Vissa studier tyder på att den utgör systergrupp till klad 2 ovan.[5]

KLAD 4. COLUMBIMORPHAE: flyghöns, duvor och mesiter[redigera | redigera wikitext]
Turkduva (Streptopelia decaocto) i familjen duvor.
KLAD 5. GRUIFORMES: tran- och rallfåglar[redigera | redigera wikitext]
Sothöna (Fulica atra) i familjen rallar.

Denna klad med sex familjer består av en enda nu levande ordning.

KLAD 6. MIRANDORNITHES: doppingar och flamingor[redigera | redigera wikitext]
Skäggdopping (Podiceps cristatus) i familjen doppingar.
KLAD 7: CHARADRIIFORMES: vadarfåglar[redigera | redigera wikitext]
Strandskata (Haematopus ostralegus) i familjen strandskator.
Myrspov (Limosa lapponica) i familjen snäppor.
Silvertärna (Sterna paradisaea) i familjen måsfåglar.

Även denna klad består av en enda nu levande ordning.

KLAD 8. PHAETHOQUORNITHES: "vattenfåglar"[redigera | redigera wikitext]
Adéliepingvin (Pygoscelis adeliae) i familjen pingviner.
Havslöpare (Oceanites oceanicus) i familjen sydstormsvalor.
Vit stork (Ciconia ciconia) i familjen storkar.

Denna klad omfattar i stort sett enbart vattenlevande fåglar och har följaktligen fått namnet "water birds" på engelska.

KLAD 9. OPISTHOCOMIFORMES: hoatzinfåglar[redigera | redigera wikitext]

Denna klad består av enbart en enda familj, Opisthocomidae, som härbärgerar en enda nu levande art, hoatzinen.

KLAD 10. TELLURAVES: "landfåglar"[redigera | redigera wikitext]
Havsörn (Haliaeetus albicilla) i familjen hökartade rovfåglar.
Pärluggla (Aegolius funereus) i familjen ugglor.

Denna klad delas upp i två grupper: Afroaves (till och med Piciformes) och Australaves (seriemafåglar, falkfåglar, papegojfåglar och tättingar).

Klad 10a. Afroaves

Klad 10b: Australaves Australaves består av fyra ordningar som successivt är släkt med varandra. Att dessa fyra utgör en grupp är en ny och förvånande upptäckt; fram tills nyligen ansågs falkar vara närbesläktade med hökfåglar och seriemorna tillhöra ordningen tran- och rallfåglar.

TÄTTINGARNAS INDELNING[redigera | redigera wikitext]

Tättingarna omfattar mer än hälften av världens fågelarter. Den delas in i två underordningar: Acanthisitti med den lilla familjen klippsmygar (Acanthisittidae) som enbart förekommer i Nya Zeeland och Eupasseres med alla andra tättingar.

Eupasseres delas i sin tur in i två infraordningar, de i huvudsak amerikanska suboscinerna (Tyranni) respektive de över hela världen förekommande oscinerna eller sångfåglarna (Passeri). Tyranni består av tre parvordningar, varav de två senare är närmast släkt med varandra.

Infraordningen Passeri (osciner) utvecklades i Australien och Wallacea och spreds senare över hela världen. Passeri kan delas in i sex parvordningar som successivt är släkt med varandra, varav de fyra första innehåller familjer som fortfarande är i stort sett begränsade till australiska regionen.

Corvida och Passerida är systergrupper och spred sig från australiska regionen till resten av världen. De flesta av familjerna i Corvida är än idag begränsade till Australien och Sydostasien och flera andra som förekommer vidare har också sin tonvikt. Endast två familjer förekommer enbart i Afrika. Till Nord- och Sydamerika har enbart vireorna, kråkfåglarna och två arter i törnskatorna spritt sig.

Passerida är till skillnad från Corvida mer jämnt spridd över hela världen. Passerida kan delas in i fem klader som successivt är släkt med varandra: fyra överfamiljer och "resten", en klad med flera överfamiljer. De första tre överfamiljerna är begränsade till australiska regionen:

I och med överfamiljen Picathartoidea tar Passerida klivet över till Afrika. Exakt hur det gick till är inte klarlagt. En de tre familjerna, sydhakarna, förekommer alltjämt i Australasien och ralltrasten påträffas i Sydostasien.

Picathartoidea är systergrupp till alla övriga fåglar som kan delas upp i tre klader, vars inbördes släktskap ännu inte är klarlagd. Den första, som troligen är systerart till de övriga två, består av två överfamiljer, Paroidea och Sylvioidea. Det är dock oklart huruvida de egentligen utgör en enda överfamilj. Paroidea består av fyra relativt små familjer som förekommer i stora delar av världen utom i Sydamerika:

Överfamiljen Sylvioidea består i huvudsak av den numera uppdelade familjen sångare, Sylviidae, men också andra familjer som bulbyler, lärkor, svalor och timalior. Värt att notera är att endast fem arter förekommer i Nord- och Sydamerika: berglärka, messmyg (Sylviidae/Paradoxornithidae), donakobius, buskmes (Aegithalidae) samt nordsångare (Phylloscopidae) i Alaska.

Resterande fåglar delas in i två klader som tros vara varandras närmaste släktingar. Den ena omfattar fyra överfamiljer vars inbördes släktskap är oklar: Reguloidea, Bombycilloidea, Certhioidea och Muscicapoidea.

Reguloidea består enbart av den både till artantalet och storleken lilla familjen kungsfåglar (Regulidae) som tidigare troddes vara sångare. Bombycilloidea omfattar sex artfattiga familjer, där fyra är monotypiska, det vill säga innehåller endast en art:

I överfamiljen Certhioidea återfinns fyra eller fem familjer med relativt små arter som i tre familjer utvecklat en förmåga att klättra på trädstammar:

Överfamilj Musicapoidea omfattar sex familjer:

Resterande fågelarter placeras alla i överfamiljen Passeroidea, i huvudsak fröätare:

Tidigare fågelfamiljer[redigera | redigera wikitext]

Följande familjer erkändes tidigare men inte längre av i stort sett alla taxonomiska auktoriteter och inkluderas istället i en annan familj, angiven nedan:

Föreslagna fågelfamiljer[redigera | redigera wikitext]

Följande familjer har föreslagits i vetenskapliga studier och författare, men ännu inte erkänts av taxonomiska auktoriteter.

  • "Ljungpipare" (Pluvialidae) – traditionellt en del av piparna
  • "Yuhinavireor" (Erpornidae) – tidigare en del av glasögonfåglarna, men står nära vireor och placeras oftast bland dem
  • "Brokvireor" (Pteruthiidae) – tidigare en del av timaliorna, men står nära vireor och placeras oftast bland dem
  • "Silkesstjärtar" (Lamproliidae) – två arter som numera förs till solfjäderstjärtarna, men som är relativt avlägsna
  • "Mindanaosparvar" (Hypocryptadiidae) – en art som fram tills nyligen placerats bland glasögonfåglarna, men som förvånande nog visats stå nära sparvfinkarna och placeras oftast bland dem

Utdöda fågelfamiljer[redigera | redigera wikitext]

En fågelfamilj har dött ut under det som brukar kallas historisk tid, det vill säga efter år 1500: ooerna i familjen Mohoidae. Dessa ansågs tidigare vara honungsfåglar, men DNA-studier visar förvånande nog att de står, eller stod, nära sidensvansarna. Ytterligare två utdöda familjer har tidigare urskiljts, dronter (Raphidae) och piopioer (Turnagridae). Dessa placeras nu som en del av familjen duvor respektive gyllingar.

Utdöda familjer under förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare sju fågelfamiljer dog ut under holocen före år 1500, alla troligen på grund av människan.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ John Boyds Taxonomy In Flux
  5. ^ R.O. Prum, J.S. Berv, A. Dornburg, D.J. Field, J.P. Townsend, E. Moriarty, et al. A comprehensive phylogeny of birds (Aves) using targeted next-generation DNA sequencing Nature, 526 (2015), pp. 569-573
  6. ^ Alström et al. (2014) Discovery of a relict lineage and monotypic family of passerine birds Arkiverad 18 april 2014 hämtat från the Wayback Machine., Biology letters, vol.10, nr.3, doi: 10.1098/rsbl.2013.1067

Källor[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_fågelfamiljer&oldid=51845691”