Lista över järnvägarnas elsystem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

De mer använda systemen är i fetstil.

  • Likström 800-1000 V
    • Strömförsörjning med kontaktledning: Några mindre banor i Österrike och i Schweiz. Saltsjöbanan har 900 V, en tid 750 V, innan dess 1500 V, beroende på vilka vagntyper man kört.
    • Strömförsörjning med strömskena: Pendeltågen (S-Bahn) i Berlin
  • Likström 1500 V: Detta är en vanlig spänningsnivå för många järnvägar och finns i bland annat Nederländerna, Frankrike, Spanien, Danmark (endast S-tåg runt Köpenhamn), Indien, Irland, Japan, Schweiz (några smalspårsbanor), Spanien, USA (banor runt Chicago), Australien samt på Roslagsbanan. Även på Saltsjöbanan fram till 1976 (då ändrat till 750 V, ursprungligen 1350 V)
  • Likström 2400 V: Arbetsbana för Lausitz brun-kol AG, Chur-Arosa Bahn (Schweiz) fram till 1997
  • Enfas Växelström 6300 V, 25 Hz: Mariazeller Bahn (smalspårsbana i Österrike)
  • Enfas Växelström 11.000 V, 16 2/3 Hz: Smalspårsbanor I Schweiz
  • Enfas Växelström 11.000 V, 60 Hz: Metro North Railroad CO i USA
  • Enfas Växelström 12.000 V, 25 Hz: Några banor runt New York i USA
  • Enfas Växelström 20.000 V, 60 Hz: Japan
  • Enfas Växelström 50.000 V, 50 Hz: Sishen - Saldanha i Sydafrika (22000 tons tåg med järnmalm).

Se även[redigera | redigera wikitext]