Lista över namn för guden Tor

Från Wikipedia

Lista över namn för asaguden Tor.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I den fornnordiska religionen är Tor en av de främsta gudarna. Guden uppträder i många olika källor under olika namn och benämningar. Olika skäl till denna rikedom av benämningar kan föreligga. Bland annat var det förbundet med stora risker att uttala en mäktig krafts verkliga namn. Detta gällde såväl naturkrafter som gudamakter. Denna tabuföreställning brukar kallas att skapa ett noaord för den kraft man vill kunna tala om. Istället för det verkliga namnet används ett smeknamn eller en omskrivning. Om det verkliga namnet uttalades kunde detta leda till att den som uttalade namnet kallade till sig guden. I fallet med Tor är det lätt att förstå om människor kände fruktan inför möjligheten att ett våldsamt åskväder plötsligt skulle dyka upp, om åskgudens namn uttalades. Det blev då aktuellt använda Noaord istället för gudsnamnet Tor.

Ett annat skäl till den stora rikedomen av benämningar kan vara poetiskt. Inom den fornnordiska poesin och sagalitteraturen finns ett väl utvecklat system för att namnge och benämna allt från vanliga redskap, djur, människor och även gudar, med omskrivningar och "kenningar".

Ett tredje skäl skulle helt enkelt kunna vara att guden ifråga hade olika namn på olika platser. Den västnordiska traditionen behöver inte helt överensstämma med den östnordiska. De nordiska traditionerna behöver inte heller till fullo överensstämma med de tysk-europeiska eller anglosaxiska benämningarna för åskguden, även om de olika geografiska områdena delade likartat mytmaterial.

Förutom de ovan uppräknade benämningarna så finns en uttömmande listning av poetiska omskrivningar för Tor i Skaldespråket i Anders Jacob D. Cnattingius översättning.[1]

Namnlista[redigera | redigera wikitext]

Namn Svenskt namn Betydelse Beläggsställe
Ásabragr Åsabrag Åsa-herre, "Den främste bland åsarna". Sången om Skirner (33), Namntulorna[2]
Ása-Þórr Åsator Åsa-Tor, "Åsen Tor" Gyflaginning (9, 21, 45, 46, 54), Sången om Harbard (52)
Atli "Den förskräcklige" Namntulorna[2], Þrymlur I (7), Sturlaugsrímur VI (11), Skikkjurímur III (1)
Bjǫrn Björn, Biörn Björn Namntulorna[2], Lokrur I (5), III (6)
Einheri "Den som kämpar ensam". Benämningen är ett singular av "Einherjar". Loketrätan (60)
Einriði, Eindriði Enride, Endride Möjligen "Den som rider ensam" eller kanske ursprungligen "Den som härskar ensam". [3] Höstlång (19), Vellekla (15), Namntulorna, Lokrur II (6, 34, 40), III (40)
Ennilangr Ennilang "Den med bred panna" [3] Namntulorna[2]
Fader Toren Ett noanamn för Tor. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Fjörgynjar burr Fjorgyns son "Gudinnan Jords son” eller ”jordens son". Valans spådom (56)
Gobonden eller Gobon Ett noanamn för Tor. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Gobondatoren Ett noanamn för Tor. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Gofar (även Guffar) Gode far, Ett noanamn för Tor. Efterleden -far är i detta fall inte härledd från ordet fader, som i "gudfader", utan från verbet fara, som i "att färdas". Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4], SAOB, Wärend och wirdarne[5], Sjögång och blåst i övre dalarnas allmogespråk[6]
Gogubben Ett noanamn för Tor. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4], SAOB, Wärend och wirdarne[5]
Hafra dróttin Bockarnas herre
Harðhugaðr Hårdhugad Möjligen "Den starkhågade", "Den med stor viljestyrka". Kvädet om Trym (31)
Harðvéurr Hardveur "Den starke bågskytten" [3] Namntulorna[2]
Helge Tor Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Sonen till Hlodyn Möjligen "Sonen till Jord". Valans spådom (56)
Hlóriði, Hlórriði Hloridi, Hlorridi Möjligen "Den högljude (bullrande) ryttaren", "Den högljude väderguden". Namnet förefaller vara ett gammalt kultnamn för Tor. [3] Kvädet om Hymer (4, 16, 27, 29, 37), Loketrätan (54), Kvädet om Trym (7, 8, 14, 31), Lokrur II (43)
Kornbonden Ett noanamn för Tor. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige, Wärend och wirdarne[5]
Kornmoden Ett noanamn för Tor. Wärend och wirdarne[5]
Ǫku-Þor (Öku-Thor) Åkator "Åka-Tor" eller "Köra-Tor", med betydelsen “Köra vagn”. Ordet kan vara ett lån från den finska guden Ukko "Ukko-Tor". [3] Gylfaginning (21, 44, 46)
Reiðar Týr "Vagnsguden" Skaldespråket (1)[7], Anders Jacob D. Cnattingius översättning
Rymr Rym "ljud" eller ”oljud", kanske "den bullrande". [3] Namntulorna[2], Þrymlur II (6), III (26), Lokrur I (27)
Skaurmann Skurmannen? Möjligen Regnskursmannen. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Skairkalln Skurkarlen? Möjligen Regnskurskarlen. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Socke-Thore Socke-Tor Vallåt från norra Bohuslän, Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Sönnungr Möjligen ”Den sanne” [3] Namntulorna[2], Lokrur IV (8)
Tore-gud Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Torckar Torkarl Hammarhämtningen[8]
Toren Möjligen "Dunret" eller "Dundraren" Laurentius Petris postilla: "Likasom thoren hade slaget them ned", Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]
Véþormr Möjligen "Den heliga platsens väktare". Möjligen avses inte Tor med denna benämning. 4 Arenbjörnskvädet (19)
Véuðr, Véoðr Veud, Veod Möjligen varianter av Véurr. [3] Namntulorna[2]
Véurr Veur Möjligen: "Den heliga platsens väktare". [3] Kvädet om Hymer (11, 17, 21), Valans spådom (56)
Vingþórr Vingtor Möjligen: “Strids-Tor”. Tolkningen är omstrid. [3] Kvädet om Trym (1) , Sången om Allvis (6), Namntulorna[2]
Vingnir Vingner Möjligen "den vapenskakande guden" Den yngre eddan, Prologen[9] (3)
Åkergubben Ett noanamn för Tor. Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Skaldespråket”. http://heimskringla.no/wiki/Snorre_Sturlesons_Edda_samt_Skalda_Omskrifningar. 
  2. ^ [a b c d e f g h i] ”Namnstulorna”. http://heimskringla.no/wiki/Nafnaþulur. Läst 7 januari 2015. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Simek, Rudolf (2007). Dictionary of Northern Mythology. D.S. Brewer. ISBN 0-85991-513-1 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l] Lindgren, Magnus Fredrik (1878). Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige. D. F. Bonniers Boktryckeri. https://runeberg.org/hedgudatro/ 
  5. ^ [a b c d] Hylté-Cavallius, Gunnar Olof (1863). Wärend och wirdarne. P. A. Nordstedt och söner. https://archive.org/details/wrendochwirdar01hylt 
  6. ^ Lindén, Bror (1956). Sjögång och blåst i övre dalarnas allmogespråk. Dalarnas hembygdsbok. Årsbok utg. Av Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund 
  7. ^ ”Den yngre eddan, Omskrivningar”. http://heimskringla.no/wiki/Snorre_Sturlesons_Edda_samt_Skalda_Omskrifningar. Läst 7 januari 2015. 
  8. ^ Arwidsson, Adolf Iwar (1834). Svenska fornsånger. P. A. Norstedt och söner. https://runeberg.org/fornsang/1/ 
  9. ^ ”Den yngre eddan, Prologen”. http://heimskringla.no/wiki/Snorre_Sturlesons_Edda_samt_Skalda_Förespråk. Läst 7 januari 2015.