Guldbaggen för bästa dokumentärfilm

Från Wikipedia

Guldbaggen för bästa dokumentärfilm har delats ut i sedan den 36:e galan, vilken belönade bästa bidrag från år 2000.[1][2] Vissa dokumentärfilmer hade även dessförinnan belönats med en Guldbagge för Bästa film alternativt Bästa kortfilm.

Vinnare och nominerade[redigera | redigera wikitext]

  Vinnare
  Belönad med Guldbaggen innan rådande kategori infördes

Dokumentärer som tilldelats Guldbaggen för bästa film[redigera | redigera wikitext]

År Film Regissör
1968 / 1969
(6:e)
Den vita sporten[3] "Grupp 13": Roy Andersson, Kalle Boman, Lena Ewert, Staffan Hedqvist, Axel Lohmann, Lennart Malmer, Jörgen Persson, Ingela Romare, Inge Roos, Rudi Spee, Bo Widerberg, Björn Öberg och Sven Fahlén
1978 / 1979
(15:e)
Ett anständigt liv Stefan Jarl
1984
(20:e)
Smärtgränsen Agneta Elers-Jarleman
1988
(24:e)
Tillbaka till Ararat PeÅ Holmquist och Suzanne Khardalian
1994
(30:e)
En pizza i Jordbro Rainer Hartleb

Dokumentärer som tilldelats Guldbaggen för bästa kortfilm[redigera | redigera wikitext]

År Film Regissör
1996
(32:a)
I skuggan av solen Susanna Edwards
1998
(34:e)
Aligermaas äventyr Andra Lasmanis
2000
(36:e)
Del av den värld som är din Karin Wegsjö

Bästa dokumentär[redigera | redigera wikitext]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

År Film Regissör
2000
(36:e)
Min mamma hade fjorton barn Lars Lennart Forsberg
Fyren Magnus Enquist, Kristian Petri och Jan Röed
Respect! Susanna Edwards
2001
(37:e)
Ljudmilas röst Gunnar Bergdahl
Låt dom andra sköta kärleken Ruben Östlund
Mormor, Hitler och jag Carl Johan De Geer
2002
(38:e)
Muraren Stefan Jarl
Boogie Woogie Pappa Erik Bäfving
Gömd David Aronowitsch, Hanna Heilborn och Mats Johansson
2003
(39:e)
Du ska nog se att det går över Cecilia Neant-Falk
Surplus: Terrorized Into Being Consumers Erik Gandini
Zonen Esaias Baitel
2004
(40:e)
Armbryterskan från Ensamheten Lisa Munthe och Helen Ahlsson
Bagaren Kristina Meiton
Gå loss Magnus Gertten och Erik Bäfving
2005
(41:a)
Prostitution bakom slöjan Nahid Persson Sarvestani
Brunnen Kristian Petri
Kinchen Måns Månsson
2006
(42:a)
Vikarien Åsa Blanck och Johan Palmgren
Alice och jag Rebecka Rasmusson
Jag minns Håkan Alexandersson Carl Johan De Geer
2007
(43:e)
Nunnan Maud Nycander
Det svider i hjärtat Oscar Hedin
Paradiset Jerzy Sladkowski
2008
(44:e)
Maggie vaknar på balkongen Mark Hammarberg, Ester Martin Bergsmark och Beatrice Andersson
H:r Landshövding Måns Månsson
En enastående studie i mänsklig förnedring Patrik Eriksson
2009
(45:e)
Ebbe - The Movie Karin af Klintberg och Jane Magnusson
Drottningen och jag Nahid Persson Sarvestani
Videocracy Erik Gandini

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

År Film Regissör
2010
(46:e)
Ångrarna Marcus Lindeen
Familia Mikael Wiström och Alberto Herskovits
Så nära Emelie Wallgren och Ina Holmqvist
2011
(47:e)
At Night I Fly Michel Wenzer
The Black Power Mixtape 1967–1975 Göran Olsson
Stora scenen Tova Mozard
2012
(48:e)
Searching for Sugar Man Malik Bendjelloul
Palme Maud Nycander och Kristina Lindström
Pojktanten Ester Martin Bergsmark
2013
(49:e)
Belleville Baby Mia Engberg
De dansande andarnas skog Linda Västrik
Frihet bakom galler Nima Sarvestani
2014
(50:e)
Om våld Göran Olsson
Lgh + bil + allt jag har och äger Clara Bodén
Ute på landet Anders Jedenfors
2015
(51:a)
Förvaret Anna Persson och Shaon Chakraborty
Every Face Has a Name Magnus Gertten
Jag är Ingrid Stig Björkman
2016
(52:a)
Martha & Niki Tora Mkandawire Mårtens
Don Juan Jerzy Sladkowski
MonaLisa Story Jessica Nettelbladt
2017
(53:e)
Silvana – väck mig när ni vaknat Mika Gustafson, Olivia Kastebring och Christina Tsiobanelis
Brev till en seriemördare Manal Masri
Himlens mörkrum Nils Petter Löfstedt
2018
(54:e)
Rekonstruktion Utøya Carl Javér
The Deminer Hogir Hirori
Flotten Marcus Lindeen
2019
(55:e)
Transnistra Anna Eborn[4]
Fraemling Mikel Cee Karlsson[5]
Josefin & Florin Ellen Fiske och Joanna Karlberg[5]

2020-talet[redigera | redigera wikitext]

År Film Regissör
2020
(56:e)
Greta Nathan Grossman[6]
Idomeni David Aronowitsch[7]
Scheme Birds Ellen Fiske och Ellinor Hallin[7]
2021
(57:e)
Sabaya Hogir Hirori[8]
Children of the Enemy Gorki Glaser-Müller[9]
Lena Isabel Andersson[9]
Världens vackraste pojke Kristina Lindström och Kristian Petri[9]
2022
(58:e)
Historjá – Stygn för Sápmi Thomas Jackson[10]
Döttrar Jenifer Malmqvist [11]
Nelly & Nadine Magnus Gertten[11]
The Scars of Ali Boulala Max Eriksson[11]
2023
(59:e)
Miraklet i Gullspång Maria Fredriksson[12]
Hypermoon Mia Engberg [12]
Son of the Mullah Nahid Persson Sarvestani[12]
Vintersaga Carl Olsson[12]

Relaterade vinster[redigera | redigera wikitext]

Dokumentärfilmare som tilldelats Guldbaggen för bästa foto[redigera | redigera wikitext]

Dokumentärfilmare som tilldelats Guldbaggejuryns specialpris[redigera | redigera wikitext]

  • 1978/1979 – Eric M Nilsson för sin "egensinniga och självständiga insats för att vidga den svenska dokumentärfilmens gränser".

Dokumentärfilmare som tilldelats Guldbaggen för kreativa insatser [redigera | redigera wikitext]

  • 1988 - Jan Troell för "hans personliga och kontroversiella porträtt av Sverige i filmen Sagolandet".
  • 1989 – Stefan Jarl för "lidelsen och konsekvensen i hans filmarbete".
  • 1993 – Arne Sucksdorff för "en banbrytande insats för den svenska dokumentärfilmen".
  • 1999 – Jan Lindqvist för "ett visionärt pionjärarbete i filmen Tiden är en dröm, som med unika stillbilder på ett nytt sätt gestaltat svensk arbetarhistoria".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Guldbagge Awards (2001)”. IMDb. http://www.imdb.com/event/ev0000307/2001/1/. Läst 23 april 2022. 
  2. ^ ”Guldbaggen - Bästa dokumentärfilm”. svenskfilmdatabas.se. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/guldbaggen/?sortby=official&award-award-code=01g&award-achievement-code=f1. Läst 23 april 2022. 
  3. ^ ”Den vita sporten (1968) - Utmärkelser”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=4791. Läst 23 april 2022. 
  4. ^ ”Guldbaggegalan 2020 – här är alla vinnare” (på engelska). pressroom.filminstitutet.se. https://pressroom.filminstitutet.se/posts/pressreleases/guldbaggegalan-2020-har-ar-alla-vinnare. Läst 23 april 2022. 
  5. ^ [a b] ”2019 års Guldbaggenomineringar”. www.pressmachine.se. 28 januari 2020. https://www.pressmachine.se/pressrelease/view/2019-ars-guldbaggenomineringar-16567. Läst 23 april 2022. 
  6. ^ ”2020 års Guldbaggevinnare · Film & TV-Producenterna”. filmtvp.se. 10 februari 2021. https://filmtvp.se/2020%E2%80%AFars-guldbaggevinnare/. Läst 23 april 2022. 
  7. ^ [a b] ”2020 års Guldbaggenomineringar”. pressroom.filminstitutet.se. 17 december 2020. https://pressroom.filminstitutet.se/posts/pressreleases/2020-ars-guldbaggenomineringar. Läst 23 april 2022. 
  8. ^ ”Guldbaggegalan 2022 - här är alla vinnare - Metro Mode”. metromode.se. 25 januari 2022. https://metromode.se/noje/guldbaggegalan-2022-vinnare-guldbaggen/. Läst 23 april 2022. 
  9. ^ [a b c] ”2021 års Guldbaggenomineringar · Film & TV-Producenterna”. filmtvp.se. 17 december 2021. https://filmtvp.se/2021-ars-guldbaggenomineringar/. Läst 23 april 2022. 
  10. ^ ”Årets Guldbaggevinnare”. guldbaggen.se. 23 januari 2023. https://www.guldbaggen.se/arets-guldbaggevinnare-2/. Läst 23 januari 2023. 
  11. ^ [a b c] ”2022 års Guldbaggenomineringar”. guldbaggen.se. 15 december 2022. https://www.guldbaggen.se/2022-ars-guldbaggenomineringar/. Läst 17 december 2022. 
  12. ^ [a b c d] ”2023 års Guldbaggenomineringar”. guldbaggen.se. 13 december 2023. https://www.guldbaggen.se/2023-ars-guldbaggenomineringar/. Läst 14 december 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]