Litotes
Litotes (grekiska) är en medveten och demonstrativ underdrift i uttryckssättet (jämför engelskans understatement). En litotes kan antingen användas för att förstärka det man vill ha sagt eller för att lindra det.[1] Gränsen mellan litotes och metafor eller ironi är inte alltid helt lätt att dra. Motsatsen till litotes kallas hyperbol.
Innehåll |
[redigera] Bakgrund
Litotesen är en retorisk trop och kan antingen användas för att förstärka det man vill ha sagt eller för att lindra det. Litotesen delar tillsammans med bland annat ironin och erotema (retorisk fråga) egenskapen att vara svårbemött, det vill säga svår att säga emot.[2]
[redigera] Exempel
Exempel på förstärkande litotes kan vara ”det tog sin lilla tid” (något har tagit lång tid). Exempel på lindrande litotes kan vara ”jag har mina erfarenheter i ämnet” (är mycket påläst). Den lindrande litotesens syfte kan vara att framstå ödmjuk och alldaglig. Den förstärkande litotesens syfte kan istället ses som en figur som har till syfte att frambringa överlägsenhet.[1] Litotesen tar sig ofta form genom att talaren förnekar motsatsen till respektive tes.[1] "Det var inte dåligt" (det var bra), "det var inte bra" (det var dåligt).
[redigera] Kända exempel
Det finns flera kända citat som är underdrifter. Många av dem återfinns inom filmens värld och används för komisk effekt. Ett typexempel på detta är citatet: ”Tis nothing but a scratch” (det är bara en skråma). Citatet yttras av den "svarta riddaren" i Monty Python and the Holy Grail efter att han förlorat ena armen. Efter att även ha förlorat sin andra arm säger han ”it's just a flesh wound” (det är bara ett köttsår).
[redigera] Kontextbundet
Litotesens effekt är beroende av yttre omständigheter. Detta oavsett om underdriften har för syfte att förstärka eller lindra. Bland dessa omständigheter finns bland annat talarens specifika tes och publikens preferenser. Ska en litotes användas för förstärkande effekt finns en stor portion av dess effekt i betoningen. En lyckad litotes är kontextuellt anpassad, både när det gäller innehåll och betoning. Mottagarna måste förstå att talaren tar till i underkant.[3]
Släktskap
Litotesen är en trop baserad på kvantitet och katalogiseras under huvudtropen synekdoke.[4] Släktskapets röda tråd återfinns i att delen talaren nämner får skildra helheten.[2] Litotesen har ofta en funktion liknande den hos ironins och den retoriska frågans (erotema).[2]
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ [a b c] Retorisk handbok med lexikon Christer Hanefalk, Stefan Hedlund, Kurt Lindholm, år 2004. Logografia Libris s. 318
- ^ [a b c] Klassisk retorik för vår tid Jan Lindqvist Grinde, år 2009. Studentlitteratur s. 265
- ^ Konsten att tala Lennart Hellspong, år 2004. Studentlitteratur s. 156
- ^ Klassisk retorik för vår tid Jan Lindqvist Grinde, år 2009. Studentlitteratur s. 354
