Livgrenadjärregementet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 58°23.790′N 15°36.826′Ö / 58.396500°N 15.613767°Ö / 58.396500; 15.613767

Livgrenadjärregementet
(I 4, I 4/Fo 41)
Livgrenadjärregementet vapen.svg
Datum 1791-1816, 1928-1997
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri
Storlek Regemente
Ingående delar Grenadjärbrigaden (1949-1994)
Livgrenadjärbrigaden (1994-1997)
Östgötabrigaden (1949-1958)
Del av Milo Ö (1942-1991)
Milo M (1991-1997)
Förläggningsort Linköping
Motto Si vis pacem para bellum
("Om du vill ha fred, förbered krig")
Färger Vitt och rött          
Marsch "Es lebe hoch das grosse Vaterland" (1928–1997)
Segernamn Varberg (1565)
Breitenfeld (1631)
Lützen (1632)
Wittstock (1636)
Breitenfeld (1642)
Warszawa (1656)
Fredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Lund (1676)
Rügen (1678)
Kliszów (1702)
Rakowitz (1705)
Holowczyn (1708)
Malatitze (1708)
Rajovka (1708)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Valkeala (1790)
Svensksund (1790)

Livgrenadjärregementet, I 4 och I 4/Fo 41 var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1791-1816 och 1928-1997. Förbandet var förlagt inom Linköpings garnison i Linköping och tillhörde fram till och med 1974 Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i de östgötafänikor som sattes upp på 1500-talet. Dessa enheter bildade Östgöta infanteriregemente och Östgöta kavalleriregemente som slogs samman år 1791 och bildade Livgrenadjärregementet. Det bestod av två, till hälften självständiga enheter, Livgrenadjärregementets rotehållsdivision och Livgrenadjärregementets rusthållsdivision som uppkom från de två sammanslagna regementena.

Regementet splittrades år 1816 och bildade Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet. Dessa två regementen var båda förlagda till samma mötesplats och från 1922 även samma kasernområde, Första livgrenadjärregementet i den västra halvan av dubbelkasernerna och Andra livgrenadjärregementet i den östra halvan. Den 1 januari 1928 slogs de båda regementena samman och bildade Livgrenadjärregementet och fick då beteckningen I 4 (Infanteriregemente 4). Traditionsansvaret över de båda regementena fördes vidare av Livgrenadjärregementet och från 1994 även Livgrenadjärbrigaden.

År 1973 fick man den nya beteckningen I 4/Fo 41 som en följd av sammanslagningen med det lokala försvarsområdet Fo 41.

Genom försvarsbeslutet 1996 kom regementet att avvecklas i sin helhet den 31 december 1997 och dess försvarsområdesstab kom under namnet Livgrenadjärgruppen att integreras i Södermanlands försvarsområde (Fo 43), som namnändras till Södermanlands och Östergötlands försvarsområde (Fo 43). Livgrenadjärgruppen är sedan den 1 januari 1998 arvtagare till regementets färger och traditioner.

Brigader[redigera | redigera wikitext]

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två stycken fältregementen som genom försvarsbeslutet 1948 kom att omorganiseras till infanteribrigader.

Grenadjärbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Grenadjärbrigaden (IB 4) bildades 1949 genom att fältregementet Livgrenadjärregementet (I 4) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Livgrenadjärregementets huvudbrigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66 och IB 77 och var försöksbrigad inför IB 2000. 1994 kom Grenadjärbrigaden (IB 4) att avskiljas från regementet och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M), under det nya namnet Livgrenadjärbrigaden. Brigaden avvecklades den 31 december 1997 i samband med försvarsbeslutet 1996.

Östgötabrigaden[redigera | redigera wikitext]

Östgötabrigaden (IB 34) bildades 1949 genom att fältregementet Östgöta infanteriregemente (I 34) omorganiserades till brigad. Brigaden kom att bli Livgrenadjärregementets sekundära brigad och kom endast att organiseras efter förbandstypen IB 49 innan den avvecklades 1958 i samband med försvarsbeslutet 1958.

Namn, beteckningen och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Regementets vapen 1994-1997.
Namn Från Till
Livgrenadjärregementet 1791 1816-09-30
Livgrenadjärregementet 1928-01-01 1997-12-31
Beteckning Från Till
I 4 1928-01-01 1975-06-30
I 4/Fo 41 1975-07-01 1997-12-31
Övningsfält och förläggningsort Från Till
Malmen 58°24′21″N 15°31′41″Ö / 58.40583°N 15.52806°Ö / 58.40583; 15.52806 1791 1816-09-30
Linköping (F) 58°23′47″N 15°36′56″Ö / 58.39639°N 15.61556°Ö / 58.39639; 15.61556 1928-01-01 1997-12-31

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

På regementets fana, som pryds av Stora Riksvapnet finns 19 segernamn broderade, från Varberg 1565 till Svensksund 1790. Detta antal är flest i Sverige, och visar således att regementet varit ytterst framgångsrikt. Dessutom har ett av segernamnen, Rajovka, kunglig krona, vilket beryder att Kungen, Karl XII, personligen förde befälet över regementet vid slaget.

Sekund- och regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Sekund- och regementschefer verksamma under 1900-talet. Sekundchef var en titel som användes fram till 1975 vid de regementen som ingick i Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper.[1]

  • Patrik Ludvig Teodor Falkman (1928-1933)
  • Georg Alfred Edvard Ahlmström (1933-1937)
  • Carl Bennedich (1937-1939)
  • Rutger R:son Gyllenram (1939-1943)
  • Karl Einar Harald Appelbom (1943-1952)
  • Per Axel Holger Stenholm (1951-1957)
  • Pieter Christopher Fürst (1957-1963)
  • Sven Albert Widegren (1963-1971)
  • Ingvar Selander (1971-1974)
  • Nils Lennart A:son Tollertz (1974-1975)
  • Ernst Lennart Bredberg (1975-1979)
  • Sven Henry Torfgård (1979-1982)
  • Per Arne Ringh (1982-1987)
  • Lars-Eric Alvar Widman (1987-1991)
  • Carl Torbjörn R:son Tillman (1991-1995)
  • Gunnar Christer Andreas Ridderstad (1995-1997)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5 [sidnummer behövs]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hellström, Sven, red (2000). Livgrenadjärregementet i slutet av en epok. Linköping: Komm. för Livgrenadjärregementets historia. Libris 8237971. ISBN 91-630-9567-X (inb.) (korr.) 
  • Tillman, Torbjörn; Ringh, Per-Arne (2003). Livgrenadjärerna under det kalla kriget. Linköping: Livgrenadjärfören. Libris 8859835 
  • Livgrenadjärbiografier 1962-1997. Linköping: Livgrenadjärföreningens historiekommité. 2007. Libris 10576574. ISBN 978-91-633-0071-4 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]