Livsuppehållande system

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett livsuppehållande system är inom rymdfart en rad enheter som samverkar för att människor ska kunna leva i yttre rymden. Systemet tillhandahåller atmosfär med luft för andning, vatten, livsmedel, acceptabel temperatur och tryck, och tar dessutom hand om kroppens avfallsprodukter.

I ett livsuppehållande system kan även ingå skydd mot skadliga yttre faktorer, så som strålning och mikrometeoriter.

Livsuppehållande system finns i rymdfarkoster, och i mindre skala även i rymddräkter.

Mänskliga fysiologiska och metaboliska behov[redigera | redigera wikitext]

En typisk besättningsmedlem i en rymdfarkost behöver dagligen 0,84 kg syre, 0,62 kg mat och 3,52 kg vatten, och producerar ungefär lika mycket avfall; 1,0 kg koldioxid, 0,11 kg fast avfall och 3,87 kg vätskeavfall.

Den totala användningen vatten per dag är omkring 7 kg per besättningsmedlem. I denna summa inräknas utöver dryck även all övrig vattenkonsumtion, till största delen avsedd för den personliga hygienen. Vid långa vistelser i rymden stiger talet för fast avfall, eftersom man då räknar in exempelvis hår som måste klippas.

Atmosfär[redigera | redigera wikitext]

Ett livsuppehållande system tillhandahåller en atmosfär bestående av syre, kväve, koldioxid och andra gaser. Trycket sätts till 101,3 kPa (normaltryck vid havsytan på jorden). Trycket kan dock vara betydligt lägre, i synnerhet i rymddräkter och i mindre rymdfarkoster.