Ljudlandskap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ljudlandskap, eller ljudskap, är den sammantagna ljudupplevelsen eller ljudbilden i en omgivning och en motsvarighet till landskap. Studiet av ljudlandskap kallas akustisk ekologi. Termen innefattar naturliga ljud som djurläten och ljud från naturfenomen såsom väder, men också ljud skapade av människor, såsom komponerad musik som spelas (bakgrundsmusik) eller designat ljud, andra ljud från människors aktiviteter och arbete (tal, sorl), eller mekaniska ljud från bland annat maskiner.

Buller är sådant som kan störa ("förorena") ett ljudlandskap. Synestesi kan göra att andra saker än ljud påverkar hur ljudlandskapet upplevs.

Motsvarande engelska term soundscape myntades av Raymond Murray Schafer.[1]

Några begrepp[redigera | redigera wikitext]

Maskering[redigera | redigera wikitext]

Maskering innebär att ett ljud överröstar ett annat och kan vara både positivt och negativt. Det kan till exempel handla om fallande vatten som överröstar trafikbuller eller en motorsåg som överröstar fågelsång.[2] Affärer som spelar musik kan ibland göra det med anledningen att maskera ljud som uppfattas som störande.[3]

Omslutenhet[redigera | redigera wikitext]

Omslutenhet är en känsla hos lyssnaren att denne omsluts av ljud, och används oftast i positiv bemärkelse. Den kan ge effekten av trygghet eller en privat sfär.[2]

Lokalisation[redigera | redigera wikitext]

När man saknar visuell kontakt med en källa så kan det vara svårt att veta varifrån ett visst ljud kommer. Ubikvitet är en känsla av auditiv förvirring och kännetecknas av att det är svårt eller omöjligt att avgöra varifrån ett ljud kommer. Det kännas som att ljudet kommer från överallt och ingenstans på samma gång vilket skapar en obehaglig känsla hos lyssnaren.[4] En mildare grad av ubikvitet är delokalisation som innebär att man hör varifrån ett ljud förefaller komma, men man är medveten om att källan till ljudet befinner sig någon annanstans.

Inom akusmatiken behandlar man just denna relation mellan visuella och akustiska intryck.[3]

Ljudvandring[redigera | redigera wikitext]

När man forskar om ljudlandskap och ljuds etnologi, förekommer det att man gör så kallade ljudvandringar eller ljudpromenader. Det innebär att man spelar in allt ljud medan man vistas i en viss miljö, till exempel en stad eller en fabrik. Sedan kan man i efterhand analysera platsens ljudskap utan visuella intryck.[1][5]

Skivbolaget Sublime Frequencies har gett ut skivor med "fältupptagningar" av ljudlandskap.[6]

Ljudlandskap och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Olika ljudlandskap kan påverka vår hälsa på olika sätt. I forskningsprojektet Ljudlandskap för bättre hälsa nämner Kjell Spång att buller kan försämra vår hälsa genom att öka risken för stressrelaterade sjukdomar.[7]

Ljudlandskap i olika verk[redigera | redigera wikitext]

Ibland pratar man om ljudlandskapet i ett visst verk[8], det vill säga dess ljudsammansättning. Ett exempel är datorspel, vilket då bland annat innefattar spelets musik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Vetenskapsradion Forum om stadens ljud 21 april 2008
  2. ^ [a b] Larsson sid 22
  3. ^ [a b] Svenska Dagbladet. Akustiska stadsplanerare efterlyses 9 januari 2010.
  4. ^ Larsson sid 24
  5. ^ Demker, Axel. Ljudlandskap i kulturmiljöer Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. april 2009
  6. ^ ”Sublime Frequencies”. http://www.sublimefrequencies.com/. Läst 3 juni 2010. 
  7. ^ MISTRA. Rätten till goda ljudlandskap 26 februari 2008
  8. ^ Svenska Dagbladet. ”Jag ville göra musik som betyder något” 14 juli 2009