Ljungby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ljungby (olika betydelser).
Koordinater: 56°50′0″N 13°56′0″Ö / 56.83333°N 13.93333°Ö / 56.83333; 13.93333
Ljungby
Tätort
Centralort
Storgatan med Ljungby kyrka.
Storgatan med Ljungby kyrka.
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Ljungby kommun
Församling Ljungby församling
Ljungby Maria församling
Koordinater 56°50′0″N 13°56′0″Ö / 56.83333°N 13.93333°Ö / 56.83333; 13.93333
Area 1 193,49 hektar
Folkmängd 15 205 (2010)[1]
Befolkningstäthet 12,74 inv./hektar
Grundad 1828
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Ljungby
Postnummer 341 XX
Riktnummer 0372
Tätortskod 1936
Ljungbys läge i Kronobergs län
Red pog.svg
Ljungbys läge i Kronobergs län
SverigesLän2007Kronoberg.svg

Ljungby är centralort i Ljungby kommun i Kronobergs län. Orten ligger där E4 och riksväg 25 möts, i Lagans dalgång.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tellushuset är en av de få centrala byggnader som inte förstördes i branden 1953. Den ursprungliga stadskärna som fanns före branden var byggd i denna stil.
Efter stadsbranden 1953 byggdes många av de nya byggnaderna i en då modernare stil, vilket än idag är mycket omdiskuterat. I bild syns Hotell Terraza, med sin internationella stil.

Första kända invånaren på den plats där Ljungby ligger i dag var Astrad. Om detta vittnar runstenen Replösastenen från 1000-talet, belägen några kilometer från stadens centrum. Där går att läsa i runskrift: "Götrad gjorde denna vård efter Astrad, den ypperste av de fränder och odalmän som i Finnveden fordom levde." I dag finns en staty på Stora torg från 1952 av John Lundqvist föreställande Astrad och Götrad. Men platsen där Ljungby ligger var bebodd långt tidigare. Om det vittnar inte minst de talrika gravrösen som finns i trakten. Ett av de större gravröserna finns invid Ljungbys vattentorn, och det kallas Kungshögen. Det största gravröset i trakten är dock Höga rör, som ligger ett par kilometer söder om Ljungby, högt beläget, invid sluttningen ned mot Lagandalen.

På 1100-talet fick Ljungby sin första stenkyrka när Ljungby socken bildades. Ljungby har sedan lång tid tillbaka varit en plats där viktiga handelsvägar i nord-sydlig och öst-västlig riktning korsas. Av denna anledning påbjöd ett kungligt brev på 1300-talet att ett gästgiveri skulle anläggas invid Lagastigen.

"Ungdom" av John Lundqvist i Järnvägsprken

1828 bestod dock Ljungby ännu endast av fem gårdar. Man hade i början av 1800-talet tagit upp behovet av en stad i Sunnerbo härad. Ljungby tävlade då med Berga by, där biskop Henrik på 1200-talet erhållit tillstånd att anlägga en stad. Som Ljungby dock ansågs ligga mer centralt i häradet och hade bättre landsvägsförbindelser föll dock valet på det förra alternativet.[2]

Enligt kungligt brev den 15 oktober 1828 blev Ljungby en friköping[3] med reglemente från den 28 mars 1829 enligt tre källor,[4][5][6] och den 1 januari 1830 enligt en annan.[7] Ljungby anlades till störst delen på mark som donerats av Märta Ljungberg, ägare till Ljungbys gästgiveri. En stadsplan med rätvinklade gator användes som grund, när köpingens hus skulle byggas. Stadsplanen kom dock att klyvas på tvären, då järnvägen kom till Ljungby. År 1878 invigdes järnvägen mellan Vislanda och Bolmen, som sedan kom att länkas ihop och bli Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg (KVBJ) respektive Halmstad-Bolmens järnväg (HBJ). 1899 öppnade den nord-sydliga Skåne-Smålands Järnväg (SSJ).

Under 1900-talet har staden expanderat, inte minst genom en utbyggnad av verkstads- och trävaruindustrin.

Den första kraftiga tillväxtperioden började vid slutet av 1940-talet för att kulminera på 1960-talet. Lyckligtvis sammanföll behovet av arbetskraft till den växande industrin med att arbetare friställdes på landsbygden. Man hade även god hjälp av arbetskraftsinvandringen som startade under efterkrigstiden. En stadsbrand som förödde stora delar av centrum 1953 ledde till en återuppbyggnad av Stora Torget med ett sjuvåningshotell och en piazza i modern stil, Hotell Terraza, något som fortfarande är mycket omdiskuterat.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Ljungby var och är kyrkby i Ljungby socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Ljungby landskommun. 7 oktober 1921 inrättades i landskommunen Ljungby municipalsamhälle. 1936 ombildades Ljungby socken/landskommun med municipalsamhället till Ljungby stad.1971 uppgick stadskommunen i Ljungby kommun där orten sedan dess är centralort i kommunen.[8]

I kyrkligt hänseende har Ljungby alltid hört till Ljungby församling varur 2002 utbröts Ljungby Maria församling.[9]

Orten ingick till 1971 i Sunnerbo tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Ljungby i Ljungby tingsrätts domsaga för att från 2005 ingå i Växjö tingsrätts domsaga.[10]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ljungby 1960–2010[11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
8 750
1965
  
10 727
1970
  
12 596
1975
  
12 969
1980
  
13 667
1990
  
14 192 1 048
1995
  
14 480 1 064
2000
  
14 485 1 078
2005
  
14 810 1 085
2010
  
15 205 1 193

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen i de centrala delarna ligger i ett rutmönster med järnvägen, och några vägar löper parallellt med den på diagonalen. Järnvägen används dock inte och är på flera ställen uppbruten. Stora delar av centrum brann på 1950-talet och är därmed från denna tid. I utkanterna, speciellt ner mot ån Lagan, ligger dock äldre trähusvillor, ofta målade i starka färger.

I centrum finns förutom lokala butiker även de större butikskedjorna, exempelvis KappAhl, Lindex, Dressmann, Scorett och Kicks.

Ljungby Lasarett är ett akutsjukhus med vårdavdelningar, operationsavdelning samt ett sort antal specialistmottagningar.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Ljungby som ligger där E4 och riksväg 25 möts har goda landsvägförbindelser.

Tidigare hade Ljungby järnvägsförbindelser i fyra riktningar: med smalspår (1067 mm) till Halmstad och Vislanda, samt med normalspår till Värnamo och Markaryd. Samtliga dessa järnvägar är nu nedlagda och rivna.

Ljungby har även en mindre flygplats, Ljungby - Feringe flygplats, som ligger 13 kilometer nordost om tätorten. Denna flygplats är inte längre en kontrollerad trafikflygplats utan tillhör numera en flygklubb och används även av en fallskärmshopparklubb. Närmsta flygplats med passagerartrafik är Smaland Airport, Växjö.

Näringsliv och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Centrum för Informationslogistik har sina lokaler på plan två i den stora byggnaden "Garvaren".

Bland industrierna i Ljungby finns Svetruck, Wascator Electrolux, Strålfors, Ljungby Maskin, CTC Enertech, HP Tronic och LL-Skogsmaskiner. Det finns även ett antal mindre och nischade företag placerade i Ljungby.

Ljungby Porten kallas det handelsområde som har byggts intill E4:ans södra infart mot Ljungby. Där finns bland annat Max hamburgerrestauranger, CityGross, Jysk, Intersport, McDonalds, Sibylla, Statoil, Skokanonen, Biltema samt ett motell. Området byggs successivt ut.

Sedan 2002 driver CIL, Centrum för Informationslogistik, högskoleutbildning i samarbete med regionens företag och Linnéuniversitetet och högskolorna i Jönköping och Halmstad.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Ljungbergmuseet, ritat av Pontus Ljungberg

Från Ljungby kommer bland annat författarna Folke Fridell, Lennart Williams och Sölve Rydell, filmfotografen Gunnar Fischer och konstnären och författaren Sven Ljungberg, som även har ett eget museum — Ljungbergmuseet. Den internationellt erkände konstnären Erik Ortvad levde senare delen av sitt liv i Kvänjarp strax utanför Ljungby. Skulptören Albert von Stockenström levde under många år i Ljungby, och dog här. Konstnärinnan Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, hustru till Sven Ljungberg, levde även hon under många år i Ljungby, och dog här. Konstnären Kenneth Sjöö bor i Ljungby.

Det finns ett Sagomuseum, beläget vid Ljungby Gamla Torg. I Ljungby hålls under det årliga Ljungbydagarna en karneval där olika karnevalsband tävlar i olika kategorier. Från Ljungby kommer orkestern Jazz i Baljan, som vid stadsjubileet år 1986 skapade jazztävlingen Swedish Open i Gladjazz.

Kyrkor och trossamfund[redigera | redigera wikitext]

Svenska Kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Övriga Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

De mest kända föreningarna är Ishockeyklubben IF Troja-Ljungby och Ljungby IF (fotboll).

Kända personer från Ljungby[redigera | redigera wikitext]

Idrottare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 475 
  3. ^ [1] SCB befallningshavandes femårsberättelser 1871-1875 Kronobergs län sida 3
  4. ^ Ljungberger - Ljungby Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua (1912)
  5. ^ [2] Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L (1863) sida 480
  6. ^ SCB Folkräkningen 1930 sida 32 anm till Kronobergs län not 14
  7. ^ Om Ljungby i Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning (1932)
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ Pingstkyrkan i Ljungby
  13. ^ Betelkyrkan EFK
  14. ^ Missionskyrkan
  15. ^ S:t Stefans Katolska kapell i Ljungby
  16. ^ Markuskyrkan
  17. ^ Allianskyrkan
  18. ^ [a b c d] Enligt personartikeln

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Aspman Axel m fl. (1974), Ljungby - Köping, Stad, Storkommun, 236 s.
  • Roubert, Carl-Johan (2013), Från träskor till jättetruckar. En berättelse om industriutvecklingen i Ljungby under tre sekel. (Kronobergsboken 2013). 258 s.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]