Ljungskile SK

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ljungskile SK
Hemort Sverige Ljungskile, Sverige
Grundad 16 maj 1926
Hemmaarena Skarsjövallen
(8000 platser varav 800 sittplatser under tak) Publikrekord 7128 personer 25 april 2008 IFK Göteborg (2-1)
Ordförande Bo Fagerberg
Tränare Tor-Arne Fredheim, Ass. Johan Brinck
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Kit body whitecollar.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Meriter
Allsvenska säsonger 2  (1997, 2008)
Placering i allsvenskans maratontabell 38:e
Säsonger i Sveriges näst högsta division 14   (2013)
Övrigt
Supportrar LSK Fans

Ljungskile SK, LSK, är en fotbollsklubb i Ljungskile i Uddevalla kommun som spelar i Superettan. Klubben bildades den 16 maj 1926.[1] Ljungskile spelar sedan 2009 i Superettan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Klubben är känd för sin snabba klättring i seriesystemet då man 1990 spelade i division 5 och 1997 i Allsvenskan, vilket har givit upphov till jämförelser med Max Lundgrens berättelser om Åshöjdens BK. Fiktionens Åshöjdens BK stupade dock i kvalet till Sveriges högstadivision. Ljungskile SK spelade alltså i Allsvenskan 1997 efter att ha slutat tvåa i Division 1 Södra 1996 och sedan kvalbesegrat Umeå FC. Tränare var då Lars-Olof Mattsson som senare samma år fick motta priset som årets tränare på Fotbollsgalan. Ljungskile spelade i denna första Allsvenska sejour ett år i högsta serien. Familjen Wålemark med pappa Bror och de tre bröderna Jens, Bosse och Jörgen har betytt mycket för lagets framgångar. Bo Wålemark, som idag finns avbildad som träskulptur på den av familjen ägda campingbyn i Ljungskile, var en av de bästa spelarna och stor anledning till att LSK gick upp i Allsvenskan 1997. Pappa Bror är kanske mest känd för de klassiska TV-bilderna när han i glädjen över kvalsegern borta över Umeå FC 1996 sprang in barfota i snöslasket på Gammliavallen i Umeå. En annan person som betytt mycket för lagets framgångar är tränaren David Wilson. Han kom till klubben 1994 och var med som spelare och förde upp LSK i Allsvenskan 1996, och förutom att ha varit finländsk mästare med FC Haka har han spelat i bland annat Manchester United.

1990–1996 Klättringen från div. V till Söderettan[redigera | redigera wikitext]

1990 när man började serieklättringen från division V bytte lagen fortfarande om i två gröna byggfuttar. Det fanns inget räcke eller staket mellan publik och spelare. Man gick då runt och samlade in avgiften hos åskådarna. Det fanns en godiskiosk och några plankor som åskådarna kunde sitta på. Antalet åskådare var sällan över 100 de första åren, undantaget den avgörande matchen mot Åsebro i division IV 1991, då det kom många supportrar från Dalsland. 700 åskådare kom det då, vilket får antas vara första bilkön upp till Skarsjövallen. Det publikrekordet rök 24 juli 1993 i cupderbyt mot IK Oddevold, 1200 åskådare. Strax därefter byggdes ett klubbhus av rester från det gamla Uddevallavarvet.

1994 fick man spela på dispens i division I (första året i eliten) på den gamla A-planen (då den nya inte skulle vara färdig förrän året därpå). Några mindre förändringar 1994: räcke mellan spelare och publik, biljettkontroll, men fortfarande utan något staket. Ovanpå godiskiosken byggdes ett litet speakerbås, utanpå den en balkong för de första TV-kamerorna på Skarsjövallen och två läktare lånades genom kommunen från Rimnersvallens B-plan i Uddevalla. Det blev 200 sittplatser. Det var nu det skämtades om att anläggningen var kvar i fyran och vägen dit upp kvar i femman.

Men till första derbyt mot IK Oddevold ordnades 1000 ståplatser genom två inhyrda läktare som byggdes upp på ömse sidor om sittplatsläktaren. Det kom 2458 åskådare och matchen blev en riktig höjdare för Ljungskiles del, vinst med hela 5-0 mot lokalrivalen!

1995 hade supporterklubben samlat ihop pengar till en ståplatsläktare för 400 personer. En del mindre spektakulära förbättringar genomfördes så som kraftigare avlopp. En parkeringsplats för 200 bilar anlades och den smala vägen dit upp asfalterades. Men bredare blev den inte. 1995 slogs nytt publikrekord igen, och även denna gång mot Oddevold som det året gick upp i Allsvenskan. LSK förlorade med 1-4 inför publikrekordet 3636.

1998-1999 spelade Ljungskile åter i dåvarande Division 1 södra, för att från en fjärde plats det senare året kvalificera sig till den första upplagan av Superettan år 2000. Säsongen i Superettan började bra men slutade sämre då laget kom näst sist och flyttades ner till Division 2 Västra Götaland.

2004 vann LSK Division 2 Västra Götaland, och efter kvalvinst mot Väsby IK gick man ånyo upp i Superettan. LSK vann Division 2 Västra Götaland redan 2001, men förlorade då i kvalet mot Ängelholms FF.

Mellan 1997-2002 hette föreningen Panos Ljungskile SK efter ett sponsorsavtal med klädföretaget Panos Emporio. Ett sponsorsavtal ändrade också namnet på hemmaarenan Skarsjövallen till H.A. Bygg Arena när man tog klivet upp i Superettan igen 2005. När det var dags för Allsvenskan 2008 skrevs ännu ett sponsoravtal som gav hemmaarenan namnet Starke Arvid Arena efter det lokala företaget som tillverkar materialhanteringsutrustning. Från och med 2011 drar sig Starke Arvid ur som huvudsponsor och H.A. Bygg tar återigen över arenanamnet H.A. Bygg Arena.

Den 21 oktober 2007 säkrade Ljungskile efter vinst borta mot Landskrona BoIS med 2-1 spel i Allsvenskan 2008. Ljungskile SK tog i Superettan 2007 den andra av tre direktplatser till Allsvenskan som 2008 utökades från 14 till 16 lag. I Allsvenskan 2008 slutade man på 14:e plats - bäst av de tre nykomlingarna - men förlorade i kvalspelet mot IF Brommapojkarna - 0-0 borta och 1-1 hemma (Brommapojkarna vann på fler gjorda bortamål)- och förpassades till Superettan 2009.

I och med denna andra säsong i Allsvenskan avancerade Ljungskile från 43:e till 36:e plats i Allsvenskans maratontabell.

18 oktober 2009 säkrade LSK spel i Superettan 2010 genom bortaseger (den första någonsin) mot GIF Sundsvall (0-3). I övrigt var 2009 en medioker säsong där man länge hade stora problem med att ta sig ur från bottenträsket av tabellen. Man slutade på en 9:e plats.

Även 2010 säkrade LSK fortsatt spel i Superettan genom att förfina slutplaceringen från 2009 med en sjätteplats. Ett år som man satsat hårdare än året innan för att vara med i toppen av serien, vilket man klarade av trots stor spelaromsättning. Säsongen 2014 blir klubbens femtonde säsong i den näst högsta serien.

Profiler[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Klubben bedriver ungdomsverksamhet för de flesta åldersgrupper och för båda könen. Klubben har tidigare även haft en sektion för ishockey, men har idag även en sektion aktiv för innebandy.

Klubben stöttas ekonomiskt av föreningen LSK:s Vänner, Uddevalla Kommun och från läktaren av LSK FANS.

Spelartruppen 2014[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterad 17 januari 2014.
Nr Land Pos Namn
1 USA  MV Alex Horwath
3 Sverige  F Niclas Andersén
4 Sverige  F Anton Tideman
5 Sverige  F Petter Björlund
6 England  F James Sinclair
7 England  MF Dominic Furness
8 Sverige  MF Markus Gustafsson (kapten)
9 Sverige  A Hannes Stiller
10 Sverige  MF Jonas Lindberg
11 Sverige  MF Jakob Olsson
12 Sverige  MF Ken Sema
13 Sverige  MF Robin Iglicár
Nr Land Pos Namn
14 Sverige  F Rebin Sulaka
16 Sverige  A Korab Baqraki
19 Sverige  A David Johannesson
20 USA  MF Aaron Nichols
21 Sverige  MV Jonathan Johansson
24 Sverige  MF Aleksandar Kitić
25 Sverige  MF Peiman Eliassi
30 Sverige  MV Gabriel Persson

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bolletinen”. 2004. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/grundades.pdf. Läst 10 oktober 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]