Ljus jordhumla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ljus jordhumla
Bombus lucorum.jpeg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Steklar
Hymenoptera
Underordning Midjesteklar
Apocrita
(orankad) Gaddsteklar
Aculeata
Överfamilj Bin
Apoidea
Familj Långtungebin
Apidae
Släkte Humlor
Bombus
Undersläkte Bombus sensu stricto
Art Ljus jordhumla
Bombus lucorum
Vetenskapligt namn
§ Bombus lucorum
Auktor Linné, 1761
Bombus lucorum 00242008-07-05.JPG
Hitta fler artiklar om djur med

Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea). Även kallad liten jordhumla eller, tidigare, lundhumla[1].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Humlan förekommer i större delen av Europa inklusive Island. Vidare över större delen av södra och mellersta Asien, Alaska och västra Kanada[2]. Den är mycket vanlig i hela Sverige med undantag för kalfjället.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den ljusa jordhumlan är en medelstor, mycket korttungad humla. Drottningen blir 18–21 millimeter lång, arbetaren 9–16 millimeter och hanen 14–16 millimeter[4]. Den är svart med gul krage och ett gult band långt framme på bakkroppen samt med vit bakkroppsspets. Hanen har en gul fläck på nosen, vanligen bredare krage än honorna och gråare bakkropp.[5] Humlan är till förväxling lik kragjordhumla och skogsjordhumla.[3]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Den är vanlig i framför allt skogsmarker, men också i trädgårdar, på ängar och ljunghedar. Näringsväxter är fruktträd, blåbär, lingon, hallon, ljung, timjan, sälg, maskros, midsommarblomster och vädd.[3] Det är vanligt att humlorna biter hål i nektargömmet på blommor som de med sin korta tunga inte kan nå ner i på vanligt sätt.[6]

Boet inrättas ofta i övergivna sorkbon under jord.[3] Det är stort, kan nå upp till 400 arbetare.[6]

Hanarna patrullerar en bestämd bana under sökandet efter parningsvilliga ungdrottningar. Banan följer ofta naturliga linjer i landskapet, som kanten på fält och liknande. Hanarna flyger lågt och pausar ofta för att avsätta feromoner på gräs i terrängen.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000 Jordhumla
  2. ^ American Museum of Natural History (utbredningskarta)
  3. ^ [a b c d] ”Ljus jordhumla Bombus lucorum. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet. http://www.artdata.slu.se/Humlor/las-lucorum.htm. Läst 2012-11-11. 
  4. ^ Hummel-Arten Helle Erdhummel – Bombus lucorum Wildbienen
  5. ^ Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. Sid. 80-81. ISBN 978-91-7139-776-8 
  6. ^ [a b c] Benton, Ted (2006). Bumblebees. London: HarperCollins. Sid. 319-320. ISBN 0-00-19-717451-9