Lockerbieattentatet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Lockerbieaffären)
Hoppa till: navigering, sök
Lockerbieattentatet (Pan Am Flight 103)
N739pa-3f.png
Olyckssammanfattning
Datum 21 december 1988
Typ Terroristbombning
Plats Lockerbie, Dumfries and Galloway, Skottland
Passagerare 243
Besättning 16
Omkomna 270 (259 i flygplanet, 11 på marken)
Överlevande 0
Flygplanstyp Boeing 747-121
Flygplansnamn Clipper Maid of the Seas
Flygbolag Pan American World Airways
Registrering N739PA
Start London Heathrow Airport
Destination John F. Kennedy International Airport

Lockerbieattentatet var ett sprängattentat på ett passagerarplan av typen Boeing 747 som inträffade den 21 december 1988 över den skotska byn Lockerbie. Olyckan krävde totalt 270 människoliv, 243 passagerare och 16 i besättning samt 11 personer på marken.[1] Den efterföljande rättsliga och politiska affären i anslutning till dådet kallas även Lockerbieaffären.

Attentatet[redigera | redigera wikitext]

Lockerbieattentatet är uppkallad efter den skotska byn Lockerbie, över vilken 21 december 1988 ett flygplan (Pan Am Flight 103), Boeing 747 med namnet »Clipper Maid of the Seas«, exploderade i luften med 259 personer ombord, däribland den svenske FN-diplomaten Bernt Carlsson. Dödssiffran uppgick till 270, eftersom även 11 personer på marken omkom. De flesta av passagerarna var från USA.[2]

Planet hade startat i Frankfurt, och var efter mellanlandning på Heathrow i London på väg till New York. När planet befann sig över Lockerbie sprängdes det och flygdelar regnade ner över området. De nedfallande flygdelarna förstörde flera hus och bilar. Orsaken till haveriet uppgavs av brittiska myndigheter den 28 december vara att planet sprängts av en bomb ombord; misstankarna om sprängattentat framfördes redan samma dag eftersom flygplansdelarna var spridda över ett stort område, nospartiet och kabinen föll ner flera mil från varandra.[3]

Utredning och åtal[redigera | redigera wikitext]

En gigantisk multinationell polisundersökning (som involverade FBI, CIA, Scotland Yard, skotska polisen och tyska Bundeskriminalamt) gav vid handen att en bomb placerats på planet av två libyska medborgare, Abdelbaset Ali Mohmed al-Megrahi och Lamin Khalifah Fhimah, på uppdrag av libyska säkerhetstjänsten. De åtalades av Skottlands och USA:s riksåklagare den 14 november 1991, och Storbritannien krävde att de båda männen skulle utlämnas, uppbackade av president George Bush, som varnade Libyen för internationella sanktioner om de inte samarbetade.[4]

FN:s säkerhetsråd antog 21 januari 1992 resolution 731, som uppmanade Libyen att samarbeta så att förövarna kunde ställas inför rätta. Dessa misstänktes även för sabotage mot det franska planet UTA Flight 772, som havererade i Afrika september 1989 med förlust av 171 människoliv som följd. Den 31 mars 1992 antog FN:s säkerhetsråd resolution 748, som beslutade om ekonomiska sanktioner mot Libyen, eftersom dess regering underlåtit att "genom konkreta handlingar visa sitt avståndstagande från terrorism" samt underlåtit att "besvara uppmaningarna i resolution 731".

USA och Storbritannien krävde att få de två misstänkta libyerna utlämnade för att ställa dem inför rätta. Libyen vägrade. I mars 1992 vände sig Libyen till Internationella domstolen i Haag, för att denna skulle utfärda förbud för USA och Storbritannien att med hot om våld (exempelvis genom FN) framtvinga utlämning. I april 1999 utlämnades de två misstänkta gärningsmännen för rättegång i Nederländerna. Den kompromiss som möjliggjorde detta innefattade FN-medling och beslut om skotska åklagare och domare på nederländskt territorium.

En skotsk domstol, som höll förhandling på en nederländsk militärbas, dömde al-Megrahi den 31 januari 2001 till livstids fängelse för sprängningen. Den medåtalade, Al Amin Khalifa Fhimah, frikändes. Abdelbaset Ali al-Megrahi frigavs 20 augusti 2009 på grund av humanitära skäl, då han lider av långt framskriden prostatacancer. [5]

Kompensation[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2008 deponerade Libyen 1,5 miljarder dollar i en fond som ska användas för att kompensera släktingar till offren i

  1. Lockerbieattentatet;
  2. Diskoteksbombningen i Västberlin 1986;
  3. UTA Flight 772
  4. Libyska offer i Operation el Dorado Canyon - då USA bombade Tripoli och Benghazi 1986.

Som ett resultat därav skapade president George W. Bush en exekutiv order (13477) som återinförde Libyens immunitet för terror-relaterade stämningar, samt hävde alla kompensationsärenden i USA, enligt Vita huset.[6]

Saif al-Gaddafi sa i en intervju med BBC Two 31 augusti 2008 att Libyen endast erkänt ansvar för Lockerbieattentatet för att få handelssanktionerna hävda. Han sade att offrens familjer var mycket giriga: "De efterfrågar mer pengar och mer pengar och mer pengar."[7][8] Libyens avgående justitieminister Mustafa Mohamed Abud Al Jeleil sa i en intervju med Expressen 23 februari 2011 att Muammar al-Gaddafi själv ansvarade för terrordådet.[9]

Offrens nationaliteter[redigera | redigera wikitext]

Syracuse University's minnes monument i Syracuse (35 elever från skolan dog).
Minnes monument på Dryfesdale Cemetery.
Dryfesdale Cemetery finns en minnessten till minne av Bernt Carlsson.

De 259 offren ombord flygplanet kom från 21 olika länder.[10]

Nationalitet Passagerare Besättning Totalt
 Argentina 3 0 3
 Belgien 1 0 1
 Bolivia 1 0 1
 Kanada 3 0 3
 Frankrike 2 1 3
 Tyskland 3 1 4
 Ungern 4 0 4
 Indien 3 0 3
 Irland 3 0 3
 Israel 1 0 1
 Italien 2 0 2
 Jamaica 1 0 1
 Japan 1 0 1
 Filippinerna 1 0 1
Flag of South Africa.svg Sydafrika 1 0 1
 Spanien 0 1 1
 Sverige 2 1 3
 Schweiz 1 0 1
 Trinidad och Tobago 1 0 1
 Storbritannien 40 1 41
 USA 169 11 180
Totalt 243 16 259

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Clipper Maid of the Seas:REMEMBERING THOSE ON FLIGHT 103” (HTML). panamair.org. 2007. http://www.panamair.org/accidents/lockerbievictims.htm. Läst 2008-06-08. 
  2. ^ "Pan Am 103." Air Crash Investigation
  3. ^ Anno 88, s. 62, 132
  4. ^ Anno 91, s. 215
  5. ^ DN - Lockerbiebombaren frigiven
  6. ^ Libya compensates terror victims”. BBC News. 31 oktober 2008. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/americas/7703110.stm. Läst 3 april 2011. 
  7. ^ ”Gaddafi's son attacks "greedy" Lockerbie relatives in BBC Two documentary”. BBC News. 29 August 2008. http://www.bbc.co.uk/print/pressoffice/pressreleases/stories/2008/08_august/29/lockerbie.shtml. 
  8. ^ ”Lockerbie evidence not disclosed”. BBC. 28 August 2008. http://news.bbc.co.uk/1/hi/scotland/south_of_scotland/7573244.stm. Läst 29 augusti 2008. 
  9. ^ ”Khadaffi gav order om Lockerbie-attentatet”. Expressen. 23 February 2011. http://www.expressen.se/nyheter/1.2341356/khadaffi-gav-order-om-lockerbie-attentatet. Läst 3 april 2011. 
  10. ^ Court document against al-Megrahi

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]