Lofsdalen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Lofsdal, en by i Pargas.
Koordinater: 62°7′0″N 13°16′0″Ö / 62.11667°N 13.26667°Ö / 62.11667; 13.26667
Lofsdalen
Småort
View from Lofsdalen village towards the lake.jpg
Land  Sverige
Landskap Härjedalen
Län Jämtlands län
Kommun Härjedalens kommun
Församling Svegsbygdens församling
Koordinater 62°7′0″N 13°16′0″Ö / 62.11667°N 13.26667°Ö / 62.11667; 13.26667
Area 67 hektar (2010)[1]
Folkmängd 116 (2010)[1]
Befolkningstäthet 1,73 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8225
Lofsdalens läge i Jämtlands län.
Red pog.svg
Lofsdalens läge i Jämtlands län.
Lofsdalen
Lofsdalen chairlift 2013-03-09.jpg
Lången Express från år 2006, som blev den första stolliften i Lofsdalen och i sin tur ersatte två parallella ankarliftar.
Högsta fallhöjd 492 m
Längsta nedfart 3 400 m
Pister
Green cirkel.svg Antal gröna pister 5
Solid blue.svg Antal blå pister 8
Red rectangle.svg Antal röda pister 8
Black square 45degree angle.svg Antal svarta pister 4
Totalt 26
Summa pistlängd 27 km
Liftar
Släpliftar 7
Stolliftar 2
Berg- kabin- och gondolbanor 0
Totalt 9

Lofsdalen är en fjällby och småort i Linsells socken, Härjedalen, Härjedalens kommun. Orten ligger på norra sidan av sjön Lofssjön.

Lofsdalen är ett av de mest besökta turistområdena i kommunen.[2] Skidanläggningen har 25 nedfarter och 9 liftar (varav två sexstols expressliftar; en standard byggd år 2006 samt en byggd år 2013 med både huvar och svajningsdämpare för ökad komfort vid hård vind) på fjället Hovärken. 70 km längdspår finns i området, samt 150 km rösade leder. [3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Flera platser i Lofsdalens omgivningar bär namn uppkomna under pilgrimstiden. Hovärken ska komma av ordet "hogvärk". Fjället kan ses på miltals avstånd och gav pilgrimerna "kraft i hågen" att fortsätta vandringen. Fruhogna ska ha fått sitt namn av en kvinnlig pilgrim som eventuellt födde barn invid detta fjäll (eller alternativt efter "Vår fru", ett namn för jungfru Maria). Bokån, som rinner strax bakom Fruhogna, ska ha fått namnet då en präst tappade sin bok i ån när han vadade över.

Även namnet Lofsdalen sägs ha kommit av pilgrimernas "lovsånger till Gud", med utsikten över Lofsdalens dalgång efter en strapatsfylld vandring över fjället, och pilgrimerna kunde samlas till gudstjänst i Rombovallen.

Pilgrimstid[redigera | redigera wikitext]

Vid Rombovallen några kilometer väster om Lofsdalen, på vägen mot Strådalen, finns en gammal gravplats som är markerad med stenar och ligger enligt sägnen två präster (eller en präst och en domare) begravna. De ska ha varit pilgrimer på vandring mot, eller från, Olav den heliges grav i norska Trondheim (Nidaros).

Rombovallen är belägen vid en över 1 000 år gammal väg som band samman Trondheimsområdet i Norge med Mälardalen i Sverige. Från det att Norges kung Olav Haraldsson dog i slaget vid Stiklastad år 1030 och förvandlades till Sankt Olav (Olav den helige), blev vägen flitigt brukad av tusentals pilgrimer som gick för att besöka hans grav i Trondheim. Dessa vandringar fortgick en bit in på 1500-talet då pilgrimsvandringar förbjöds. I Rombovallen ska ett kors varit rest liksom en stuga (själastuga) där pilgrimerna kunde vila sig efter en lång slitsam vandring över fjället. Det sägs också att det funnits en munk sommartid för att vara pilgrimerna behjälpliga. Idag finns åter en stuga och ett kors rest på platsen. Vägen syns än idag på sina ställen uppe på fjället.

Bygden[redigera | redigera wikitext]

Lofsdalen ska vara en av de tidigare bebyggda platserna i Härjedalen och befolkades från Lillhärdal. I Lillhärdal fanns det länge bevarat ett gammalt dokument från 1426 om ett markköp i Lofsdalen, i vilket den förste till namnet kände personen med anknytning till Lofsdalen finns omnämnd.[4] Fram till 1695 tillhörde Lofsdalen Lillhärdals socken, så för kyrkobesök krävdes en sex mil lång färd över fjället till Lillhärdal. Där fanns gravplats och det förväntades att folket åtminstone en gång per år skulle besöka kyrkan. De två äldsta gårdarna i byn är den genom regleringen av Lofssjön försvunna "Ol-Ers" och "Väst i gåla".[5]

Lofsdalen kom efter Lillhärdal att tillhöra Svegs socken. Vägen dit var inte kortare och efter en tid begärdes tillsammans med några andra byar att få bygga kyrka i Linsell. Detta beviljades och 1778 stod kyrkan färdig, varefter Lofsdalen fick halverat avstånd till närmsta kyrka. 1791 blev Linsell egen socken.

Krigstider[redigera | redigera wikitext]

Härjedalen och därmed också Lofsdalen var fram till freden vid Brömsebro 1645 en del av Norge. Tiden från Det Nordiska Sjuårskriget och ungefär hundra år framåt innebar för Härjedalen och Lofsdalen svåra tider av krig och umbäranden. Byar brändes och skövlades, även Lofsdalen brändes. Folket flydde upp i fjällen eller in i Norge, än hörde det till Sverige och än till Norge.

Vägen[redigera | redigera wikitext]

1767 genomfördes en syning av den rid- och klövjeväg som fanns mellan Lofsdalen och Linsell. Till följd av vägens skick behövdes broar (kavelbroar) på femtedelen av vägen.

1880 började en allmän kärrväg att brytas mellan Linsell och Glöte, och året därpå till Lofsdalen, som stod klar 1887 varefter folket kunde börja ta sig fram med häst och kärra till Lofsdalen. Erik Modin, som var präst i Linsell under slutet på 1800-talet, beskrev dock vägen som rent av livsfarlig att färdas på sommartid.

1896 beslöts det att ny landsväg skulle byggas, och 1900–1901 byggdes landsvägen mellan Linsell och Glöte. Först 1931 byggdes den sista vägsträckan mellan Glöte och Lofsdalen klar. Några år tidigare (1923) hade också en vägförbindelse västerut mot Högvålen tillkommit.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://www.herjedalen.se/download/18.139e90e713e63c8841b535/1367840684921/rLofsdal+TEM2012.pdf Turism, siffror 2009–2012, läst 2014-03-20.
  3. ^ [www.lofsdalen.com ”Lofsdalen”]. www.lofsdalen.com. Läst 20140922. 
  4. ^ Pärmebrev anno 1426 rörande markköp i "Lapsadall"// Ur boken Härjedalens ortnamn och bygdesägner av Erik Modin, läst 21 november 2014
  5. ^ Boken Härjedalens ortnamn och bygdesägner av Erik Modin, läst 21 november 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]