Engelskt ton

Engelskt ton används om två sinsemellan olika mått; det brittiska imperiemåttet long ton som brukades i hela Samväldet, utom Kanada där liksom i USA short ton är den brukliga enheten. I svenskan är det vanligen det brittiska måttet som avses särskild omsorg måste ägnas begreppen vid översättningar: i engelskan kallas 1 000 kg antingen tonne eller metric ton (US), medan ton eller enbart t oftast (men inte alltid!) syftar till short ton. .

Long ton (äv. weight ton, gross ton), är klart definierat genom Weights and Measures Act of 1878 som antogs av det brittiska parlamentet samma år då poundet sattes till 0,45359 kg. 14 pound är 1 stone, 8 stone är en hundredweight (112 pound) och 1 (long ton) är 20 hundredweight vilket gör 2 240 pound eller 1 016,0469088 kg. Long ton används för petroleumprodukter som till exempel flygbränsle, samt även när man talar om fartygs tonnage, dödviktston. Intressant nog används long ton i USA för att beskriva flottans fartyg och var även den enhet som användes i flottbegränsningsavtalen i Washington 1922 och London 1930 och 1936.

Short ton (äv. net ton) är den vanliga enheten i Nordamerika (USA och Kanada). Mendenhall-ordern från 5:e april 1893 fastställde USAs sedvanemåttsystem gentemot det metriska systemet. 100 pound ger 1 hundredweight (äv. cental), och 20 hundredweight/cental ger 1 short ton vilket innebär 2 000 pound eller 907,18474 kg.