Lonnie Mack

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lonnie Mack, 2003.

Lonnie Mack (född Lonnie McIntosh) är en amerikansk rock och bluesgitarrist född 18 juli 1941 i Dearborn County, Indiana. Mack använder en Gibson Flying V-gitarr, och hans teknik att använda svajarm på gitarr har gjort armen känd som "the whammy bar" efter hans hitlåt "Wham!".

Han påbörjade sin karriär på 1950-talet och blev studiomusiker på skivbolaget King Records där bland andra James Brown och Hank Ballard spelade in musik. Han fick sin första hitsingel 1963 med en instrumental version av Chuck Berrys komposition "Memphis" som nådde femteplatsen på Billboard Hot 100. Även "Wham!" som var Macks egna komposition och släpptes som uppföljare blev en hit och placerade sig på #24 på nämnda lista. En tid senare släpptes albumet The Wham of that Memphis Man som innehöll båda dessa låtar och räknas som hans definitiva skiva. 1970 var han med på inspelningarna av the Doors album Morrison Hotel och han spelar bas på låten "Roadhouse Blues". På 1970-talet släppte han några countryalbum som inte blev några försäljningsframgångar. Han har sedan 1980-talet uppträtt och spelat in ny musik sporadiskt.

Han är medlem i Rockabilly Hall of Fame.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]