Ludvig VI av Frankrike

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kröningen i Orléans av Ludvig VI av Frankrike

Ludvig VI, Ludvig den tjocke, (fr. Louis VI, Louis le Gros), född 1 december 1081 i Paris, död 1 augusti 1137 i Paris, var kung av Frankrike, 1108-1137. Han var son till Filip I av Frankrike och Bertha av Holland. Ludvig gifte sig 1104 med Lucienne de Rochefort, från vilken han skiljde sig 1107, och 1115 med Adelaide av Savojen, (1092-1154).

Ludvig deltog från 1100 i regeringen och efterträdde 1108 sin far. Hans verksamhet inriktades främst på att införa ordning inom den kungliga delen av Frankrike. Han förde oavlåtligt krig mot smärre vasaller och tvingade dem till lydnad och att respektera landsfreden. Gentemot de kyrkliga vasallerna gjorde han på fredlig väg sin myndighet gällande och bekämpade härvid reformisterna. Feodalborgarna togs i anspråk för den kungliga förvaltningen; riksämbetena överflyttades på män som kunde kontrolleras av kungen. 1119 förde Ludvig krig mot Normandie och England. Genom att lyckas gifta bort sin son Ludvig VII med Akvitaniens arvtagerska lyckades han göra kungahuset till en betydande makt i Frankrike.[1]


Barn:

  1. Ludvig VII av Frankrike, (1120-1180)
  2. Constance av Frankrike (grevinna av Toulouse)
  3. Filip, omkring 1130


Föregångare:
Filip I
Kung av Frankrike
1108–1137
Efterträdare:
Ludvig VII

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 707