Ludwik Fleck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ludwik Fleck, född 11 juli 1896, död 5 juli 1961, var en polsk läkare och biolog som på 1930-talet publicerade en kunskapsteoretisk modell som bygger på begreppen tankestil, tankekollektiv, tanketvång och så vidare. Dessa begrepp använde han i verket Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv (ty: Entstehung und Entwicklung einer wissenschaftlichen Tatsache : Einführung in die Lehre vom Denkstil und Denkkollektiv) vilken utkom 1935. Den svenska översättningen publicerades 1997. Flecks bidrag inom det vetenskaps- och kunskapsteoretiska området var tidigare tämligen okänt då Flecks artiklar och böcker i huvudsak publicerats på polska och tyska. Men den uppmärksammades av bland andra Thomas Kuhn som senare publicerade sin kunskapsteori där Flecks begrepp ”tankestil” och ”tankekollektiv” snarast kan jämföras med Kuhns begrepp ”paradigm” och ”scientific community” [1] Fleck skrev att utvecklingen av sanning i den vetenskapliga forskningen var en ouppnåelig ideal som olika forskare var låsta i tankekollektiv (eller egentligen tankestilar). Han menade att utvecklingen av vetenskapliga insikter inte var enkelriktad och inte består av att bara samla nya bitar av information utan också avfärda de gamla.

Fleck föddes i Lemberg (tyska), Lviv (ukrainska), Lwów (polska), och växte upp i den kulturellt autonoma österrikiska provinsen Galizien. Han skrevs in vid Jan Kazimierz universitetet i Lwów, där han tog sin läkarexamen. År 1920 blev han assistent till den berömda tyfusspecialisten Rudolf Weigl då han utsågs till professor i biologi och medicin vid universitetet i Lwów 1921. Från 1923 till 1935 arbetade först inom medicinkliniken i Allmänna sjukhuset i Lwów och sedan blev chef för bakteriologiska laboratoriet vid lokala sociala försäkringskassans bakteriologiska laboratorium. Från 1935 arbetade han i det privata bakteriologiska laboratorium som han hade tidigare grundat.

Med Nazitysklands ockupation av Lwów 1941 deporterades Fleck tillsammans med sin hustru, Ernestina Waldman, och son Ryszard till stadens judiska getto. Han fortsatte sin forskning på sjukhuset och utvecklade ett nytt förfarande där han skapade vaccin ur urin från tyfuspatienter. Fleck arbete var känd för de tyska ockupanterna och hans familj arresterades i december 1942 och deporterades till Laokoon "farmaceutiska fabrik för tillverkning av tyfus serum”. Han och hans familj greps igen och skickas till koncentrationslägret Auschwitz den 7 februari 1943. Hans uppgift var att diagnostisera syfilis, tyfus och andra sjukdomar med hjälp av serologiska tester. Från december 1943 till befrielsen av Polen den 11 april 1945 var Fleck häktad i Buchenwald.

Mellan 1945 och 1952 tjänstgjorde han som chef för mikrobiologiska institutionen i Marie-Curie-Sklodowska-universitetet i Lublin. År 1952 flyttade han till Warszawa för att bli direktör för avdelningen för mikrobiologi och immunologi. År 1954 valdes han till ledamot i den polska vetenskapsakademin. Flecks forskning under åren har fokuserat på frågan om uppförande av leukocyter i infektionssjukdomar och stressituationer. Mellan 1946 och 1957 publicerade han 87 medicinska och vetenskapliga artiklar på polska, franska, engelska och schweiziska tidskrifter. År 1951 tilldelades Fleck det nationella priset för vetenskapliga framsteg.

1956 emigrerade Fleck till Israel, där en ställning skapades för honom i Israels Institute for Biological Research. Han dog 1961 vid en ålder av 64 i en hjärtattack.

Ludwik Fleck-priset delas ut varje år för bästa bok inom området för studier i naturvetenskap och teknik. Den skapades av 4S Council (Society for the Social Studies of Science) 1992.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • The Problem of Epistemology [1936] (in R.S. Cohen and T. Schnelle (eds.), Cognition and Fact - Materials on Ludwik Fleck, Dordrecht: Reidel, 1986)
  • Entstehung und Entwicklung einer wissenschaftlichen Tatsache : Einführung in die Lehre vom Denkstil und Denkkollektiv.Schwabe und Co., Verlagsbuchhandlung, Basel 1935.
  • The Genesis and Development of a Scientific Fact, (edited by T.J. Trenn and R.K. Merton, foreword by Thomas Kuhn) Chicago: University of Chicago Press, 1979.
  • Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum: Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv, i översättning av Bengt Liliequist, Stockholm 1997.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fleck 1997, s 12

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]