Luffarspindel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Luffarspindel
hona
hona
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Palpkäkar
Chelicerata
Klass Spindeldjur
Arachnida
Ordning Spindlar
Araneae
Familj Trattspindlar
Agelenidae
Släkte Husspindlar
Tegenaria
Art Luffarspindel
T. agrestis
Vetenskapligt namn
§ Tegenaria agrestis
Auktor Walckenaer, 1802
Hitta fler artiklar om djur med

Luffarspindel (Tegenaria agrestis) är en spindelart i släktet husspindlar av familjen trattspindlar. Den kallas luffarspindel efter dess engelska namn Hobo Spider. Namnet beslutades av spindelexperterna Gunnar Alroth[1] och Lars Jonsson[2] i ett telefonsamtal sedan den upptäckts på Pepparholm och medias intresse för arten gjorde att ett svenskt namn behövdes.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Honan blir mellan 11 och 15 mm lång, och hanen något mindre, ungefär 8 till 11 mm. Färgen är brunaktig i jordnära toner, och den har ett fiskbensliknande mönster på överdelen av bakkroppen. De ljusa fläckarna är mindre tydliga än hos den närbesläktade större husspindeln, Tegenaria atrica. Den nordeuropeiska luffarspindeln har yttersta benlederna mörkare färgade än inre delar av benen.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Luffarspindeln hör ursprungligen hemma i södra och västra Europa, men har även introducerats i nordvästra USA och sydvästra Kanada. På senare tid har den även förekommit i Danmark där den upptäcktes första gången 2003. 2004 upptäcktes den bland annat på den konstgjorda ön Pepparholm i Öresund. Året efter upptäcktes den på två ställen i Skåne, vid brofästet till Öresundsbron och i hamnen i Ystad. Den har också förekommit i Malmös kalkbrott. Några andra fynd finns ännu inte.

Farlighet[redigera | redigera wikitext]

Luffarspindeln påstås emellanåt vara tämligen aggressiv om den blir trängd eller om den försvarar sina ägg. Detta beror på ett missförstånd beroende på artens latinska namn Tegenaria agrestis; agrestis betyder att den lever på fält och har inget att göra med aggressivitet. Dess gift anses ge vävnadsskador och svårläkta sår.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artikel ur aftonbladet 2000-05-15[1] uppdaterad 2009-04-21
  2. ^ Lars Jonson, universitetsadjunkt i biologi[2] uppdaterad 2009-04-21