Luftballong
En luftballong är en luftfarkost lättare än luften och utan framdrivning, en så kallad aerostat. Dess lyftkraft följer Arkimedes princip. Det finns två bastyper – montgolfière (varmluftsballong) och charlière (gasballong) – och en hybridtyp rozière som fanns redan 1785 men har återuppstått i våra dagar i samband med sådana rekordförsök som jorden-runt-färder.
Innehåll |
Funktion [redigera]
Eftersom ballongerna flyger i vindens riktning är styrmöjligheterna begränsade till, att utnyttja att vinden vanligen har olika riktning på olika höjder och över olika platser, främst beroende på topografin och solens olika uppvärmning av marken. Vid svaga vindar kan vindarnas riktning variera kraftigt dels lokalt och dels med höjden. Vid starkare vindar kan ballongfararna utnyttja att Corioliseffekten ökar med höjden. På låg höjd motverkas Corioliseffekten av luftens friktion mot marken. Om man bortser från frontområden med komplicerade vindförhållanden gör detta att vinden vrider åt höger med ökande höjd (på norra halvklotet).
Varmluftsballonger är fyllda med luft som värms upp av en brännare till erforderlig temperatur för att ballongen ska lyfta. Den temperatur som behövs beror på hur varmt det är ute samt vilken vikt som ska lyftas. Ballongen lyftkraft blir större med den ökade temperaturskillnaden mellan luften i ballongen och utanför. I en sådan regleras flyghöjden med temperaturen och lyftkraften är 2–3 N/m3.
Gasballonger är idag fyllda med helium, medan man på 1800-talet ibland även använde stadsgas (lysgas) eller vätgas. Deras flyghöjd regleras med gas- eller ballastutsläpp (oftast sand eller vatten). Lyftkraften för vätgas är 12 N/m3.
Utanför Sverige så använder man vanligtvis vätgas när man flyger gasballong. Ett exempel är Tyskland där detta är mycket vanligt.
Historia [redigera]
Både varmlufts- och gasballonger ”uppfanns” 1783, men det påstås att jesuitfadern Bartolomeu de Gusmão gjorde experiment med en modellballong i Lissabon 1709.
Det var två bröder vid namn Montgolfier från Frankrike som konstruerade den första bemannade varmluftsballongen och den franska vetenskapsmannen Jacques Charles som byggde den första gasballongen.
Bara några år efter 1783 kom gasballongen att helt dominera över varmluftsballongerna som var opraktiska med dåtida bränslen. En renässans för varmluftsballongen kom i USA på 1960-talet med gasolbrännare och nya material i själva ballonghöljet.
Sverige [redigera]
Den första ballonguppstigningen i Sverige gjordes 1806. I början användes luftballonger bara vid folkfester och liknande tillställningar, men senare har de använts till vetenskapliga expeditioner. En berömd sådan är Andrées polarexpedition 1897.
I Sverige började modern ballongflygning med varmluftsballonger år 1967. Svenska Ballongfederationen, SBF, bildades 1972 och är ett samarbetsorgan för Sveriges ballongfarare. SBF:s uppgift är att verka för att ballongflygning i Sverige bedrivs under säkra och ändamålsenliga former för den privata delen. Den kommersiella delen av ballongflygningen i Sverige verkar under en organisation som heter SBI och verkar för att denna verksamhet bedrivs i enlighet med tillsynsmyndigheten (Transportstyrelsen) regler. Samtliga medlemmar i SBI ska ha ett eget tillstånd för kommersiell passagerare befordran utfärdat av Transportstyrelsen för att bli medlem.
Ballongflygning med varmluftsluftballong bedrivs numera såväl som fritidsnöje och sport med tävlingar som uppstigningar med betalande passagerare. Den kommersiella verksamheten har sedan 1985 vuxit genom åren. Nu flyger cirka 25 000 personer varmluftsballong varje år, korgarna kan numera ta upp till 35 personer. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Stockholm där flest passagerare flygs under säsongen som är från maj till den sista september.
Se även [redigera]
- François Pilâtre de Rozier, den första mänskliga ballongpassageraren
- Steve Fossett, den första som flög solo jorden runt med ballong
Externa länkar [redigera]
- Svenska ballongfederationen
- Wikimedia Commons har media som rör Luftballong.
