Luftfarkost

Från Wikipedia
Version från den 17 april 2016 kl. 16.26 av Wvs (Diskussion | Bidrag) (Flygmaskin)
I början av 1800-talet, när man fortfarande experimenterade med luftballonger, fanns många idéer hur en framtida luftfarkost skulle se ut.

En luftfarkost eller ett luftfartyg kallas alla farkoster som används till luftfart.[1] Luftfartyg är den benämning som används inom det civila flyget, enligt Luftfartsstyrelsens definitionssamling.

Luftfarkoster indelas i två grupper, aerostater, som får statisk lyftkraft genom sitt innehåll (särskild lätt gas eller varm luft som är lättare än omgivande luft), och aerodyner, som erhåller lyftkraft då de eller några delar av farkosterna (till exempel rotorer) rör sig relativt den omgivande luften. För att kunna lyfta någon nettolast måste den lyftgenererande delen på en aerostat ha lägre densitet än den omgivande luften, därav benämningen "lättare än luft". Klassen aerodyner benämns ofta som "tyngre än luft" även om ordet aerodyn inte säger något om densitet, utan just har med rörelse att göra, då ändelsen dyn är språkligt närbesläktat med dynamisk.

Inom dessa huvudgrupper sker ytterligare en uppdelning i motordrivna och icke motordrivna.

Farkoster som utnyttjar markeffekten för att kunna färdas i luften utan markkontakt brukar däremot inte räknas som Luftfartyg, vilket framgår av Luftfartsstyrelsens definition på luftfartyg: "Anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner mot jordytan".


Aerostater

Luftskepp

Aerodyner

Hängflygare i Pennsylvania.


Flygplan

Amfibieflygplan, Republic RC-3 Seabee från 1947.

Fygplanen indelas vanligen i:

dessa delas i sin tur efter antalet motorer:

  • enmotoriga
  • flermotoriga
Biplan. Reproduktion av Sopwith Camel

samt efter antalet vingplan:

och monoplan slutligen efter placeringen av vingarna:

  • högvingat
  • mittvingat
  • lågvingat

Luftfartygsregister

Enligt internationell överenskommelse skall alla civila luftfarkoster ges en identite] i register, som förs av den nation luftfartyget är hemmahörande i, ett så kallat luftfartygsregister.

För militära luftfartyg gäller särskilda regler.

Källor

Fotnoter

  1. ^ Lennart Larsson (12 april 2016). ”Kräver flygförbud över Måkläppen”. Skånska dagbladet. http://www.skd.se/2016/04/12/kraver-flygforbud-over-maklappen/. Läst 17 april 2016. 

Se även