Luftfart

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se flygning för flygande föremål och varelser i allmänhet.

Luftfart innebär att utnyttja luftfartyg för flygverksamhet. Luftfart kan vara civil eller militär.

Civil luftfart[redigera | redigera wikitext]

Civil luftfart kan bedrivas på många olika sätt. Den delas av Luftfartsstyrelsen in på följande sätt med angivande av motsvarande bestämmelse inom parentes, med direktlänk:

Kommersiell luftfart

  • Kommersiella flygtransporter (flygplan)
  • Kommersiellt bruksflyg med flygplan (LFS 2007:47)
  • Kommersiella flygtransporter (helikopter)
  • Kommersiellt bruksflyg med helikopter (LFS 2007:49)
  • Kommersiell flygning med bemannad varmluftsballong (LFS 2007:48)

Icke-kommersiell luftfart

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sedan urminnes tider har människan drömt om att kunna flyga.[1] En tidig flygfärd gjordes av Ibn Firnas i Spanien år 875.[2] Bröderna Montgolfier flög med en luftballong år 1783. Under hela 1800-talet var ballonger det man huvudsakligen experimenterade med i flygförsök. Brasilianaren Alberto Santos-Dumont kombinerade vätgasballongen med propeller och förbränningsmotor och fick fram en farkost som kunde flygas till en förutbestämd plats. Den 19 oktober 1901 vann han de la Meurthe-priset för sin flygning över Paris med sitt luftskepp nummer sex.

Det företag som skulle komma att dominera marknaden för luftskepp var dock tyska Zeppelin GmbH, med flaggskeppet Graf Zeppelin. Zeppelins och luftskeppens era tog dock ett abrupt slut den 6 juni 1937 när luftskeppet Hindenburg tog eld i Lakehurst, New Jersey och dödade 36 personer.

År 1903 skedde den första flygningen med motordrivet flygplan i världen. De amerikanska bröderna Wright flög drygt 37 meter med sitt flygplan Flyer i staden Kitty Hawk.[3] Tidigare hade bland annat Otto Lilienthal gjort flera lyckade glidflygningar med motorlösa plan.

Uppfinnandet av klaffar och utvecklandet av rodren gjorde flygplanen mer lättmanövrerade och vid första världskrigets utbrott kunde ett antal modeller sättas in i striderna, även om de till en början mest användes till spaning. Särskilt noterbara flygplan från första världskriget var Sopwith Pup, Sopwith Camel, torpedplanet Swordfish och Röde baronens Fokker triplane.

Efter första världskriget insåg man flygplanens kraftfullhet och under andra världskriget var planen mycket mer avancerade. Tillkomsten av radar och bättre radiokommunikation gav säkrare navigering och planen kunde flyga längre, snabbare och med tyngre laster. Framstående flygplan under andra världskriget var bland andra B-17 Flying Fortress, Avro Lancaster, Mitsubishi Zero, Supermarine Spitfire, P-51 Mustang och Messerschmitt Bf 109. År 1943 framställde britterna det första jaktplanet med jetmotor, Gloster Meteor, men det hann inte få någon nämnvärd betydelse för kriget.

Efter andra världskriget satte den civila luftfarten igång ordentligt, med både frakt- och passagerarflyg. År 1949 kom de Havilland Comet, det första jetdrivna linjeflygplanet. I och med jetmotorn kunde man nu nå längre sträckor på en acceptabel tid.

Exempel på civila flygplan för persontransport[redigera | redigera wikitext]

Ett Boeing 747, ett modernt flygplan tillhörande Qantas.

De främsta tillverkarna av dessa sorters flygplan är Boeing och Airbus. Dessa tillverkar större flygplan. Mindre flygplan tillverkas idag främst av Embraer och Bombardier.

Militärflygplan[redigera | redigera wikitext]

Stridsflygplan används mest av olika flygvapen i världen. Några stora tillverkare av militärflygplan är Boeing, Hawker Siddeley och Lockheed Martin, som bland annat har tillverkat Fighting Falcon. Det finns flera typer av stridsflygplan, till exempel jaktplan, bombplan med flera. De amerikanska flygplanen B-2 och F-117 syns inte på radar och har minimal värmeutstrålning för att inte upptäckas av IR-utrustning.

En svensk tillverkare av stridsflygplan är Saab, tillverkare av bland annat JAS 39 Gripen, Draken och Viggen.

Flygledning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Flygledning

Flygledningen är människor på marken som kommunicerar med flygplan i luften eller på flygplatsen för att kontrollera att allt fungerar som det skall. Inga plan får landa på en kontrollerad flygplats utan klarering från flygledningen. Inte heller får ett kontrollerat luftrum genomflygas utan klarering. De flesta kommersiella flygplatser i Sverige har antingen flygkontrolltjänst eller flyginformationstjänst, i vissa fall bara under delar av dygnet.

Ledningen är speciellt viktig under inflygning då väderförhållandena hindrar sikten och gör det svårt eller omöjligt för piloter att se andra flygplan. I tillägg till säkring av avstånd mellan flyg står också flygledningen för väderrapporter, navigationsassistans och andra tjänster för piloterna.

Merparten av all kommunikation mellan flyg och flygledning är på engelska, men för VFR är även svenska tillåtet i Sverige.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”sfhm.se Drömmen om att flyga”. http://www.sfhm.se/upload/Flyg/Barn%20och%20skola/L%C3%A4rarhandledning/Dr%C3%B6mmen%20om%20att%20flyga%20upp%20i%20det%20bl%C3%A5.pdf. Läst 25 februari 2014. 
  2. ^ "'Abbas Ibn Firnas". John H. Lienhard. The Engines of Our Ingenuity. NPR. KUHF-FM Houston. 2004. Nr. 1910. Avskrift. Hämtad 2009-08-31.
  3. ^ ”Telegram from Orville Wright in Kitty Hawk, North Carolina, to His Father Announcing Four Successful Flights, 1903 December 17”. 1903-12-17. http://www.wdl.org/en/item/11372/. Läst 22 juli 2013. Okänd parameter website