Luftväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Luftvägarna är de delar av andningssystemet genom vilket luften flödar för att komma från den yttre miljön (luften) till alveolerna i lungorna.

Luftvägen börjar i munnen eller näsan och får tillträde till trachea (luftstrupen) via pharynx. Trachea förgrenar sig till den vänstra och den högra huvudbronken (vid carina som är belägen vid den andra thoracala kotan). Bronkerna delar in sig i stora bronkioler, en för varje lunglob. Inom loberna delar sig bronkerna ytterligare ungefär 20 gånger och slutar i alveolkluster.

De epitelia ytorna av luftvägarna innehåller cilier. Inhalerade partiklar fastnar på det mucus (slem som utsöndras av bägarceller) som kontinuerligt tas bort från luftvägarna av ciliernas vågrörelser. Luftvägsepitelet producerar även en vattenlik vätska som mucus glider på, en produktion som förhindras av sjukdomen cystisk fibros som ger upphov till ett mer trögflytande slem. Även makrofager finns i luftvägrarna och skyddar epitelet mot bakterier och partiklar. Makrofagerna kan vandra upp och åka ner i magsäcken där de degraderas eller fastna i lungorna och bilda plack av olika partiklar, till exempel vid silikos (stendammslunga).

Vissa sjukdomstillstånd med försämrad andning kräver intubation av trachea för att säkra fria luftvägar. Om intubation ej går att göra, eller är olämpligt kan alternativet vara tracheotomi vilket innebär en öppning i trachea.

Till de övre luftvägarna hör näshålan (cavum nasi), bihålorna (sinus) och svalget (pharynx). Till de nedra luftvägarna hör struphuvud (larynx), luftstrupe (trachea) och luftrören (bronchus)