Luis Echeverría
- För andra betydelser, se Luis Echeverría (olika betydelser).
| Luis Echeverría | |
 | |
| Född | Luis Echeverría Álvarez 17 januari 1922[1][2][3] Mexico City, Mexiko |
|---|---|
| Död | 8 juli 2022[4][5] (100 år) Cuernavaca, Morelos, Mexiko |
| Medborgare i | Mexiko |
| Utbildad vid | Universidad Nacional Autónoma de México, licentiatexamen,  |
| Sysselsättning | Diplomat, politiker, jurist[6] |
| Befattning | |
| Mexikos inrikesminister (1963–1969) Institutionella revolutionära partiets presidentkandidat (1969–1970) Mexikos president (1970–1976) | |
| Politiskt parti | |
| Institutionella revolutionära partiet (–) | |
| Maka | María Esther Zuno (g. 1945–1999, makas/makes död) |
| Barn | 8 |
| Utmärkelser | |
| Bathorden (1973) Österrikiska republikens förtjänstorden i guld (1974) Jamaicaorden Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden | |
| Redigera Wikidata | |
Luis Echeverría Álvarez, född 17 januari 1922 i Mexico City, död 8 juli 2022 i Cuernavaca i Morelos,[7] var en mexikansk politiker för Institutionella revolutionära partiet (PRI). Echeverría var under åren 1970–76 landets president, och dessförinnan inrikesminister 1963–69.
År 2006 åtalades han och sattes i husarrest för sin inblandning i Tlatelolcomassakern dagarna före de olympiska sommarspelen i Mexico City 1968. Officiellt dödades 30 människor, men vittnen och människorättsaktivister menar att det rör sig om närmare 300. Han åtalades även för den så kallade Corpus Christi-massakern 1971.[8] 2009 lades åtalet emot honom ned.[9]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Echeverría var son till Rodolfo Echeverría och Catalina Álvarez.[10] Echeverría började 1947 vid Mexikos nationella autonoma universitet och undervisade om politisk teori och konstitutionell lag. Han steg under tiden i hierarkin inom Institutionella revolutionära partiet, och blev så småningom privatsekreterare för partiets president Rodolfo Sánchez Taboada.
I januari 1945 gifte sig Echeverría med María Esther Zuno och fick åtta barn. Hans son Álvaro Echeverría Zuno, ekonom, begick självmord i maj 2020 vid 71 års ålder.[11]
I januari 2018 rapporterades det att han hade dött, men detta dementerades senare. Den 17 januari 2018 firade han sin 96-årsdag på sjukhus och skrevs ut den 18 januari.[12][13]
Den 1 april 2018, med en livslängd på 35 138 dagar, överträffade han Pedro Lascuráin Paredes (1856–1952) när det gäller livslängd och blev den äldsta tidigare presidenten i Mexikos historia.[källa behövs]
Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]
Echeverrías tid som inrikesminister under Gustavo Díaz Ordaz präglades av ökat politiskt förtryck då oliktänkande journalister, politiker och aktivister utsattes för censur, godtyckliga gripanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar. Detta kulminerade med massakern i Tlatelolco den 2 oktober 1968, som satte stopp för månader av sociala protester över hela landet. Díaz Ordaz, Echeverría och försvarsminister Marcelino Garcia Barragán har betraktats som de intellektuella upphovsmännen till massakern, där hundratals obeväpnade demonstranter dödades av medlemmar av armén. Följande år utsågs Echeverría av Díaz Ordaz till sin utsedda efterträdare som president, som han antog den 1 december 1970.
Echeverría var en av de mest högprofilerade presidenterna i Mexikos efterkrigshistoria och försökte bli ledare för den så kallade "tredje världen", de länder som inte var i linje med vare sig USA eller Sovjetunionen under det kalla kriget. Han hade möte med ordförande Mao Zedong och premiärminister Zhou Enlai,[14] och försökte använda Maos inflytande hos asiatiska och afrikanska nationer i ett slutligen misslyckat försök att bli generalsekreterare för FN.[15] Echeverrías förbindelser med Israel (och amerikanska judar) blev ansträngda efter att han stöttat en FN-resolution som likställde sionism med rasism.[16][17]
På hemmaplan uppnådde Echeverría betydande tillväxt i den mexikanska ekonomin och främjade aggressivt olika infrastrukturprojekt som nya hamnar i Lázaro Cárdenas och Ciudad Madero.[18] Emellertid karakteriserades hans presidentämbete också av auktoritära metoder: de facto uppstod i Mexiko de första dokumenterade fallen av ”dödflyg” i Latinamerika,[19][20] Corpus Christi-massakern 1971 mot studentdemonstranter, det "smutsiga kriget" mot vänsterdissidenter i landet,[21][22] under Echeverría – och den ekonomiska krisen som uppstod i Mexiko mot slutet av hans tid som president.[23] År 2006 åtalades han och beordrades i husarrest för sin roll i massakern i Tlatelolco 1968 och massakern på Corpus Christi 1971,[8] men 2009 lades anklagelserna mot honom ner.[24]
Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]
Stormästare av Mexikanska Aztekiska Örnorden (1970–1976)
Storkorsriddare med kedja av Italienska republikens förtjänstorden (8 februari 1974)[25]
Storstjärnan av Österrikiska förtjänstorden (1974)[26]
Hedersriddare av Jamaicaorden
Hedersriddare av storkorset av Bathorden (1973)
.png){kind=small}
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Luis Echeverria, 14 januari 2022.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ SNAC, Luis Echeverría, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Luis Echeverria Alvarez, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Proleksis enciklopedija, Luis Echeverría Álvarez.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.jornada.com.mx .[källa från Wikidata]
- ^ Muere impune el expresidente Luis Echeverría Álvarez, Proceso (på spanska), 9 juli 2022, läs online, läst: 9 juli 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ https://www.nytimes.com/2022/07/09/world/americas/luis-echeverra-alvarez-dead.html
- ^ [a b] ”Warrant for Mexico ex-president”. BBC News. 30 juni 2006. http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/5135378.stm. Läst 11 maj 2010.
- ^ ”Exculpa tribunal a Luis Echeverría” (på spanish). La Jornada. 27 mars 2009. http://www.jornada.unam.mx/2009/03/27/politica/017n1pol. Läst 8 mars 2018.
- ^ Harris M. Lentz (2014). Heads of States and Governments Since 1945. Routledge. sid. 551. ISBN 978-1-134-26490-2. https://books.google.com/books?id=D6HKAgAAQBAJ&pg=PA551
- ^ ”Hallan cuerpo de Álvaro Echeverría Zuno, hijo del expresidente Luis Echeverría, con una carta póstuma”. El Universal. 19 May 2020. https://www.eluniversal.com.mx/nacion/sociedad/hallan-cuerpo-de-alvaro-echeverria-zuno-hijo-del-expresidente-luis-echeverria-con.
- ^ ”Seguirán cuidando de Luis Echeverría en su casa”. Periódico am. https://www.am.com.mx/2018/01/18/mexico/dan-de-alta-a-luis-echeverria--422599. Arkiverad 19 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180119063250/https://www.am.com.mx/2018/01/18/mexico/dan-de-alta-a-luis-echeverria--422599. Läst 15 januari 2022.
- ^ ”Luis Echeverría cumple 96 años; saldría el jueves de hospital” (på spanska). SDPnoticias.com. 17 January 2018. https://www.sdpnoticias.com/nacional/2018/01/17/luis-echeverria-cumple-96-anos-saldria-el-jueves-de-hospital.
- ^ González, Fredy (2017). Paisanos Chinos: Transpacific Politics among Chinese Immigrants in Mexico. University of California Press. sid. 177. ISBN 978-0-520-96448-8. https://books.google.com/books?id=wZiqDgAAQBAJ&pg=PA177
- ^ ”Waldheim is Backed by Security Council for Five Years More”. The New York Times. 8 december 1976. https://www.nytimes.com/1976/12/08/archives/waldheim-is-backed-by-security-council-for-five-years-more-his.html.
- ^ ”Mexico Votes for General Assembly Resolution Condemning Zionism”. Mexico Votes for General Assembly Resolution Condemning Zionism. Jewish Telegraphic Agency. 17 December 1975. https://www.jta.org/1975/12/17/archive/mexico-votes-for-general-assembly-resolution-condemning-zionism.
- ^ Riding, Alan (13 december 1975). ”Mexico Tells U.S. Jews It Does Not Link Zionism With Racism”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1975/12/13/archives/mexico-fells-us-jews-it-does-not-link-zionism-with-racism.html. Läst 8 mars 2018.
- ^ El sexenio de Luis Echeverría Clío, 1999
- ^ Tobar, Hector (27 februari 2006). ”New Details of Mexico's 'Dirty War'”. Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2006-feb-27-fg-mexico27-story.html. Läst 24 juli 2019.
- ^ Grindle, Merilee (1977). Policy Change in an Authoritarian Regime: Mexico under Echeverria. Cambridge University Press. sid. 523–555
- ^ ”Rights group urges Mexico to resolve "dirty war"”. Reuters. 5 April 2007. https://www.reuters.com/article/latestCrisis/idUSN05211466.
- ^ Evans, Michael. ”The Dawn of Mexico's Dirty War”. Gwu.edu. http://www.gwu.edu/~nsarchiv/NSAEBB/NSAEBB105/index.htm.
- ^ Delgado de Cantú, Gloria M. (2003). Historia de México Vol. II. Pearson Educación. sid. 387–388
- ^ ”Exculpa tribunal a Luis Echeverría” (på spanska). La Jornada. 27 mars 2009. http://www.jornada.unam.mx/2009/03/27/politica/017n1pol. Läst 8 mars 2018.
- ^ ”ECHEVERRIA ALVAREZ S.E. Luis decorato di Gran Cordone” (på italienska). ECHEVERRIA ALVAREZ S.E. Luis decorato di Gran Cordone. http://www.quirinale.it/elementi/DettaglioOnorificenze.aspx?decorato=35022.
- ^ ”Reply to a parliamentary question” (på tyska). Reply to a parliamentary question. 397. http://www.parlament.gv.at/PAKT/VHG/XXIV/AB/AB_10542/imfname_251156.pdf.
|