Luleå stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Luleå stad. För orten se Luleå, för dagens kommun, se Luleå kommun.

Luleå stad Före detta kommun
Luleå stadshus
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län
Kommun, nu	Luleå kommun
Centralort	Luleå
Inrättad	12 juli 1621
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Luleå kommun
Befolkning, areal
Folkmängd	30 488 (1960-11-01)
Areal	71,53 kvadratkilometer (1961-01-01)
- därav land	56,94 kvadratkilometer
- därav vatten	14,59 kvadratkilometer
Bef.täthet	535,44 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	65°35′02″N 22°11′29″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Luleå rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod	2580
Redigera Wikidata

Vy från luften över centrala Luleå med Luleå domkyrka synlig i mitten och Bergnäsbron över Lule älv mot Bergnäset uppe till höger.

Luleå stad var en stad och kommun i Norrbottens län. Centralort var Luleå och kommunkod 1952–1970 var 2580.

Administrativ historik

Luleå fick stadsprivilegier den 12 juli 1621 vid Nederluleå kyrka i Gammelstaden i Nederluleå socken men flyttades 1648-1649 till sin nuvarande plats. Den 1 januari 1863 inrättades Luleå stad som stadskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

• 1893 - Enligt beslut den 10 juni 1892 överfördes lägenheten Ön (också kallad Stadsön) i alla hänseenden till Nederluleå från staden; lägenheten hade tidigare tillhört Luleå stads donationsjord, och i vissa hänseenden tillhört Nederluleå. Samtidigt överfördes det så kallade Svartöhemmanet (eller 3/64 mantal Björsby n:r 6) och de inom Luleå hamn liggande holmarna Gråsjälören, Smultronören, Långören, Långörsgrundet, Lövgrundet, Limpören, Limpholmen (eller Getören), Långgrundet och Dömansgrundet (eller Dömansören) i alla hänseenden från Nederluleå till staden. Före 1893 hade Stadsön kyrkoskrivits i Nederluleå, betalat de kyrkliga och borgerliga kommunala avgälderna dels till landet och dels till staden samt räknats i administrativt och judiciellt hänseende till Nederluleå tingslag, förutom att civila rättsärenden rörande jorden handlades vid Luleå stads rådhusrätt.
• 1895 - Enligt beslut den 18 maj 1894 överfördes i alla hänseenden från Nederluleå till staden hemmanet 3/16 mantal Notviken och ett område på 3/16 mantal som utbrutits från Nederluleå pastorsboställe och anslagits som lösingsjord åt kyrkoherden i Luleå. I samma beslut bifölls inte ett förslag om att överföra Hermansängen till Nederluleå.
• 1933 - Enligt beslut den 31 mars 1932 överfördes från Nederluleå socken och landskommun till Luleå stad vissa områden med 2 189 invånare, däribland Svartöstadens municipalsamhälle med 1 081 invånare och den så kallade Skurholmsstaden, med en areal av 4,92 kvadratkilometer, varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning vissa obebodda skiften med en areal av 0,86 kvadratkilometer, varav allt land.
• 1959 - Från Nederluleå landskommun överfördes till staden ett område (med bland annat Sandön) med 106 invånare och omfattande en areal av 26,22 kvadratkilometer, varav 25,95 kvadratkilometer land. Samma datum överfördes ett område med 44 invånare i motsatt riktning - från staden till Nederluleå - omfattande en areal av 6,57 kvadratkilometer, varav allt land.
• 1969 - Nederluleå landskommun och Råneå landskommun inkorporerades i staden.
• 1970 - Från Gunnarsbyns församling i Bodens stad till Råneå församling i staden överfördes ett område med en areal av 23,30 kvadratkilometer, varav allt land. Samtidigt överfördes i motsatt riktning ett obebott område med en areal av 0,22 kvadratkilometer, varav 0,21 land.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.

1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Luleå stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Luleå kommun.

Judiciell tillhörighet

Luleå stad hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt. Magistraten avskaffades den 1 januari 1965 i samband med polisväsendets förstatligande.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende hörde staden först till Luleå församling och den 18 augusti 1667 utbröts staden till en egen församling benämnd Luleå stadsförsamling. 1 januari 1962 uppdelades Luleå stadsförsamling på två delar: Luleå domkyrkoförsamling och Örnäsets församling. 1969 tillfördes Nederluleå och Råneå församlingar till staden.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0181 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad.

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1942. Vapnet förs idag av den nuvarande Luleå kommun. Se artikeln om Luleå kommunvapen för mer information.

Geografi

Vy från luften över centrala Luleå på 1930-talet.

Luleå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 41,06 km², varav 40,16 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 71,53 km², varav 56,94 km² land.

Tätorter i staden 1960

Tätort	Folkmängd
Luleå	&&&&&&&&&&028495.&&&&&028 495
Notviken	&&&&&&&&&&&&0799.&&&&&0799
Mjölkudden	&&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549
Karlsvik	&&&&&&&&&&&&0315.&&&&&0315

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 98,9 procent.

Näringsliv

SSAB (tidigare NJA) i Luleå.

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var stadens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:

• 42,3 procent av befolkningen levde av industri och hantverk
• 17,6 procent av samfärdsel
• 16,3 procent av handel
• 16,3 procent av offentliga tjänster m.m.
• 2,1 procent av jordbruk med binäringar
• 1,7 procent av husligt arbete
• 0,2 procent av gruvbrytning
• 3,6 procent av ospecificerad verksamhet.

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 17,6 procent i metallindustrin.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Luleå stad 1805–1970
År			Folkmängd
1805			947
1810			873
1820			1 028
1830			1 064
1840			1 139
1850			1 257
1860			1 516
1870			1 905
1880			3 120
1890			4 755
1900			9 484
1910			8 959
1920			10 545
1930			11 336
1935			13 509
1940			13 948
1945			17 134
1950			22 646
1955			27 767
1960			30 488
1965			34 709
1970			58 668
Anm: 1969 inkorporerades kommunerna Nederluleå och Råneå. För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Luleå stad omfattade när den ombildades till Luleå kommun 1 januari 1971.

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1968

Valår	V	S	ÖVR	SNF	C	FR	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1919	8	2					12		18	8 2 12 18	40	64,7	37
1920	9	3					8		20	9 3 8 20	40	40,4	37
1922	8	5	3				4		20	8 5 3 4 20	40	41,1	37
1926	7	14				2			17	7 14 2 17	40	48,4	37
1930	7	12				3			18	7 12 3 18	40	56,2	38
1934	9	14					1		16	9 14 16	40	62,0	37
1938	10	16		3			3		8	10 16 3 3 8	40	58,3	34 6
1942	8	19		1			3		9	8 19 3 9	40	60,4	35
1946	11	16					4		9	11 16 4 9	40	62,9	34 6
1950	7	18					7		8	7 18 7 8	40	76,3	31 9
1954	7	20					6		7	7 20 6 7	40	73,7	31 9
1958	6	21					4		9	6 21 4 9	40	73,1	32 8
1962	5	23			1		5		6	5 23 5 6	40	77,3	30 10
1966	7	18			2		7		6	7 18 2 7 6	40	80,8	32 8
1968	5	33			7		7	1	7	5 33 7 7 7	60	87,1	53
Övriga 1922 var Vänstersocialisterna Valet 1968 avsåg den utökade Luleå stad, bestående av staden samt Nederluleå och Råneå kommuner.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten i Luleå

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Svea hovrätt fram till 1936 och sedan under Hovrätten för Övre Norrland. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Luleå rådhusrätt blev då Luleå tingsrätt.

Borgmästare

se även Lista över borgmästare i Luleå

Ämbetstid	Namn
1890–31 december 1936	Axel Fagerlin
1 maj 1937–1966	Vincent Ekholm
4 november 1966–1970	Bengt Jacobson

Rådmän

Luleå stad hade två samtidigt tjänstgörande rådmän. Senast 1969 hade dock antalet rådmän i rådhusrätten ökat till tre.

Ämbetstid	Namn
1908–1942	Pontus Sandström
1908–tidigast 1915	Olof Herman Thorsten Örtenblad
1908–tidigast 1915	Carl Anton Baudin
1917–tidigast 1925	Viktor Ferdinand Lundmark
1917–tidigast 1931	Per Theodor Aurén
1928–tidigast 1945	Karl Oskar Widlund
1942–1966	Bengt Jacobson
1948–1952	Sven Gustaf Ahlström
1953–tidigast 1955	Karl-Erik Högner
1961–tidigast 1964	Karl Birger Vallgårda